{"id":71783,"date":"2017-05-21T12:12:44","date_gmt":"2017-05-21T11:12:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=71783"},"modified":"2017-05-21T20:16:02","modified_gmt":"2017-05-21T19:16:02","slug":"nr-54-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/05\/21\/nr-54-2017\/","title":{"rendered":"Nr 54 2017"},"content":{"rendered":"
\n
\n

\n\t\t\tNy kunskap om "vår" dvärgplanet<\/strong>
\n\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\tOm allt går som det ska, kommer vi i höst i samband med Astronomins Dag och Natt och vårt eget 80-årsjubileum att ute på Tycho Brahe-observatoriet avtäcka ett konstverk föreställande dvärgplaneten 2007 OR10.<\/sub>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tDvärgen – varför ska den<\/strong> ha en nedsänkt 10:a? –  upptäcktes av Mike Brown<\/strong> och hans team med ph d-studenten Med Schwamb<\/strong> som förstanamn.\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tDet kommande konstverket<\/strong> ingår i Sweden Solar Syastem, vår gamle vän Gösta Gahms <\/strong>pedagogiska projekt som skalenligt – storlekar och avstånd – utgår från Globen i Stockholm som motsvarande solen.\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tPåpassligt nog har <\/strong>vår egen ASTB-aktivist Tomas Diez <\/strong>funnit att dvärgplanetens måne nu specialstuderats av ungrararen Csaba Kiss<\/strong> m fl.<\/a>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\"low_STSCI-H-p1718a-k-1340x520\"<\/a>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tHST:s dokumentation från 2009-2010. Bildkälla: ESA\/NASA\/HST<\/em>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tI rapporten figurerar även<\/strong> den spanske astronomen Jose-Luis Ortez,<\/strong> som Mike Brown i sin bok How I killed Pluto <\/em>hävdar "stal" hans upptäckt av en dvärgplanetr genom att oblygt tanka ner i och för sig öppet tillgängliga data i  Browns et al:s datorer.\n\t\t<\/p>\n

\n

\n\t\t\t\t2007 OR10<\/sub> är den hittills<\/strong> kända tredje största dvärgplaneten i det transneptuniska området med en diameter på ~1535 km och en rotationsperiod på  ~45 timmar.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tMånens storlek rör<\/strong> sig om  237 km i diameter.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tAlla TNO-objekt större <\/strong>än 1000 km har nu visat sig ha månar.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"DSC09994\"<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tFundamentet i förgrunden väntar på utsmyckning. <\/em>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tIsring runt Fomalhaut<\/strong>
\n\t\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\t\tMed hjälp av HST och framför allt ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array) har vi nu fått fram nedanstående bildbevis på den isiga ringen runt den unga stjärnan, klassikern Fomalhaut <\/a>i stjärnbilden Piscis Austrini\/Södra fisken.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tAstronomerna tror att det vi ser är stoft och gas från ett antal miljoner exokometer som kraschat in i varandra i de yttersta delarna av ett planetsystem, som befinner sig ungefär 25 ljusår bort från oss.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\t\"Fomalhaut<\/a>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tEn bildkombo av Fomalhaut. ALMA står för ringen i orange färg, HST för det blå. Huvudstjärnan är nästan helt maskad, annars hade den dränkt omgivningen med ljus. Bildkälla::ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO), M. MacGregor; NASA\/ESA Hubble, P. Kalas; B. Saxton (NRAO\/AUI\/NSF)<\/em>\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tJämför denna bild med ALMA:s tidigare havlfärdiga  observation av Fomalhaut<\/a> från 2012, då ALMA fortfarande var under uppbyggnad.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tRingen har påfallande kemiska likheter med innehållet i vårt eget planetsystems kometer.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tIsringens diameter uppskattas till 2 miljarder km och avståndet till huvudstjärnan 20 miljarder km.\n\t\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\tSystemets ålder är  ca 440 miljoner år, en tiondel av vårt eget solsystems.\n\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n

