{"id":72042,"date":"2017-06-08T20:00:58","date_gmt":"2017-06-08T19:00:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72042"},"modified":"2017-06-10T20:51:56","modified_gmt":"2017-06-10T19:51:56","slug":"nr-60-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/06\/08\/nr-60-2017\/","title":{"rendered":"Nr 60 2017"},"content":{"rendered":"<p>\n\t<u><strong>Ny teori vinner terr&auml;ng:<\/strong><\/u>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Kometer bakom Wow-signalen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSannolikt har vi blivit ett STORT mysterium f&auml;rre och gl&auml;djed&ouml;daren heter <strong>Antonio Paris, <\/strong>professor vid St Petersburg College i Florida, tipsar nyhetsjagande <strong>Tomas Diez<\/strong> W-bloggen.\n<\/p>\n<p>\n\tFlorida-astronomen har r&auml;knat p&aring; det d&aring; existerande radioteleskopet Big Ears 72 sekunder l&aring;nga Wow-signal 1977, som i fyrtio &aring;r utmanat astronomerna. Var det en intelligent signal, ett intergalaktiskt anrop fr&aring;n Vintergatans stj&auml;rnrika mitt? Alla naturliga f&ouml;rklaringar underk&auml;ndes.\n<\/p>\n<p>\n\tMen s&aring; h&auml;nde n&aring;got 2006: Tv&aring; kometer uppt&auml;cktes kallade 266P\/Christensen och&nbsp; P\/2008 Y2 (Gibbs) , som omges av stora neutrala v&auml;temoln som &quot;s&auml;nder&quot; i samma klassiska v&auml;tefrekvens 1420 MHz som Wow-signalen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/AR-160429554-e1496912672635.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"AR-160429554\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72060\" height=\"317\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/AR-160429554-e1496912672635.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Klassiskt &quot;budskap&quot; f&aring;r nu sin naturliga f&ouml;rklaring.<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tParis har med nytt teleskop m&auml;tt p&aring;&nbsp; kometerna som tidigare i &aring;r befann sig n&auml;ra stj&auml;rnhopen M55 i Sagittarius\/Skyttens stj&auml;rnbild, ungef&auml;r d&auml;r Wow-signalen detekterades fyrtio &aring;r tidigare och d&auml;r kometerna d&aring; ocks&aring; var p&aring; himlavalvet.&nbsp; &Auml;ven andra 266P-p&aring;minnande kometer har samma (klassiska) v&auml;tefrekvens.\n<\/p>\n<p>\n\tG&aring;r vi tillbaka i rullorna uppt&auml;cker vi att Wow-signalen hade dessa himmelskoordinater, dekl &ndash;27&deg; 3<sup>m<\/sup> (plus\/minus 20<sup>m<\/sup>), R.A. antingen 19<sup>h<\/sup>22<sup>m<\/sup>22<sup>s<\/sup> eller 19<sup>h<\/sup>25<sup>m<\/sup>12<sup>s<\/sup> &#8211; teleskopet var riktat &aring;t tv&aring; h&aring;ll samtidigt.\n<\/p>\n<p>\n\tKometernas koordinater 1977 s&aring;g ut s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/AAEAAQAAAAAAAAcZAAAAJGM4MjViOWJlLWU1ZWUtNDJhNy04NWRiLTkwOWI0ZWViNjU1YQ-e1496919218285.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"AAEAAQAAAAAAAAcZAAAAJGM4MjViOWJlLWU1ZWUtNDJhNy04NWRiLTkwOWI0ZWViNjU1YQ\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72073\" height=\"254\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/AAEAAQAAAAAAAAcZAAAAJGM4MjViOWJlLWU1ZWUtNDJhNy04NWRiLTkwOWI0ZWViNjU1YQ-e1496919218285.png\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tWow-signalen skildras f&ouml;red&ouml;mligt i <strong>Peter Lindes <\/strong>bok <em>Jakten p&aring; liv i universdum, <\/em>pp 221-222.\n<\/p>\n<p>\n\tJag tycker att den nu offentliggjorda uppt&auml;ckten &auml;r s&aring; viktig att jag &aring;terger delar av abstractet i <a href=\"http:\/\/planetary-science.org\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Paris_WAS_103_02.pdf\">Paris nyligen publicerade rapport:<\/a>&#8211; mest f&ouml;r att visa hur dennna typ av astronomisk vetenskap g&aring;r till:\n<\/p>\n<div style=\"left: 495.367px; top: 439.934px; font-size: 15.371px; font-family: sans-serif; transform: scaleX(0.878354);\">\n<p>\n\t\t<span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\"><span style=\"font-family:georgia,serif;\">In 2016, the Center for Planetary Science proposed a hypothesis arguing a comet and\/or its hydrogen cloud were a strong candidate for the source of the &ldquo;Wow!