{"id":70999,"date":"2017-04-01T09:54:25","date_gmt":"2017-04-01T08:54:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=70999"},"modified":"2017-04-02T09:21:43","modified_gmt":"2017-04-02T08:21:43","slug":"nr-39-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/04\/01\/nr-39-2017\/","title":{"rendered":"Nr 39 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tVårt nya "husaltare" på Tycho Brahe-observatoriet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt välbesökt årsmöte ute på Tycho Brahe-observatoriet (30.3) toppades i Lundmark-fansens ögon av den korta presentationen av stora salens nyaste bidrag: Det flotta "husaltaret" med Knut Lundmarks<\/strong> master piece Nya himlar<\/em> från 1943.\n<\/p>\n

\n\tVälförtjänta, långa och varma<\/strong> applåder till altarets skapare Anders Nilsson <\/strong>– och till Kjell Werner<\/strong>, som skänkt oss boken.\n<\/p>\n

\n\t\"20170329_151039\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Peter Hemborg<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEtt par av ASTB:s medlemmar<\/strong> äger egna ex av denna sanna dyrgrip. T ex Hans Hilderfors<\/strong>, till vars bok när kan köpte den följde en recension av Per Collinder<\/strong> i Dagens Nyheter<\/em> 1944. På baksidan av urklippet fann Hans en nyhetsartikel om de allierades bombningar av Budapest, som ju var i Nazi-Tysklands våld. Och återigen slår tanken en nutida betraktare: Att Nya himlar<\/em> utkom mitt under brinnande krig, då pappersransonering (och annan ransonering) rådde och lyxiga böcker tillhörde verkligen undantagsutgivningen.\n<\/p>\n

\n\tCollinder var vän till Lundmark,<\/strong> hade doktorerat för honom med sin katalog över öppna stjärnhopar (den förekommer fortfarande i den astronomiska litteraturen, det kan ju vara kul att veta att Plejaderna har katalogbeteckningen Collinder 42) och var, sedan han lämnat den aktiva astronomiska forskningen, aktiv i vårt sällskap och skrev ofta i årsboken Cassiopeia<\/em>. Han intresserade sig även för astronomihistoria.\n<\/p>\n

\n\t\"Nya<\/a>\n<\/p>\n

\n\tCollinders helhetsbetyg? Det <\/strong>var översvallande positivt: "… ett arbete av imponerande skönhet", "… ett mäktigt arbete, en vetenskaps historia". Omdömet håller än i dag.\n<\/p>\n

\n\tKritik? Collinder noterade att boken<\/strong> uppenbarligen tillkommit vid vitt skilda tillfällen, att han inte höll med i Lundmarks uppskattning av Kopernikus<\/strong> (som möjligen tittade på stjärnorna en gång om året…), men annars var det bara småsaker. Sammanblandningen av Herakleitos<\/strong>, filosofen, och Heraklides av Pontus<\/strong> i registret, som dessutom saknar hänvisning till  det astronomiska verktyget astrolabium.\n<\/p>\n

\n\tNya himlar<\/em> kom ut i 500 numrerade<\/strong> exemplar, och vi vet ju att statsministern Per Albin Hansson <\/strong>ägde ett exemplar. Se tidigare W-blogg. Troligen hade Per Albin aldrig tid till annat än att snabbläddra i jätteverket.\n<\/p>\n

\n\tKungahuset? Jag har bett folk <\/strong>på Bernadottebiblioteket på slottet kontrollera om Lundmark överhuvud taget finns i samlingarna, som omfattar runt 100 000 böcker. Vi väntar med spänning på svar!\n<\/p>\n

\n\t\"Nya<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAtt boken var en DYRgrip <\/strong>framgår av Hans Hildersfors uträkningar:\n<\/p>\n

\n\t– Vad kostade boken 1944<\/strong> i dagens prisnivå?  Enligt recensionen 200 kr. Omvandlar vi det till dagens pris med hjälp av levnadskostnadsindex blir det ganska precis 20 gånger mer dvs 4000 Kr.\n<\/p>\n

