{"id":71077,"date":"2017-04-05T19:28:56","date_gmt":"2017-04-05T18:28:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=71077"},"modified":"2017-04-06T08:47:48","modified_gmt":"2017-04-06T07:47:48","slug":"nr-41-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/04\/05\/nr-41-2017\/","title":{"rendered":"Nr 40 2017"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Lundmarks m&auml;sterverk finns i Bernadottebiblioteket<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVi misst&auml;nkte det, och nu VET vi det:\n<\/p>\n<p>\n\tAtt <em>Nya himlar<\/em>, <strong>Knut Lundmarks<\/strong> storverk fr&aring;n 1943, finns representerat p&aring; Kungliga Slottet, i Bernadottesamlingen. Med tv&aring; exemplar!\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Arvid Jakobsson<\/strong> &auml;r t f Slottsbibliotekarie och v&aring;rdare av det Bernadotteska arkivet och mailar p&aring; v&aring;r f&ouml;rfr&aring;gan:\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>&#8211; Gustaf&nbsp;V&nbsp;<\/strong>och&nbsp;<strong>kronprins&nbsp;Gustaf&nbsp;Adolf&nbsp;<\/strong>(sedermera&nbsp;<strong>Gustaf&nbsp;VI&nbsp;Adolf<\/strong>)&nbsp;hade&nbsp;varsitt exemplar&nbsp;av <em>Nya&nbsp;himlar.&nbsp;<\/em>Det&nbsp;finns&nbsp;dock&nbsp;inga&nbsp;andra&nbsp;verk&nbsp;av&nbsp;Lundmark&nbsp;i&nbsp;Bernadottebiblioteket.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Temakv\u00e4ll-21okt-BBibl-stl-540-KH.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Temakv\u00e4ll-21okt-BBibl-stl-540-KH\" class=\"aligncenter size-full wp-image-71081\" height=\"362\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Temakv\u00e4ll-21okt-BBibl-stl-540-KH.jpg\" width=\"540\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Temakv\u00e4ll-21okt-BBibl-stl-540-KH.jpg 540w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Temakv\u00e4ll-21okt-BBibl-stl-540-KH-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/Temakv\u00e4ll-21okt-BBibl-stl-540-KH-200x134.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 540px) 100vw, 540px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>H&auml;r finns Lundmark-boken bland 100 000 andra volymer. Bildk&auml;lla: http:\/\/www.kungahuset.se<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tFantastiskt! S&aring; oerh&ouml;rt roligt att f&aring; misstankarna bekr&auml;ftade, men <strong>Kjell Werner,<\/strong> som sk&auml;nkt oss v&aring;rt ex ute p&aring; TBO-bibiblioteket, tror med viss r&auml;tt att v&aring;r bok f&ouml;rvaras och visas fram p&aring; ett flottare s&auml;tt &auml;n p&aring; slottet i huvudstan. Thanks to <strong>Anders Nilssons <\/strong>snickrande. (Scrolla ner till f&ouml;rra W-bloggen).\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/logo.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"logo\" class=\"aligncenter size-full wp-image-71083\" height=\"180\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/logo.png\" width=\"260\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/logo.png 260w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/logo-200x138.png 200w\" sizes=\"(max-width: 260px) 100vw, 260px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tNumreringen av de 500 numrerade exemplaren? Arvid Jakobsson igen:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Kronprinsens&nbsp; exemplar har nr 2. Gustaf V:s exemplar har intressant nog inget nummer &#8211; annars har det varit vanligt att kungen f&aring;tt nr 1 och kronprinsen nr 2.\n<\/p>\n<p>\n\tAvslutningsvis b&ouml;r noteras att kronprisnen var n&auml;rvarande vid den stora Tycho Brahe-festligheten p&aring; Ven 1946, d&aring; <strong>Ivar Johnssons <\/strong>m&auml;ktiga Tycho-staty avt&auml;cktes i samband med 400-&aring;rsjubileet av Tycho Brahes f&ouml;delse.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Aniara-premi&auml;r 6 maj<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOm allt g&aring;r som planerat &auml;r vi med p&aring; ett h&ouml;rn i programh&auml;ftet till <em>Aniara<\/em>-operan p&aring; Malm&ouml; Opera (premi&auml;r 6 maj), med flott bild av Andromedagalaxen signerad v&aring;r astrofotograf <strong>Peter Larsson. <\/strong>Det &auml;r inte 100-procentigt &auml;nnu men &quot;f&ouml;rhandlingar&quot; p&aring;g&aring;r.