{"id":71588,"date":"2017-05-09T15:12:30","date_gmt":"2017-05-09T14:12:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=71588"},"modified":"2017-05-10T16:33:05","modified_gmt":"2017-05-10T15:33:05","slug":"nr-51-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/05\/09\/nr-51-2017\/","title":{"rendered":"Nr 51 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tVoyager-kakan en viktväktares mardröm<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVarning alla dietister! Våra finska vänner Emma Bruus <\/strong>och Marko Pekkola<\/strong> (se ASTB:s hemsida<\/a>) har mycket hyss för sig även på finskt hemmaplan. Så när Emma såg Voyager-skivan passera förbi på W-bloggen  nyligen erinrade hon omedelbart om att när den astronomiska communityn hemma på observatoriet i Tammerfors gästades av Jon Lomberg<\/strong>, Carl Sagans<\/strong> konstnärlige kollega som var med om att  designa Voyager-skivans utseende, så kunde de bara bjuda honom på en sak:\n<\/p>\n

\n\tEn äkta Voyager-kaka!\n<\/p>\n

\n\t\"DSC02793_2-1024x683\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEmma berättar att kakan är bakad av "astrotårtmästarinnan" Maria Lahtisen<\/strong> och i receptet ingår smör och kex i botten, i fyllningern Philadelphiaost, vispgrädde, socker, vaniljextrakt, gelantin, citron, vit chocklad med mera. Till garneringen: mörk chocklad.\n<\/p>\n

\n\tVad Viktväktarna och våra dietister tycker, återstår att se….\n<\/p>\n

\n\tEn google-översättning från finska till svenska  av Emmas blogg med receptet finns här<\/a>. Baka kakan på egen risk!\n<\/p>\n

\n\tSymbiotisk nova ljusnar igen i Delfinen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEfter drygt tjugo år är LT Del igång igen<\/a> och ökar kraftigt i ljusstyrka, systemet är nåbart för mångfa amatörer. Ljusstegringen på 0,02 magn\/dygn sker parallellt med att den vita dvärgen och dess  jättestjärna särats åt efter en övre konjunktion.\n<\/p>\n

\n\tSIMP0136 felande länk?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn brun dvärgstjärna eller en planetär gasjätte? SIMP J013656.5+093347har tidigare klassats som en brun dvärg men nu vill astronomerna föra över den i katalogfacket gasjättar i stället<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tDenna planetliknande himlakropp ingår i 200 miljoner år gammal stjärngrupp kallad Carina-Near.\n<\/p>\n

\n\tVintergatan kvittar det lika<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI svallvågorna efter Aniara-premiären i Malmö, dök denna bild upp på Christian Vestergaards <\/strong>fb-sida:\n<\/p>\n

\n\t\"18301436_10208647634937903_3672585937157044139_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tÄr det fler än jag som tänker på Nils Ferlins <\/strong>"Stjärnorna kvittar det lika…"?\n<\/p>\n

\n\tAniara-uppsättningen i Malmö har fått smått fantastiska recensioner.\n<\/p>\n

\n\tBildbevis från Rundetaarn<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Peter Linde, <\/strong>som skickat över ett antal bildbevis från vår lyckade utflykt till Rundetaarn – vi var ett 20-tal inom föreningens historieintresserade gruppering "Historiska klubben" som besökte tornet lördG 29 april och fick all önskvärd information av tornets Erling Poulsen<\/strong> och vår egen Klas Hyltén-Cavallius.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tTycho Brahe <\/strong>spökar här naturligtvis – gipsfiuguren NEDAn med snyggt tillplattad näsa står i ett sidorum som få får besöka -, men tornet kom till flera årtionden efter hans bortgång. Den förste "chefen" blev Tycho-medhjälparen <\/strong>och dennes näre förtrogne Christen Longomontanus. <\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_0224\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEn kopia av ett Tycho-porträtt fick Erling Poulsen att spekulera över äldre tiders porträttmålare och deras förmåga att "photoshopa", det vill säga försköna sina motiv.\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_0216\"<\/a>En raritet i en väggnisch utgörs av en liten stjärnglob byggd på Tychos stjärnpositioner och skapad av  Willem Blaue (<\/strong>som var på Ven under Tychos tid) – detta är en av de ytterst få kända exemplaren  i världen, en raritet.\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_0218\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTill Rundetaarns bokliga rariteter hör originalverk tryckta på Ven av Tycho: T ex hans lilla bok om novan 1572. Även originalverk av Galileo Galilei <\/strong>visades fram.\n<\/p>\n