&rdquo;Signal. From 27 November 2016 to 24 February 2017, the Center for Planetary Science conducted 200 observations in the radio spectrum to validate the hypothesis. The investigation discovered that comet 266\/P Christensen emitted a radio signal at 1420.25 MHz. All radio emissions detected were within 1&deg; (60 arcminutes) of the known celestial coordinates of the comet as it transited the neighborhood of the &ldquo;Wow!&rdquo;Signal.<\/span><\/span>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\"><span style=\"font-family:georgia,serif;\">*&nbsp;&nbsp; *&nbsp;&nbsp; *<\/span><\/span>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<span style=\"font-family:courier new,courier,monospace;\"><span style=\"font-family:georgia,serif;\">During observations of the comet, a series of experiments determined that known celestial sources at 1420 MHz (i.e., pulsars and\/or active galactic nuclei) were not within 15&deg; of comet 266\/P Christensen. To dismiss the source of the signal as emission from comet 266\/P Christensen, the position of the 10-meter radiotelescope was moved 1&deg; (60 arcminutes) away from comet 266\/P Christensen. During this experiment, the 1420.25 MHz signal disappeared. When the radio telescope was repositioned back to comet 266\/P Christensen, a radio signal at 1420.25 MHz reappeared. <\/span><\/span>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t*&nbsp;&nbsp;&nbsp; *&nbsp;&nbsp;&nbsp; *\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<span style=\"font-family:georgia,serif;\">The results of this investigation, therefore, conclude that cometary spectra are detectable at 1420 MHz and, more importantly, that the 1977 &ldquo;Wow!&rdquo; Signal was a natural phenomenon from a Solar System body.<\/span>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&nbsp;\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/3020B51F00000578-0-The_Wow_signal_was_detected_as_coming_from_a_region_of_space_clo-a-5_1452684742211.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"3020B51F00000578-0-The_Wow_signal_was_detected_as_coming_from_a_region_of_space_clo-a-5_1452684742211\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72078\" height=\"299\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/3020B51F00000578-0-The_Wow_signal_was_detected_as_coming_from_a_region_of_space_clo-a-5_1452684742211.jpg\" width=\"534\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/3020B51F00000578-0-The_Wow_signal_was_detected_as_coming_from_a_region_of_space_clo-a-5_1452684742211.jpg 634w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/3020B51F00000578-0-The_Wow_signal_was_detected_as_coming_from_a_region_of_space_clo-a-5_1452684742211-300x167.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/3020B51F00000578-0-The_Wow_signal_was_detected_as_coming_from_a_region_of_space_clo-a-5_1452684742211-200x111.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 534px) 100vw, 534px\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>H&auml;rifr&aring;n kom Wow-signalen. Bildk&auml;lla: The Center for Planetary Science <\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ny rapport om rymdskrotet<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn ny genomg&aring;ng av vad som v&auml;ntar rymdfarten genom de nya satellitprojekten fr&aring;n privata och statliga upps&auml;ndare <a href=\"https:\/\/academic.oup.com\/astrogeo\/article-abstract\/58\/3\/3.5\/3861196\/Mega-constellations-boost-space-junkMega?redirectedFrom=fulltext\">diskuteras h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;r tillf&auml;llet snurrar runt 1300 aktiva satelliter runt jordklotet, 1000-tals v&auml;ntar p&aring; att skjutas upp.\n<\/p>\n<h3>\n\t<u><strong>Cineastiskt helgextra:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>F&ouml;lj Orions f&ouml;r&auml;ndring under 450 000 &aring;r<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tV&aring;r favoritstj&auml;rnbild Orion, hur kommer den att f&ouml;r&auml;ndras till utseendet under de kommande 450 000 &aring;ren? Det kan vi tack vare stj&auml;rnpositionsm&auml;tarna Gaia och Hipparchos nu fastsl&aring; &#8211; resultatet finns p&aring; en nysl&auml;ppt filmsnutt p&aring;&nbsp; Youtube:\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/MK6v9G06Ks8\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Klas<\/strong><strong>siskt Einstein-experiment g&ouml;rs om &#8211; med vit dv&auml;rg<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tF&ouml;r runt etthundra &aring;r sedan kunde <strong>Albert Einsteins <\/strong>teoretiskt utr&auml;knade rymdkr&ouml;kning bevisas genom de klassiska solf&ouml;rm&ouml;rkelsem&auml;tningarna utf&ouml;rda av<strong> A S Eddington.