{"id":7159,"date":"2010-09-29T12:08:19","date_gmt":"2010-09-29T11:08:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7159"},"modified":"2010-09-30T07:50:30","modified_gmt":"2010-09-30T06:50:30","slug":"nr-165-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/09\/29\/nr-165-2010\/","title":{"rendered":"Nr 165 2010"},"content":{"rendered":"

NASA:s “tv\u00e5 flugor i en sm\u00e4ll”-sond b\u00f6rjar leverera<\/h2>\n
Bloggvicen Christian Vestergaard uppm\u00e4rksammar oss p\u00e5 en viktig h\u00e4ndelse: Att om en m\u00e5nad drygt f\u00f6rv\u00e4ntas NASA:s sond EPOXI\u00a0 g\u00f6ra en n\u00e4rpassage av kometen 103P\/Hartley 2, och redan b\u00f6rjar bilder ramla in, den ena intressantare \u00e4n den andra<\/a>. M\u00e5let \u00e4r att studera kometk\u00e4rnan i detalj och dess tillkomsthistora, v\u00e4xelverkan k\u00e4rna-koma-svans, Hartley 2-kometens s\u00e4rskilda status visavi andra kometer etc etc, vilket i sin tur \u00e4r en viktig\u00a0 pusselbit i det STORA pusslet om hur sol- och planetsystemet skapades.\"\"<\/a><\/div>\n
I \u00f6vrigt \u00e4r sonden inriktad p\u00e5 att observera exoplaneter som passerar \u00f6ver moderstj\u00e4rnor och jordlika exoplaneter, ja, kanske till och med att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 ett grepp om och f\u00e5nga in exoj\u00e4ttars m\u00e5nsystem.<\/div>\n
Tv\u00e5 flugor i en sm\u00e4ll blir p\u00e5 NASA-spr\u00e5k “two intriguing investigations – one flight-proven spacecraft”, vilket NASA-ekonomerna och anslagsbeviljande kongressledam\u00f6ter\u00a0 garanterat gillar.<\/div>\n
Senaste bilderna av Hartley 2-kometen togs 40 dagar innan flyby:et. p\u00e5 1,15 AU fr\u00e5n solen och 0,27 AU (41 miljoner km) fr\u00e5n rymdsonden.<\/div>\n
Kometen \u00e4r den suddiga fl\u00e4cken i mitten av bilden, p\u00e5 negativet nedan syns koman b\u00e4ttre.\"\"<\/a><\/div>\n
Riktningen mot solen \u00e4r n\u00e4stan rakt ned\u00e5t.<\/div>\n
(Foto:\u00a0 NASA\/JPL\/UMD)<\/div>\n
\n

Astrobiologiskt seminarium i Lund<\/h2>\n
N\u00e4r David Dun\u00e9r g\u00e4stade oss i ASTB ber\u00e4ttade han om den nya tv\u00e4rvetenskapliga, astrobiologiskt inriktade grupperingen inom Pufendorf-institutets ramar vid Lunds universitet, och nu \u00e4r det dags p\u00e5 allvar:<\/div>\n
PUFENDORF SEMINAR: THE EMERGENCE OF LIFE<\/span><\/strong><\/div>\n
Temat \u00e4r “Astrobiology: Past, Present, and Future” och medverkande \u00e4r bl a Nobelpristagaren i kemi 1989<\/div>\n
Sidney Altman och ett antal NASA-forskare.<\/div>\n
Evenemanget \u00e4r \u00f6ppet.<\/div>\n
(Tack till LU:s Anna-Mi Wendel f\u00f6r tipset.)<\/div>\n<\/div>\n
\n

