{"id":71353,"date":"2017-04-25T20:32:22","date_gmt":"2017-04-25T19:32:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=71353"},"modified":"2017-04-28T17:51:21","modified_gmt":"2017-04-28T16:51:21","slug":"nr-46-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/04\/25\/nr-46-2017\/","title":{"rendered":"Nr 46 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tChalmerister diskuterar Fermis paradox<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag fattar fortfarande inte hur jag för drygt femtio år sen kunde få betyget Ba ("Icke utan beröm godkänd") i matte i avgångsbetyg från gymnasiets realmatematiska linje. Skulle betyget motsvara verkligheten borde jag inte kallsvettas när vår astronomiprofessor i Stockholm Jesper Sollerman <\/strong> glatt tipsar om en uppsats av chalmeristerna Vilhelm Verendel <\/strong> (Institutionen för energi och miljö, Fysisk resursteori) <\/span>och prof Olle Häggström<\/strong> <\/strong>(Institutionen för matematiska vetenskaper) :<\/span>\n<\/p>\n

\n\t"Fermi's paradox, Extraterrestrial Life and the Future of Humanity: a Bayesian Analysis".\n<\/p>\n

\n\tUppsatsen har skvalpat runt en tid på arXiv-sajten (finns här<\/a>) men har nu refereegranskats och – uppgraderad – fått plats i International Journal of Astrobiology.<\/em><\/a>\n<\/p>\n

\n\tEnrico Fermi <\/strong>var ju fundersam, detta var runt 1950, över det faktum att om det fInns gott om rymdcivilisationer, borde de väl höra av sig. I ställer råder tystnad, somliga skulle säga radiotystnad. "The Great Filter" – vad består det av? Paradoxen (med lösningar) diskuteras bl a i Peter Lindes<\/strong> bok Jakten på liv i universum.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tUngefär samtidigt med Fermi kom en tidstypisk kommentar från en dagstidningstecknare som spann på temat som många funderade över: Vem är det som stjäl alla våra soptunnor i New York? Teckningen ska ha satt fart på Fermis tänk.\n<\/p>\n

\n\t\"alandunn\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKälla: http:\/\/ufologie.patrickgross.org\/htm\/figarofermi.htm<\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tKan den Bayesianska statistiken hjälpa oss? Detta matematiska verktyg (av en 1700-talspräst!) är inte min bästa gren, men så mycket fattar jag att N pq<\/u> är en sats lika stark eller svag som Frank Drakes <\/strong>berömda motsvarighet.\n<\/p>\n

\n\tN står för antalet planeter i det observerbara universum med potentiellt liv (10 upphöjt 22, förslagsvis), p är sannolikheten för att en slumpvist utvald planet bland dessa utvecklat liv till vår nivå och q är den helt avgörande faktorn: att dessa civilisationer utvecklat en teknologisk kultur som gör dem synbara\/hörbara i hela det observerbara universum. Att de till och med kan åka till jorden och stjäla new york-bornas soptunnor.\n<\/p>\n

\n\tOch sen kan förstås ytterligare bokstäver tillföras.\n<\/p>\n

\n\tResten är rent matte… eller? Njae, jag tycker chalmeristerna är kloka tänkare bortom matten, det är mycket reservationer, många frågetecken, och även om alla så här långt är överens om att minst råder ekvationen\n<\/p>\n

\n\tN pq = 1<\/u>\n<\/p>\n

\n\tså förändras allt den dag NASA upptäcker att det verkligen funnits biologiska organismer, t ex amöbor, på Mars. Men där är vi inte nu.\n<\/p>\n

\n\tDet är plus i min bok när våra forskare vågar spekulera och dra på. Det händer då och då. Som här.\n<\/p>\n

\n\tUrban blir lundaforskare<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tUrban Eriksson<\/strong>, i många år knuten till Kristianstads högskola, har fått en tjänst i två år vid Lunds universitet för att hålla på med forskning kring lärande i fysik och astronomi. Ämnet heter utbildningsvetenskap, en ung disciplin.\n<\/p>\n

\n\tÄmnet ligger oss varmt om hjärtat. Lycka till, Urban!\n<\/p>\n

\n\tSauna på nya ALMA-hotellet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÄven astronomer är människor (det finns de som ibland tvivlat) och måste ha en hygglig uppbackning kring sig, t ex möjligheter att – bo och sova. Klassikt är "Klostret" på Mount Wilson.\n<\/p>\n

