{"id":71461,"date":"2017-05-03T11:30:57","date_gmt":"2017-05-03T10:30:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=71461"},"modified":"2017-05-03T18:25:24","modified_gmt":"2017-05-03T17:25:24","slug":"nr-48-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/05\/03\/nr-48-2017\/","title":{"rendered":"Nr 48 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tMagnifik "Lillan" synad av VISTA i infrarött<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet Lilla magellanska molnet är en av den södra stjärnhimlens höjdpunkter och är även synligt med blotta ögat. Men moln av interstellärt stoft och damm står i vägen för teleskop som endast är känsliga för synligt ljus. Nu har VISTA:s känslighet för infrarött ljus som aldrig förr synliggjort denna vår granngalaxs otaliga stjärnor.<\/a> Resultatet är den största infrarödbilden hittills av det Lilla magellanska molnet som är fylld till bredden av miljontals stjärnor.\n<\/p>\n

\n\t"Lillan" (= SMC, Small Magellanic cloud)<\/strong> är en dvärggalax och den mindre tvillingen till <\/span>Stora Magellanska molnet, de båda är våra närmaste galaxgrannar – SMC befinner sig cirka 200 000 ljusår<\/span> bort, bara en tolftedel av avståndet till den välkända M31 i Andromeda.<\/span> Galaxparet har varsin säregen form som är ett resultat av interaktionen med varandra och med Vintergatan. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"VISTA\u2019s<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet Lilla magellanska molnet (<\/span>på engelska Small Magellanic Cloud; SMC) är en dvärggalax med slående särdrag som syns med blotta ögat från sydliga breddgrader. Men i synligt ljus kan teleskop inte få en klar bild av vad som finns i galaxen på grund av moln av interstellärt stoft som skymmer sikten. VISTA:s förmåga att observera i infrarött ljus har nu gjort det möjligt för astronomer att se myriaden av stjärnor i denna närliggande galax mycket tydligare än någonsin tidigare. Resultaten är denna rekordbrytande bild – den största infraröda bilden som någonsin tagits av det Lilla magellanska molnet – som innehåller miljontals stjärnor.<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tFörutom det Lilla magellanska molnet syns också många bakgrundsgalaxer och flera stjärnhopar i denna vidvinkelbild, inklusive den väldigt ljusa klothopen 47 Tucanae, som syns i den högra delen av bilden.<\/span> Källa: ESO\/VISTA VMC<\/em>\n<\/p>\n

\n\tSMC är full av stoft och det<\/strong> synliga ljuset som dess stjärnor skickar ut påverkas mycket av denna extinktion. Som tur är så påverkas inte all elektromagnetisk strålning lika mycket av stoftet. Infraröd strålning passerar genom interstellärt stoft mycket lättare än synligt ljus och genom att titta på det infraröda ljuset från en galax kan vi lära oss om nya stjärnor som bildas inuti molnets stoft och gas.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tTeleskopet VISTA<\/a><\/span><\/strong> (Visible and Infrared Survey Telescope)<\/strong> konstruerades för att observera infraröd strålning. Projektet <\/span> <\/span>VISTA Survey of the Magellanic Clouds (VMC)<\/span><\/a> fokuserar på att kartlägga stjärnbildningshistoria i de magellanska molnen samt deras tredimensionella struktur. Miljoner av stjärnor har observerats i infrarött ljus tack vare VMC, vilket gett en oöverträffad inblick i dvärggalaxerna utan påverkan från stoftextinktionen.<\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tDenna gigantiska bild är fylld <\/strong>med stjärnor som tillhör det Lilla magellanska molnet. Här syns också tusentals bakgrundsgalaxer och flera ljusa stjärnhopar, inklusive 47 Tucanae, till höger i bilden, som ligger mycket närmare till jorden än den lilla galaxen. <\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tTIPS: Den <\/span>zoombara bilden<\/span><\/a><\/strong> ger dig<\/strong> ett alldeles nytt sätt att uppleva "Lillan".Magnifikt!<\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"Highlights<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDessa utvalda bilder visar några av höjdpunkterna från en ny stor infraröd bild av vår närliggande galax det lilla magellanska molnet. Bilden togs av VISTA teleskopet vid ESO:s Paranalobservatorium. Bilden nere till höger visar den ljusa klotformiga stjärnhopen 47 Tucanae som befinner sig mycket närmare jorden är det lilla magellanska molnet.<\/span>Källa: ESO\/VISTA VMC<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMängden av ny information<\/strong> i denna 1,6 gigapixelbild (43 223 x 38 236 pixlar) har analyserats av ett internationellt forskarlag som leds av Stefano Rubele vid Padovas universitet. De har använt toppmoderna stjärnmodeller för att få fram några överraskande slutsatser.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tVMC-kartläggningen har visat att<\/strong> de flesta av stjärnorna i galaxen bildades mer nyligen än i dess större granngalaxer. Detta tidiga resultat från projektet är bara ett smakprov på de nya upptäckterna som vi kan vänta oss när kartläggningen fortsätter att fylla i de tomma fläckarna i våra kartor över de magellanska molnen.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tHistoriska klubben besökte Rundetaarn<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI lördags (29.4) var vi bortåt ett 20-tal ASTB:are inom vår lilla historiska gruppering, som besökte Rundetaarn i Köpenhamn (började byggas 1637).<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tErling Poulsen<\/strong> guidade tillsammans med vår egen Klas Hyltén-Cavallius<\/strong> – det blev en helgjuten eftermiddag med flera rara saker som visades ur skattkammaren och utrymmen i tornet som sällan är tillgängliga för allmänheten.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tBildbevis från utflykten kommer vad det lider.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tJens Vellev och Tychos pappersmölla<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tOch apropå det historiska: Vår Tycho Brahe-vän borta i Århus Jens Vellev<\/strong> berättar att han skrivit en uppsats i festskriften till den 60-årige danske språkmannen, latinaren  Peter Zeeberg <\/strong>som skrivit så mycket om Tycho.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tHär finns Jens bidrag:<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tFörmodligen kommer så småningom en svensk version i Skånelandshistorikernas tidskrift Ale.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tI sin välresearchade uppsats berättar Jens bl a om mannen som byggde dammarna till Tychos Venmölla Valentin Spangenberg<\/strong>, en eftersökt och kunnig kanal- och dammbyggare på sin tid (Kronborgs slott!). Han dog 1611 under Christian IV:s<\/strong> försök att inta den då svenska gränsstaden Kalmar.\n<\/p>\n

