{"id":71393,"date":"2017-04-28T07:36:48","date_gmt":"2017-04-28T06:36:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=71393"},"modified":"2017-04-28T17:50:24","modified_gmt":"2017-04-28T16:50:24","slug":"nr-47-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/04\/28\/nr-47-2017\/","title":{"rendered":"Nr 47 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tNy satsning från 80 år unga ASTB:<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tAsteroiddagen spikad till 30 juni<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt nytt friskt initiativ i våra led: ASTB-vicen Tomas Diez <\/strong>är pappa till satsningen på Asteroid Day 30 juni, den första begivenheten i sitt slag vad jag vet i Sverige. Dagen firas lite varstans i världen<\/a> och har gjort så under några år. Initiativet stöds generöst av Fritidsförvaltningen i Malmö.\n<\/p>\n

\n\t\"Asteroid<\/a>\n<\/p>\n

\n\tIntresset för asteroider,<\/strong> alltså småplaneterna som snurrar företrädesvis i ett bälte mellan Mars och Jupiter, är stort. Även i Europa numera följer vi noga himlakroppar som kommit ur kurs och kanske har sin bana direkt riktad mot jorden eller dess närhet. Dessa Near Earth Objects, NEO, måste vi hålla koll på, och planer har funnits för hur de kan fösas ur banorna om de har för oss farlig riktning.\n<\/p>\n

\n\tNär asteroider i 100-100 meters storlek <\/strong> slagit ner på jorden, har stora kratrar bildats. I Sverige är Siljansringen ett exempel, sjöarna Hummeln och Mien i Småland andra. Lundageologerna ligger i framkanten av denna forskning.\n<\/p>\n

\n\tMen sen är även de andra, <\/strong>de mera fredliga asteroiderna, av stort intresse för astronomerna. Länge troddes de utgöra resterna efter en planet som exploderat där ute, i dag tror vi att de i stället består av material som har med planetsystemets tillkomst att göra. Asteroiderna utgör en sorts överskottslager från den processen.\n<\/p>\n

\n\tPå 1800-talet försökte<\/strong> rentav den store Urban de Leverrier<\/strong> i Paris lösa Merkuriusbanans problem med hjälp av ett förmodat störande asteroidbälte mellan Merkurius och solen. Det behövdes rentav en Albert Einstein<\/strong> för att komma till rätta med Merkurius, som vi alla vet i dag.\n<\/p>\n

\n\tNåväl.<\/strong> Historia är historia.\n<\/p>\n

\n\tBredden i forskningen<\/strong> av dessa spännande himlakroppar bevisas av programmet på Scandic Hotel Triangeln i Malmö. Välkomna kika in!\n<\/p>\n

\n\t\"Asteroid<\/a>\n<\/p>\n

\n\tÄnnu en jubilar: Ursa på väg mot 100<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVi har ju gästats av vännerna Emma Bruus <\/strong>och  Marko Pekkola<\/strong> från finska föreningen Ursa (deras tidskrift utkommer 8 ggr\/år och har 18 000 prenumeranter!), och samtidigt påpekar prof em Kalevi Mattila <\/strong>i Helsingfors att Ursa faktiskt fyller 100 år  2021.\n<\/p>\n

\n\tProf Tapio Markkanen <\/strong>håller på att skriva amatörastronomins historia i Finland och Markkanen och Raimo Lehti<\/strong> har redan publicerat  ett verk om yrkesastronomins finska historia, som behandlar i synnerhet 1800-talet.\n<\/p>\n

\n\t\"29871_3\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRadioastronomer på språng!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAnna Davour<\/strong> är artikelförfattare till en stor artikel om de svenskstyrda radioastronomiska satsningarna på Onsala, bland annat SKA, och vad radioastronomerna hoppas på. Artikeln här (tack till Carl-Olof Börjeson<\/strong>, W-bloggens tidskriuftsspanare):\n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/mervetande.se\/2017\/04\/19\/pa-spaning-efter-universums-forsta-ljus\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJorden med Cassinis ögon<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t12 april i år spanade Cassini-sonden in vår jord och t v om jorden vår måne<\/a> mellan två av Saturnus ringar.\n<\/p>\n

\n\tAvståndet Cassini\/jorden var 1,4 miljarder km.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21445_fig1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/Cassini mission team<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet syns inte på fotot, men jorden var vänd med södra Atlanten mot rymdsonden.\n<\/p>\n

\n\tEn ISS-macka med jordnötssmör och marmelad<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHur en macka intas ombord på ISS, den internationella rymdstationen, visar denna Youtube-snutt<\/a> förmedlad av Lars Olefeldt.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tVoyager-plattan på Malmö konsthall<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn av de många filmprojektorerna  på Rosa Barbas<\/strong> stora installation i Mlamö konsthall ("Elements of Conduct")<\/a> visar några sekunder den klassiska Voyager-plattan med inspelningar från jordens alla hörn (inklusive uppläsningen av Harry Martinsons<\/strong> dikt "Besök på observatorium").\n<\/p>\n

\n\tSkivan snurrar nu någonstans i den interstellära rymden.\n<\/p>\n

\n\t\"225px-The_Sounds_of_Earth_Record_Cover_-_GPN-2000-001978\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tUpphöjd till konst. Bildkälla: NASA<\/em>\n<\/p>\n

\n\tVår framtid är ljus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen som tvivlar på mänsklighetens framtid kan trösta sig av nedanstående faktum hittat på nätet av Maria Strandving<\/strong>. God Valborg och 1 maj!\n<\/p>\n

\n\t\"17903468_1013634495434536_3756774150820027072_n\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny satsning från 80 år unga ASTB: Asteroiddagen spikad till 30 juni Ett nytt friskt initiativ i våra led: ASTB-vicen Tomas Diez är pappa till satsningen på Asteroid Day 30 juni, den första begivenheten i sitt slag vad jag vet i Sverige. Dagen firas lite varstans i världen och har gjort så under några år.… L\u00e4s mer »Nr 47 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71393"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71393"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71393\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71445,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71393\/revisions\/71445"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71393"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71393"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71393"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}