\n\tSåledes meddelade ESO i dag att överlämnandet av ALMA Residencia ägt rum:<\/span>\n<\/p>\n

\n\tDen nya byggnaden kommer att erbjuda boende för både ALMA-personal och besökare vid ALMA:s driftcentral <\/span>OSF (Operations Support Facility)<\/span><\/a> nära San Pedro de Atacama i norra Chile, bara 28 kilometer från teleskopet. Forskarhotellet är ESO:s sista stora bidrag till ALMA-projektet.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tByggnaden ritades av de finska arkitekterna <\/span>Kouvo & Partanen<\/span><\/a> och anpassades sedan för den chilenska marknaden av <\/span>Rigotti & Simunovic<\/span><\/a> Arquitectos, en chilensk arkitektfirma. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"ALMA<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla:ESO<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEftersom det är finska arkitekter involverade vore det underligt om INTE ett bygge av bastu\/sauna ingick. Där kommer garanterat några av ALMA-mysterierna att lösas!\n<\/p>\n

\n\tRömer på danskt frimärke 1944<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen nazityska ockupationen av Danmark hindrade inte danskarna från att 1944 stolta och allt mer motståndsbenägna  fira Ole Römer <\/strong>med ett frimärke, noterar Christian Vestergaard:<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"16864147_764441417037584_6507268860000153141_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAnjas nya bok<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMer danskt! Anja C Andersen, <\/strong>som ofta är i Lund på astronomiska seminarier, är i vårt grannland en uppburen och prisad populärastronom. Nu har hennes nya bok dykt upp hos de danska bokhandlarna:\n<\/p>\n

\n\t\"33017642._UY773_SS773_\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAnja berättar en del om sitt eget förhållande till vår vetenskap. Hon tändes genom en astronomentusiasts besök i hennes skola, och när hon som ung tjej med familjen bosatte sig i Saudi-Arabien några år fick hon som tröst ett litet teleskop av pappan. Det var inte mycket tjejer fick göra i arablandet, vilket inte hindrade henne från att ställa sig som målvakt i ett tjejfotbollslag. Men på nätterna gällde stjärnorna!\n<\/p>\n

\n\tEfter gymnasiestudier i Stockholm, kom Anja med familjen tillbaka till Danmark, där Anja gjorde karriär och i dag är en ledande utforskare på NBI av den interstellära materien.\n<\/p>\n

\n\tLångsam pulsar i M31<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tRyska astrronomer har fått berättigad uppmärksamhet för sina studier av den långsammaste (hittills) röntgenpulsaren<\/a> i en klotformig stjärnhop i M 31, Andromedagalaxen.\n<\/p>\n

\n\tPerioden ligger på 1,2 sekunder och pulsaren och dess sällskap i form av en infångad stjärna har en fascinerande bakgrundshistoria. Även pulsarer kan få nytt liv!\n<\/p>\n

\n\tAnnorlunda solnedgång<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag vet inte exakt var på världshaven som "jazzkocken" Peter Parnestam<\/strong> befinner sig, men härom dan dök detta foto upp från honom:\n<\/p>\n

\n\t\"18034160_1215532578555843_7657721489754840856_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Peter Parnestam<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPå programmet vet jag att Peter har fyra hamnar i Japan, sen Korea, Kina, Thailand, Singapore, Djibouti, Suezkanalen, Pireus, Izmir, Livorno, Bristol, Zeebrugge, Bremerhaven, Le Havre, Southhampton.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t– Sen kanske Malmö!<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Chalmerister diskuterar Fermis paradox Jag fattar fortfarande inte hur jag för drygt femtio år sen kunde få betyget Ba ("Icke utan beröm godkänd") i matte i avgångsbetyg från gymnasiets realmatematiska linje. Skulle betyget motsvara verkligheten borde jag inte kallsvettas när vår astronomiprofessor i Stockholm Jesper Sollerman  glatt tipsar om en uppsats av chalmeristerna Vilhelm Verendel… L\u00e4s mer »Nr 46 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71353"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71353"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71353\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71446,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71353\/revisions\/71446"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71353"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71353"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71353"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}