{"id":71748,"date":"2017-05-17T17:55:14","date_gmt":"2017-05-17T16:55:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=71748"},"modified":"2017-05-17T20:39:58","modified_gmt":"2017-05-17T19:39:58","slug":"ny-vers-nr-53-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/05\/17\/ny-vers-nr-53-2017\/","title":{"rendered":"Nr 53 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tTionde smällen i NGC 6946:<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tGalaxen är rena supernovafabriken<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t1917 noterades en vad vi senare kom att kalla supernova i galaxen NGC 6946 (upptäckt 1798 av William Herschel<\/strong>). Etthundra år senare har vi sett ännu en supersmäll i galaxen – den tionde på raken!\n<\/p>\n

\n\tTack till  Arne Lindengard<\/strong> som på  Astronomers Telegram-sajten funnit fram till den senaste supernovan,<\/a> som fått beteckningen SN 2017eaw.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tHär finns samtliga tio supernovor i NGC 6946 dokumenterade på nätet (några väntare på input):<\/span>\n<\/p>\n

\n\tSN 1917A<\/a>, SN 1939C<\/a>, SN 1948B<\/a>, SN 1968D<\/a>, SN 1969P<\/a>, SN 1980K<\/a>, SN 2002hh<\/a>, SN 2004et<\/a>, SN 2008S<\/a> samt SN 2017eaw<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tOm den första finns  att berätta att det var legenden, optikern, teleskopbyggaren m m George Willis Ritchey <\/strong>som upptäckte supernovan 19 juli 1917 med 60-tummaren på Mount Wilson. Den nådde i max magnituden 14,6 och där, mellan tummen och pekfingret. har de flesta supernovor i galaxen hamnat. Se summeringen nedan<\/a>:\n<\/p>\n

\n\t\"low_xlarge_web\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGalaxen i en komboupptagning från 2016 – med Hubble ST and Subaru-teleskopet. Bildkälla: NASA, ESA, STScI, R. Gendler, and the Subaru Telescope (NAOJ)<\/em>\n<\/p>\n

\n\tGalaxen ligger nära Vintergatans stoft- och gasrika mittenstoft, vilket alltid gjort observationer här diskutabla.\n<\/p>\n

\n\tRitcheys historiska upptäckt 1917 omtalas här i hans originalartikel<\/a>, ur vilken framgår att upptäckten – baserad på flera timmars exponering –  fick honom att leta efter ytterligare bevis på novor (man visste inte riktigt skillnaden på novor och supernovor vid denna tid) i andra spiraler – han kunde också dokumentera flera fall i 60-tummarens arkiv. Bl a i M31, Andromedasystemet. Observationerna ledde andra astronomer till insikten om en galaxvärld långt utanför vår egen Vintergata.\n<\/p>\n

\n\tVad Ritchey själv var ute efter  var att mäta interna rörelser i spiralerna och försöka greppa deras egenrörelser. Sådana rörelser fann han inte men väl – stjärnexplosionerna!\n<\/p>\n

\n\tKortfakta om de tidigare supernovorna:\n<\/p>\n