\n\t\"venkarta2_liten\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTychos egen karta över Ven. Vid bokstaven G fanns hans pappersmölla.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tJens redogör även för sina ingående studier 2001 av votivstenen på Knutstorp som sitter i borgens vägg – stenen härrör från Ven-möllan och om man tittar på alla dess sidor och kanter kommer mängder av intressant dokumentation i dagen.\n<\/p>\n

\n\tStenen såg vi senast vid ASTB-historikernas utrflykt i fjor.\n<\/p>\n

\n\tJens har med hjälp av vissa Sherlock Holmes-trix lyckats koda texten i sin helhet.\n<\/p>\n

\n\tCassini-ljud från Saturnus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tIn i det sistan levererar Cassini-sonden spännande saker från Saturnus. Hur låter det  t ex när sondens 10-meters antenner passerar genom gasjättens ringsystem med alla dess myriader av kolliderande småpartiklar?  Svaret ges här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGaia i stor test<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVärldens alla Gaia-forskare – de är mååånga! – inklusive lundaastronomerna (Lennart Lindegren <\/strong>m fl)  har samlat sig till ett gigantisk test av Gaia-sondens exakthet vad gäller ett antal parallaxer för <\/a>cepheider och RR Lyrae-variabler. Och jämfört med de tidigare rymdbaserade katalogerna.\n<\/p>\n

\n\tForskarna påpekar hur grannlaga uppgiften är t ex avseende avståndsmodulen för det Stora Magellanska molnet, som utgör det första steget i avståndsstegen ut i universum. Om den är fel, blir allt fel.\n<\/p>\n

\n\tDålig vits<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tByråkraten på observatoriet:\n<\/p>\n

\n\t– Rubba inte mina cirkulär!\n<\/p>\n

\n\tNebulös kvadrat och rektangel är inte samma sak…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag visste inte att det fanns en Röd kvadrat-nebulosa, inte att det fanns en Röd rektangelnebulosa i Vintergatan. Där går gränsen för mina kunskaper – eller så har jag bara glömt???\n<\/p>\n

\n\tNu vet jag iaf tingens ordning, bägge är protoplanetnebulosor men också, enligt forskarna, olika sorters himlakroppar, och du som W-bloggsläsare får nu uppgiften att skilja dem åt.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA04533\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEn kvadrat? Bildkälla: JPL\/NASA<\/span> – NASA<\/span><\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\t\"redsquare_tuthill_960\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEn rektangel? Bildkälla: Peter Tuthill (Sydney U.<\/a>) & James Lloyd (Cornell) <\/em>\n<\/p>\n

\n\tEn ny artikel om "kvadraten" finns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet är slut<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag vet inte exakt var Lars Olefeldt<\/strong> har hittat den för oss alla tråkliga nyheten, men uppenbarligen är nya jordar på gång:\n<\/p>\n

\n\t\"9IgYTof\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Magnifik "Lillan" synad av VISTA i infrarött Det Lilla magellanska molnet är en av den södra stjärnhimlens höjdpunkter och är även synligt med blotta ögat. Men moln av interstellärt stoft och damm står i vägen för teleskop som endast är känsliga för synligt ljus. Nu har VISTA:s känslighet för infrarött ljus som aldrig förr synliggjort… L\u00e4s mer »Nr 48 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71461"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71461"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71461\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71504,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71461\/revisions\/71504"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71461"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71461"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71461"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

\n\thttp:\/\/www.renaessanceforum.dk\/12_2017\/11_vellev_brahe.pdf<\/a>\n<\/p>\n