\n\t– Ett annat sätt att jämföra<\/strong> är med hjälp av gammal lönestatistik. Enligt ”Lönestatistisk Årsbok för Sverige 1944 utgiven av Kung. Socialstyrelsen”  tjänade en  t ex en manlig industriarbetare ca 355 kr i månaden 1944. En ingenjör tjänade ca 700 kr i månaden. En tidlönearbetare sysselsatt med vägunderhållning tjänade 1,26 kr per timma och behövde således arbeta nästa 160 timmar bortsett skatt för att tjäna ihop till boken. Allt var inte bättre förr.\n<\/p>\n

\n\t\"10087893_bukobject\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t"Tycho dog full av guld"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tRena kvällstidningsrubriken på aktade Smithsonian-magasinets nätartikel:\n<\/p>\n

\n\t"Astronomer and Alchemist Tycho Brahe died full of gold"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTack till Christian Vestergaard <\/strong>för fyndet. Tycho sin tids Goldfinger?\n<\/p>\n

\n\tNASA:s Mars-projekt börjar ta form – på ritbordet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldet meddelar att NASA:s ambitiösa bemannade Mars-projekt börjar ta form<\/a>. Ett årtal i almanackan är 2033, då amerikanerna förväntas runda Mars – och på vägen Venus – men inte landa.\n<\/p>\n

\n\tI närheten av månen byggs en rymdstation upp, en "gateway" mindre än ISS, och astronauter ska under slutet av 2020-talet göra en del utflykter ut i rymden bortom månen.\n<\/p>\n

\n\t\"Gerst4\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tIll: NASA<\/em>\n<\/p>\n

\n\tSom påpekas i artikeln ovan är NASA-folket optimister, de måste ha Trump<\/strong> med på vagnen t ex, och allt detta i en tid när NASA inte ens förfogar över egna raketer som kan ta astronauter upp till ISS. Tur att hjulet redan är uppfunnet!\n<\/p>\n

\n\tUtmanande röntgenfenomen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt mystiskt röntgenutbrott i kosmos har snokats upp av Chandra-satelliten: Röntgenkällan blev plöötsligt 1000 ggr starkare under några timmar för att därefter dö ut. Vad hände?\n<\/p>\n

\n\tKällan tillhör en liten galax 10,7 miljarder ljusår bort.\n<\/p>\n

\n\t\"cdfsxt1_525\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: X-ray: NASA\/CXC\/Universidad Católica de Chile\/F.Bauer et al.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tChandra-folket sammanfattar utbrottet:\n<\/p>\n

\n\t"While scientists think this source likely comes from some sort of destructive event, its properties do not match any known phenomenon. This means this source may be of a variety that scientists have never seen before."\n<\/p>\n

\n\tPressrelease med suggestiv video återfinns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tExo-Venus hittad<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tIsabel Angelo<\/strong> (SETI Institute, NASA Ames Research Center,  UC Berkeley) meddelar att nyupptäckta (transitmetoden) Kepler-1649b<\/a> är en exoplanet bara 219 ljusår bort.\n<\/p>\n

\n\tExo:n har ungefär samma storlek som jorden och Venus och mottar samma mängd stjärnljus\/energi som Venus gör från solen.\n<\/p>\n

\n\tAprilskämmigt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\"e0e6c2732a90b950696acaa5c21e41fa\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKälla: https:\/\/www.pinterest.se\/pin\/151292868710773514\/<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\t \n<\/p>\n

\n\t \n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vårt nya "husaltare" på Tycho Brahe-observatoriet Ett välbesökt årsmöte ute på Tycho Brahe-observatoriet (30.3) toppades i Lundmark-fansens ögon av den korta presentationen av stora salens nyaste bidrag: Det flotta "husaltaret" med Knut Lundmarks master piece Nya himlar från 1943. Välförtjänta, långa och varma applåder till altarets skapare Anders Nilsson – och till Kjell Werner, som… L\u00e4s mer »Nr 39 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70999"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=70999"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70999\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71047,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/70999\/revisions\/71047"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=70999"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=70999"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=70999"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}