\n<\/p>\n<h2 style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%;\">\n\t<strong>V&aring;rt TBO-prao Emil Hulthin lusl&auml;ser <em>Illustrerad Vetenskap<\/em><\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%;\">\n\tOrdet till v&aring;r TBO-prao <strong>Emil Hulthin<\/strong>, Oxiev&aring;ngsskolan. Han intr&auml;der h&auml;r som v&aring;r f&ouml;rsteanm&auml;lare\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%;\">\n\tav tidskriften <em>Illustrerad Vetenskap.<\/em>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\"><b>&quot;Ur senaste numret av <em>Illustrerad Vetenskap<\/em><\/b>: Astronomer f&ouml;rs&ouml;ker ta reda p&aring; solsystemets sista g&aring;tor. N&aring;gra av fr&aring;gorna &auml;r: &Auml;r Merkurius geologiskt aktiv? Varf&ouml;r &auml;r Mars snustorr? Varf&ouml;r &auml;r asteroiderna samlade i ett b&auml;lte? Vad d&ouml;ljer sig bakom Jupiters molnt&auml;cke? Hur gamla &auml;r Saturnus ringar? Hur uppstod Plutos och Charons t&auml;ta f&ouml;rh&aring;llande? D&ouml;ljer det sig en nionde planet i Kuiperb&auml;ltet?<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%;\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Man pratar bland annat om hur sm&aring; klyftor p&aring; Merkurius avsl&ouml;jar dess tektonik. Och att Merkurius k&auml;rna av j&auml;rn &auml;r ovanligt stor (st&ouml;rre en jordens), och att den egentligen borde ha blivit fast p&aring; grund av att den &auml;r s&aring; liten, men att den ist&auml;llet fortfarande delvis &auml;r flytande.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Man tror att Mars &auml;r snustorr p&aring; grund av att solen skalar bort Mars atmosf&auml;r, vilket g&ouml;r det n&auml;st intill om&ouml;jligt att h&aring;lla vattnet flytande.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/20170329_184307-e1491417770722.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"20170329_184307\" class=\"aligncenter size-full wp-image-71096\" height=\"254\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/20170329_184307-e1491417770722.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%; text-align: center;\">\n\t<em>W-bloggsvicen Emil kopplar av. Foto: Peter Hemborg<\/em>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Varf&ouml;r alla asteroider ligger i ett gemensamt b&auml;lte &auml;r man idag inte riktigt s&auml;ker p&aring;. Det finns en teori om att v&aring;ra gasj&auml;ttar f&ouml;st in dem i ett b&auml;lte.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Vad som finns under Jupiters molnt&auml;cke ska vi ta reda p&aring; med hj&auml;lp av sonden Juno, som kretsar i en v&auml;ldigt elliptisk bana runt Jupiter. Hade omloppsbanan ist&auml;llet varit rund och n&auml;rmre hade Juno f&ouml;rst&ouml;rts av Jupiters starka str&aring;lning, Jupiters magnetf&auml;lt &auml;r n&auml;mligen 20&nbsp;000 g&aring;nger starkare &auml;n jordens.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Saturnus ringar &auml;r sv&aring;ra f&ouml;r forskarna att f&ouml;rutse hur gamla de &auml;r. Vissa forskare antar att ringarna &auml;r en rest av skapandet av Saturnus. Men nya analyser visar att &aring;tminstone en ring best&aring;r av material som &auml;r mellan 15&ndash;90 miljoner &aring;r gammalt. I s&aring; fall kan det om&ouml;jligt vara fr&aring;n skapandet av Saturnus.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/1706-sv-forside-vOXDd26Vhay12IEMriVS8Q.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"1706-sv-forside-vOXDd26Vhay12IEMriVS8Q\" class=\"aligncenter size-full wp-image-71098\" height=\"140\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/1706-sv-forside-vOXDd26Vhay12IEMriVS8Q.jpg\" width=\"210\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/1706-sv-forside-vOXDd26Vhay12IEMriVS8Q.jpg 210w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/1706-sv-forside-vOXDd26Vhay12IEMriVS8Q-200x133.