<\/strong> Nu, i v&aring;r tid, har experimentet gjorts om: Enligt <strong>Kajsa Warg<\/strong> tar du vad du har, allts&aring; en bakgrundsstj&auml;rna vars ljus b&ouml;js av av en t&auml;t vit dv&auml;rg framf&ouml;r.\n<\/p>\n<p>\n\tSimsalabim!\n<\/p>\n<p>\n\tDet &auml;r Hubble Space Telescope-teamet som utf&ouml;rt bravaden, och deras rapport om den gravitatiobnella mikrolinsningen fokuserades&nbsp; p&aring; den vita dv&auml;rgen kallad Stein 2051 B:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STScI-H-p1725a-t400x400.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"STScI-H-p1725a-t400x400\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72048\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STScI-H-p1725a-t400x400.png\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STScI-H-p1725a-t400x400.png 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STScI-H-p1725a-t400x400-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STScI-H-p1725a-t400x400-300x300.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STScI-H-p1725a-t400x400-200x200.png 200w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>I teorin och i&#8230;<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STSCI-H-p1725c-d-1280x720-e1496865830424.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"STSCI-H-p1725c-d-1280x720\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72049\" height=\"281\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/STSCI-H-p1725c-d-1280x720-e1496865830424.png\" width=\"500\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>&#8230; verkligheten. Bildk&auml;lla: http:\/\/hubblesite.org\/images\/news\/release\/2017-25<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tDv&auml;rgen kr&ouml;kte&nbsp; rymden s&aring; mycket att den bakomliggande stj&auml;rnan kom att ligga 2 millib&aring;gsekunder &quot;fel&quot;.\n<\/p>\n<p>\n\tM&auml;tningen visar att den vita dv&auml;rgen har en massa motsvarande 68 procent av&nbsp; solens.\n<\/p>\n<p>\n\tStein 2051 B har en tvilling, en r&ouml;d j&auml;tte, som ligger &aring;timinstone tv&aring; Pluto-avst&aring;nd fr&aring;n dv&auml;rgsolen.\n<\/p>\n<p>\n\tStj&auml;rnan &auml;r uppkallad efter den holl&auml;ndske astronomen och katolske pr&auml;sten pr&auml;sten <strong>Johan Stein<\/strong>, den ligger 17 ljus&aring;r bort och har en &aring;lder p&aring; cirka 2,7 milarder &aring;r. Bakgrundsstj&auml;rnan ligger &aring;tminstone 5 000 ljus&aring;r bort.\n<\/p>\n<p>\n\tTeamet bakom uppt&auml;ckten hyser ytterligare planer p&aring; att utforska andra mikrolinser av samma typ som ovan.\n<\/p>\n<p>\n\t9 juni publicerades rapporten i tidskriften <em>Science<\/em>:<a href=\"http:\/\/science.sciencemag.org\/content\/sci\/early\/2017\/06\/06\/science.aal2879.full.pdf\"> advance online paper<\/a>.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ogudaktiga astronomer i dag &#8211; finns dom?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Bj&ouml;rn Stenholm<\/strong> h&aring;ller som vanligt p&aring; med en &ouml;vers&auml;ttning av en astronomibok till svenska och har under det arbetet sprungit p&aring;<strong> James Ferguson<\/strong>, en skotsk astronom som fick en bok &ouml;versatt till svenska p&aring; 1700-talet. Dennes bok inneh&aring;ller ett p&aring;st&aring;ende, som h&auml;rmed st&auml;lls till den astronomiska vetenskapens f&ouml;rfogande\n<\/p>\n<h2>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/2017_05230056-e1496944212217.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"2017_05230056\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72082\" height=\"172\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/2017_05230056-e1496944212217.jpg\" width=\"270\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/2017_05230056-e1496944212217.jpg 270w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/2017_05230056-e1496944212217-200x127.