Astronomiskt v\u00e4rldsur i – Dalby!<\/h2>\n<\/div>\n
\"\"<\/a>Tillsammans med kompisarna i Gammel Danskens V\u00e4nner, GDV, var jag i g\u00e5r kv\u00e4ll\u00a0 i Dalby utanf\u00f6r Lund och bes\u00f6kte Johnny Christensens sansl\u00f6sa samling av jukeboxar, flipperspel, enarmade banditer m m<\/div>\n
Allra m\u00e4rkligast i samlingen \u00e4r ett el-drivet “v\u00e4rldsur”, fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1950-talet – med en massa info om planeters st\u00e4llningar, stj\u00e4rninfo, zodiaken m m. Roterade inte visarna s\u00e5 roterade i st\u00e4llet skivorna och visarna stod stilla.<\/div>\n
Jag \u00e4r inte s\u00e4kert p\u00e5 att detta “ur”, inspirerat kanske av Jens Olsens v\u00e4rldsur i K\u00f6penhamn,\u00a0 ska tas p\u00e5 allvar; i innanm\u00e4tet d\u00f6ljs b\u00e5de en bandspelare och en skivspelare som kan spela stenkakor och, tror jag,\u00a0 LP\/EP-skivor.<\/div>\n
Det \u00e4r en oerh\u00f6rt mystisk apparat, och n\u00e5gon borde kika n\u00e4rmare p\u00e5 det fr\u00e5n ASTB:s sida.<\/div>\n
Det KAN vara ett uttryck f\u00f6r s\u00e5 kallad s\u00e4rlingkonst,<\/span> en teori s\u00e5 god som n\u00e5gon.<\/div>\n
Skaparen hette Rune Moberg, och han var uppenbarligen en god tekniker. Men vad var han ute efter?<\/div>\n
Prylsamlingen\u00a0 finns p\u00e5 Caf\u00e9 Bally i Dalby, och Johnnys hemsida har du h\u00e4r:<\/div>\n
http:\/\/www.cafebally.se\/<\/a><\/div>\n

Barnbok med rymdperspektiv<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r kul att barnbokssf\u00e4ren d\u00e5 och d\u00e5 uppm\u00e4rksammar astronomin.<\/p>\n

En helt underbar barnbok har skrivits av Helen Rundgren med illustrationer av Maria Beskow: Blinka lilla\u00a0 supernova<\/em> heter boken, och det \u00e4r Alfabeta som ger ut.<\/p>\n

Det \u00e4r Stella som ber\u00e4ttar om hur stj\u00e4rnor f\u00f6ds, d\u00f6r och faller, men lever de verkligen p\u00e5 riktigt?<\/p>\n

Vad \u00e4r en r\u00f6d j\u00e4tte och vad \u00e4r en vid dv\u00e4rg och vad \u00e4r en supernova?<\/p>\n

Och varf\u00f6r gick det s\u00e5 illa f\u00f6r dinosaurerna?<\/p>\n

Allt vad ett \u00f6ppet barnasinne vill veta om stj\u00e4rnor och kometer, satelliter och planeter och ett och annat flygplan, f\u00e5r bra svar. Rekommenderas!!!!\"\"<\/a><\/p>\n

Lundmark-sensation p\u00e5 g\u00e5ng<\/h2>\n
\n
N\u00e4sta blogg kommer med en godbit, en surpris, en sensation,\u00a0 f\u00f6r alla Knut Lundmark-beundrare. H\u00e5ll ut!<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NASA:s “tv\u00e5 flugor i en sm\u00e4ll”-sond b\u00f6rjar leverera Bloggvicen Christian Vestergaard uppm\u00e4rksammar oss p\u00e5 en viktig h\u00e4ndelse: Att om en m\u00e5nad drygt f\u00f6rv\u00e4ntas NASA:s sond EPOXI\u00a0 g\u00f6ra en n\u00e4rpassage av kometen 103P\/Hartley 2, och redan b\u00f6rjar bilder ramla in, den ena intressantare \u00e4n den andra. M\u00e5let \u00e4r att studera kometk\u00e4rnan i detalj och dess tillkomsthistora,… L\u00e4s mer »Nr 165 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7159"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7159"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7159\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7186,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7159\/revisions\/7186"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7159"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7159"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7159"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}