{"id":72094,"date":"2017-06-12T19:42:36","date_gmt":"2017-06-12T18:42:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72094"},"modified":"2017-06-13T13:58:12","modified_gmt":"2017-06-13T12:58:12","slug":"nr-61-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/06\/12\/nr-61-2017\/","title":{"rendered":"Nr 61 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tDiktaren Gunnar Ekelöf om solförmörkelsen 1914<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt och annat återfall i mitt gamla yrke som kulturjournalist får ni ursäkta, så ett stort tack till Gunnar Ekelöf-<\/strong>kännaren Carl-Olof Börjeson<\/strong>, som tipsar mig om några av Ekelöfs dikter om solförmörkelsen 1914.\n<\/p>\n

\n\tEn dikt heter kort och gott "Solförmörkelsen 1914":\n<\/p>\n

\n\tDen ödesdigra timman nalkades<\/span>\n<\/p>\n

\n\toch skogen teg.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tI Dödsriket har ingen varelse en skugga.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tDär är vart grässtrå inte en sekundvisare,<\/span>\n<\/p>\n

\n\tdär tickar ingen stenskvätta<\/span>\n<\/p>\n

\n\toch ingen trast slår middag.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tMen tordyveln, den mäktige<\/span>\n<\/p>\n

\n\tstod fäktande med armarna på bakbenen,<\/span>\n<\/p>\n

\n\tbesvor sin planet och dess fortkomst<\/span>\n<\/p>\n

\n\toch övervann döden.<\/span>\n<\/p>\n

\n\tDikten återfinns i samlingen Variationer<\/em> (Ellerströms, 1986).\n<\/p>\n

\n\t\"Solar-Eclipse-Web\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: http:\/\/www.eastsussexww1.org.uk\/solar-eclipse-1914\/<\/em>\n<\/p>\n

\n\tOm förmörkelsen 21 augusti 1914 skriver Carl Olov Sommar <\/strong>i sin stora Ekelöf-biografi (utkom på Bonniers, 1989) att förmörkelsen  i kombination med första världskriget, som just inletts, "gav en antydan om hotande katastrofer, kanske om världens undergång".\n<\/p>\n

\n\tEkelöf noterade:\n<\/p>\n

\n\t"Det var mitt på dagen men fåglarna slutade sjunga och satt förvånade och plötsligt sömndruckna kvar på sina grenar. Det blev skumt under träden, det doftade skymning från ormbunkssnåren. Och mörkret sjönk sakta ner över jorden som flockar av skymningsfärgad snö. Någonting hände på himlen, trolska makter drev sitt spel. Det var som att gå i drömmen. Man fick inte se dit upp, då blev man blind."\n<\/p>\n

\n\t\"G_Ekel\u00f6f_(cropped)\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGunnar Ekerlöf levde 1907-1968.  Bildkälla: Wikipedia<\/em>\n<\/p>\n

\n\tSuperhet Jupiter<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet är inte altid rymdkonstnärerna ("space artists") lyckas med den där absoluta "aha-effekten", men här är resultatet suveränt, tycker jag. Animationen visar hur planeten KELT-9b, en gasjätte, snurrar runt sin stjärna KELT-9, ett varv på två dygn.\n<\/p>\n

\n\tPlanetens yttemp på dagsidan slår de flesta stjärnors, 4600 gr K. En rekordhållare! \n<\/p>\n

\n\tStjärnan är förstås ännu hetare, av A-typ\n<\/p>\n

\n\tPlaneten har 2,8 ggr Jupiters massa men är bara hälften så tät. Värmen från stjärnan har orsakat att planetens atmosfär svällt upp som en ballong.\n<\/p>\n

\n\tStjärnans ålder skattas till 300 miljoner år.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21472\"<\/a>\n<\/p>\n

\n
\n

\n\t\t\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech<\/em>\n\t\t<\/p>\n<\/dd>\n<\/dl>\n

\n\tTv-astronom får egen öl<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAtt det finns alkoholhaltiga molekylmoln i universum vet vi ju, så egentligen är det ingen sensation. Men ändå.\n<\/p>\n

\n\tSå äntligen: Neil deGrasse Tyson, <\/strong>astronom, populärvetare i tv, chef för Hayden Planetarium i New York,  får ett eget ölmärke!\n<\/p>\n

\n\tNyligen erhöll den karismatiske mediapersponligheten Stephen Hawking Medal for Science Communication <\/a>men har nu också begåvats med en egen öl, bryggd av Asheville Brewing Co, North Carolina.\n<\/p>\n

\n\t13 juli kan de första flaskorna av denna belgiska veteöl Bier LemonGrass Tyson kolkas upp. Tyson är i Ashville för att hålla ett föredrag om vetenskapen i filmer som Star Wars, Gravity<\/em> m fl.\n<\/p>\n

\n\t\"aHR0cDovL3d3dy5zcGFjZS5jb20vaW1hZ2VzL2kvMDAwLzA2Ni84ODkvb3JpZ2luYWwvYmVlci1kZWdyYXNzZS10eXNvbi5qcGc=\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tInitiativet stimulerar. Får det vara en flaska Linde? Stenholm? Lundmark?\n<\/p>\n

\n\tOmaka par<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSå här snett kan det gå i stjärnvärlden: Att en gammal trött vit dvärg har sällskap av en stjärna som aldrig tände – en brun dvärg. Ett märkligt omaka par.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTycho på Raadhused<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag vet inte hur många gånger jag varit inne i Köpenhamns rådhus, men jag har aldrig sett denna  Tycho Brahe<\/strong>-vägg vilket däremot Christian Vestergaard<\/strong> gjort på en portugisisk nätsajt:\n<\/p>\n

\n\t\"Kbh_Tycho_Brahe_2[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNybakat ombord ISS<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHur det kan tänkas gå till när doften av nybakat bröd sprider sig ombord på ISS, den internationella rymdstationen, berättas här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTack till Lars Olefeldt <\/strong>för recepten.\n<\/p>\n

\n\tSnart är Meade-sommaren…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t… här, avslöjar Christian Vestergaard<\/strong>, W-bloggens ledande göteborgsvitsare.\n<\/p>\n

\n\t\"opplanet-meade-114eq-114mm-reflector-telescope-flv[1]-1\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Diktaren Gunnar Ekelöf om solförmörkelsen 1914 Ett och annat återfall i mitt gamla yrke som kulturjournalist får ni ursäkta, så ett stort tack till Gunnar Ekelöf-kännaren Carl-Olof Börjeson, som tipsar mig om några av Ekelöfs dikter om solförmörkelsen 1914. En dikt heter kort och gott "Solförmörkelsen 1914": Den ödesdigra timman nalkades och skogen teg. I… L\u00e4s mer »Nr 61 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72094"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72094"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72094\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72147,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72094\/revisions\/72147"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72094"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72094"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72094"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}