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 270px) 100vw, 270px\" \/><\/a><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&quot;En ogudaktig astronom &auml;r en d&aring;re.&quot;\n<\/p>\n<p>\n\tJag&nbsp; vet massor av astronomer i v&auml;st och &ouml;st som &auml;r religi&ouml;st troende &#8211; de katolska astronomerna har alltid legat i v&aring;r vetenskaps framkant &#8211; och v&aring;r egen guru<strong> Knut Lundmark <\/strong>gick fr&aring;n barndomens laestadianism till agnosticism och sen till kristen frireligiositet. S&auml;kert orsakade det problem f&ouml;r honom bland hans kolleger, som ofta s&aring;g honom som en kuf n&auml;r han i verkligheten var en &#8211; s&ouml;kare.\n<\/p>\n<p>\n\tUppsalaprofessorn <strong>Bengt Gustafsson <\/strong>&auml;r &ouml;vertygad krisen, och i Lund, i domkyrkan, &auml;r en toppvetenskapare kyrkov&auml;rd.\n<\/p>\n<p>\n\tReligion &auml;r en privatsak. Men det kan gott sl&aring;s fast: Det g&aring;r mycket v&auml;l att kombinera tro och vetande, bara man vet <u>skillnaden mellan att veta att man tror och att man tror att man vet.<\/u>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Varf&ouml;r j&auml;vlas USA med ISS?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet noteras att USA har en spionsatellit kallad USA 276 som kom ovanligt n&auml;ra den internationella rymdstationen 3 juni. Varf&ouml;r h&aring;ller Trumps pojkar p&aring; med s&aring;nt?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/sattrackcam.blogspot.se\/2017\/06\/close-encounters-of-classified-kinda.html\">Storyn h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Astronomer &auml;r ocks&aring; m&auml;nniskor<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOch aprop&aring; <strong>Bj&ouml;rn Stenholm<\/strong>: Vi &auml;r som vanligt folk i den astronomiska communityn, gillar mat och dryck. H&auml;r &ouml;lar astrov&auml;nnerna <strong>Claes Bergendorff <\/strong>och Bj&ouml;rn under en utflykt till Tyskland nyligen&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/image2-e1496912974796.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"image2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72064\" height=\"338\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/image2-e1496912974796.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Eva Jurlander<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t&#8230; och h&auml;r gottar sig ett ASTB-g&auml;ng tidigare i &aring;r med de nyfunna finska stj&auml;rnv&auml;nnerna fr&aring;n f&ouml;reningen Ursa p&aring; restaurangen Bastard i Malm&ouml;:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/DSC01131-e1496912907249.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"DSC01131\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72062\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/DSC01131-e1496912907249.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<em>Fr v <span class=\"st\">Emma Bruus i knapp halvprofil, p&aring; andra sidan bordet fr v Peter Linde,&nbsp; Marko Pekkola<\/span> och W-bloggens ol&acute; man. Foto: Eva Dagneg&aring;rd<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ny teori vinner terr&auml;ng: Kometer bakom Wow-signalen Sannolikt har vi blivit ett STORT mysterium f&auml;rre och gl&auml;djed&ouml;daren heter Antonio Paris, professor vid St Petersburg College i Florida, tipsar nyhetsjagande Tomas Diez W-bloggen. Florida-astronomen har r&auml;knat p&aring; det d&aring; existerande radioteleskopet Big Ears 72 sekunder l&aring;nga Wow-signal 1977, som i fyrtio &aring;r utmanat astronomerna. Var det&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/06\/08\/nr-60-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 60 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72042"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72042"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72042\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72110,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72042\/revisions\/72110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72042"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72042"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72042"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}