\n\t\t\tEn perfekt "kantgalax"<\/strong>
\n\t\t<\/h2>\n

\n\t\t\tMer från Hubble-teleskopet. NGC 4762 i hopen i Jungfrun\/Virgo<\/a> ligger 58 miljoner ljusår bort och är ett makalöst exempel på en från oss sett kanstställd galax:\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t\"A<\/a>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tBildkälla: ESA\/NASA\/HST<\/em>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\tNotera galaxerna i bakgrunden.\n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n\tPå TBO vilar vi aldrig<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÄven om terminen är över för våra populära stormöten på företrädesvis gamla Tekniska museet i Malmö, så är det full verksamhet på Tycho Brahe-observatoriet och diverse sommarpjekt står på lut: Nyligen hade vi på TBO en fanatstiskt trevlig kväll i "amatörspektroskopins" tecken ledd av Magnus Kvant<\/strong>, storsatsningen på Asteroid Day väntar 30 juni, lägg till detta sommasrsatsningarna på Ribban, Malmöfestivalen med mera.\n<\/p>\n

\n\tTips: Följ TBO:s och ASTB:s hemsidor för info om alla våra sommarhyss.\n<\/p>\n

\n\tAstronomin på explosiv frammarsch<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår vetenskap är i ett närmast explositivt stadium. Runt 50 papers publiceras varje dag på arXiv<\/span><\/a>, en normallång rapport har 10 sidor (= 500 ord\/sida) – en normal människa läser ungefär 250 ord per minut.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tFör att hänga med i normaltakt får du ägna 17 timmar per dygn åt den nya informationen.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tOch kurvan pekar – uppåt!<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"star\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAntalet artiklar genom åren med glosan "star" i abstractet.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEn bra artikel på nätet – illustrerad med  grafen ovan – om läget finns här.<\/a><\/span>\n<\/p>\n

\n\tVar är R CrB?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag har en tårtbit av stjärnhimmeln synlig från min balkong och där försöker jag så gott jag kan just nu hitta några ljusa variabler med min fältkikare (12×50): I Bootes\/Björnvaktaren och Norra Kronan\/Corona Borealis, t ex.\n<\/p>\n

\n\tTypiskt att R CrB lyser med sin frånvaro!\n<\/p>\n

\n\tVarför tyst i Lund och Malmö?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet har diskuterats en del folk emellan här nere varför Lunds universitet och Malmö högskola inte deltog SYNLIGT i kampanjdagen för en tid sedan för vetenskap och rationellt tänk överhuvud taget. Mot "fake news", alternativa fakta och liknande absurditeter.\n<\/p>\n

\n\tJag vet inte mer än andra<\/strong>, inte mer än att runt om i västvärlden – och i Sverige –  syntes demonstrerande forskare och studenter. Inte minst medicinarna var på bettet runt globen, vilket framgår av brittiska NHSFacebbok:\n<\/p>\n

\n\t\"fig1_fromNHSFacebook-e1493148173238\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet är tänkbar att efter Maccharini-skandalen<\/strong> behöver en del i den svenska forskarcommunityn stanna upp och tänka efter – före. Inte ens Kungl Vetenskapsakademien har alltid haft rent mjöl i påsen, vilket rättsröteskandalerna på 50-talet bär vittne om. Se t ex denna W-blogg i år om Olof Selling<\/strong>-skandalen.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny kunskap om "vår" dvärgplanet Om allt går som det ska, kommer vi i höst i samband med Astronomins Dag och Natt och vårt eget 80-årsjubileum att ute på Tycho Brahe-observatoriet avtäcka ett konstverk föreställande dvärgplaneten 2007 OR10. Dvärgen – varför ska den ha en nedsänkt 10:a? –  upptäcktes av Mike Brown och hans team… L\u00e4s mer »Nr 54 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71783"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=71783"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71783\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71828,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/71783\/revisions\/71828"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=71783"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=71783"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=71783"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}