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 210px) 100vw, 210px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">I artikeln om Pluto &auml;r Charon en v&auml;ldigt intressant m&aring;ne, d&aring; den &auml;r tillr&auml;ckligt stor f&ouml;r att p&aring;verka Pluto. S&aring; stor att forskarna f&ouml;resl&aring;r att Pluto och Charon ska r&auml;knas som en dubbel dv&auml;rgplanet, d&aring; Charon ocks&aring; p&aring;verkar Plutos m&aring;nar.<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\t<span style=\"font-family:comic sans ms,cursive;\">Enligt forskares ber&auml;kningar g&ouml;mmer det sig sannolikt en &rdquo;Planet 9&rdquo; bakom Pluto. Trots att den &auml;nnu inte observerats visar ber&auml;kningarna att dess massa &auml;r upp till 10 g&aring;nger st&ouml;rre &auml;n jordens.&quot;<\/span>\n<\/p>\n<p style=\"margin-bottom: 0.28cm; line-height: 108%\">\n\tTack Emil f&ouml;r rapporten!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>P&aring;skutst&auml;llningen n&auml;rmar sig<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet jobbas ute p&aring; Tycho Brahe-observatoriet, Oxie, med diverse grejor inf&ouml;r p&aring;skutst&auml;llningen med ASTB-medlemmar som &auml;ven arbetar konstn&auml;rligt.\n<\/p>\n<p>\n\tH&aring;ll utkik, info kommer via diverse kanaler.&nbsp;\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Fr&aring;getecken f&ouml;r Trappist-1<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDe som sett nyheter om att planeterna runt Trappist-1 kanske inte &auml;r s&aring; g&auml;stv&auml;nliga trots allt f&ouml;r biologiskt liv, r&auml;cker upp handen!\n<\/p>\n<p>\n\tTack!\n<\/p>\n<p>\n\tJag visste v&auml;l det.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/hands-220163_960_7201-e1491416062846.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"hands-220163_960_7201\" class=\"aligncenter size-full wp-image-71088\" height=\"87\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/04\/hands-220163_960_7201-e1491416062846.jpg\" width=\"220\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bilden fr&aring;n n&auml;tet ljuger.<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tH&auml;r &auml;r <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/abs\/1703.10130\">den senaste rapporten<\/a> om energiska utbrott som talar emot uppt&auml;ckten om flera beboeliga planeter f&ouml;r en tid sedan. Planeternas atmosf&auml;rer p&aring;verkas negativt av flare-utbrotten hos stj&auml;rnan.\n<\/p>\n<p>\n\tDetta handlar om klassiskt, enkel journalistisk uppf&ouml;ljning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lundmarks m&auml;sterverk finns i Bernadottebiblioteket Vi misst&auml;nkte det, och nu VET vi det: Att Nya himlar, Knut Lundmarks storverk fr&aring;n 1943, finns representerat p&aring; Kungliga Slottet, i Bernadottesamlingen. Med tv&aring; exemplar! Arvid Jakobsson &auml;r t f Slottsbibliotekarie och v&aring;rdare av det Bernadotteska arkivet och mailar p&aring; v&aring;r f&ouml;rfr&aring;gan: &#8211; Gustaf&nbsp;V&nbsp;och&nbsp;kronprins&nbsp;Gustaf&nbsp;Adolf&nbsp;(sedermera&nbsp;Gustaf&nbsp;VI&nbsp;Adolf)&nbsp;hade&nbsp;varsitt exemplar&nbsp;av Nya&nbsp;himlar.&nbsp;Det&nbsp;finns&nbsp;dock&nbsp;inga&nbsp;andra&nbsp;verk&nbsp;av&nbsp;Lundmark&nbsp;i&nbsp;Bernadottebiblioteket. H&auml;r finns Lundmark-boken&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/04\/05\/nr-41-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 40 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71077"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71077"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71077\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71103,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71077\/revisions\/71103"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71077"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71077"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71077"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}