\n\tPå kyrkans vind som ligger kloss mot tornet döljer sig både urverk, ett planetarium som detta med rötter i 1700-talet…\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_0221\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t.. liksom denna fris. Från vinden kan genom ett glasförsett hål i golvet spanas in kyrkans ena kryssvalv ovanifrån och dess förslutning. Lös inte upp den knuten för allt i världen!\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_0223\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRundetaarn är en turistfälla som besöks av 100 000-tals besökare varje år, och det är ständig trängsel allra överst, på altanen.\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_0228\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRundetaarn bedriver i dag en starkt utåriktad verksamhet och den gamla refraktorn från 1920-talet är flitigt i bruk\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_0236\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVi fick veta mycket om Rundetaarns spännande historia – för inte så länge sedan red en besökare uppför spiralgången till toppen så som Peter den Store<\/strong> gjorde en gång –  och det är ett märkligt bygge somn Christian IV <\/strong>lät uppföra.. Eftersom tornet ligger vägg i vägg med  kyrkan Trinitatis så fick tidens astronomer försöka lösa på något klurigt vis  problemet med att kyrkklockornas svängningar inte transformerades över till teleskopens fundament. Det gick att isolera.\n<\/p>\n

\n\tAstronomisk verksamhet förekom här ända fram till 1800-talets mitt, då observatoriet på Östervold byggdes.\n<\/p>\n

\n\tRundetaarn är en arkitektonisk ikon. Dess astronomiska historia kan med fördel läsas i Dansk astronomi gennem firehundrede år<\/em> (tre band), författad av P B Darnell<\/strong> och observatorn Kjeld Gyldenkerne<\/strong>. Verket finns till låns på TBO-biblioteket.\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tFler bilder från Rundetaarn-besöket komemr i nästa W-blogg.\n<\/p>\n

\n\tMysteriet med Chariklos ringar<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tChariklo är den minsta himlakroppen i vår planetsystem, en kentaur med ringar (2 st), och nu har asteroiden utsatts för en rad simuleringar, vars resultat är överraskande<\/a>: De fyra stora gasjättarna har inte påverkat ringarna genom årmiljonerna.\n<\/p>\n

\n\tChariklo rör sig i ett område som beskrivs som "stabilt kaos" i artikelabstractet.\n<\/p>\n

\n\tLundaskämt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet finns en massa studentikosa  utsmyckningar på marken i Lund (t ex "Intigheten" bakom Domen). Senaste tillskottet som jag faktiskt inte sett tidigare har hittats av en W-bloggsläsare, som vill vara anonym:\n<\/p>\n

\n\t\"17807214_1267948306634094_2819718729687920307_o\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Voyager-kakan en viktväktares mardröm Varning alla dietister! Våra finska vänner Emma Bruus och Marko Pekkola (se ASTB:s hemsida) har mycket hyss för sig även på finskt hemmaplan. Så när Emma såg Voyager-skivan passera förbi på W-bloggen  nyligen erinrade hon omedelbart om att när den astronomiska communityn hemma på observatoriet i Tammerfors gästades av Jon Lomberg,… L\u00e4s mer »Nr 51 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71588"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71588"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71588\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71628,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71588\/revisions\/71628"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71588"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71588"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71588"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}