{"id":7232,"date":"2010-10-01T15:09:03","date_gmt":"2010-10-01T14:09:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7232"},"modified":"2010-10-02T07:58:38","modified_gmt":"2010-10-02T06:58:38","slug":"nr-167-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/01\/nr-167-2010\/","title":{"rendered":"Nr 167 2010"},"content":{"rendered":"

Kanonbild p\u00e5 ISS \u00f6ver\u00a0 solen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Rekommendation: Klicka p\u00e5 bilden! Foto: Jesper S\u00f8rensen<\/figcaption><\/figure>\n

Kan man vara annat \u00e4n j\u00e4tteimponerad \u00f6ver bilden ovan, som h\u00e4rom dan fanns p\u00e5 sajten spacewether.com<\/a>?<\/p>\n

Bilden, som visar passagen av ISS (“Internationella rymdstationen”) \u00f6ver solskivan 29 september och solfl\u00e4cken nr 1109 i den nya cykeln, \u00e4r tagen av en av stj\u00e4rnorna i v\u00e5r nordiska astrofotogenre, Jesper S\u00f6rensen, v\u00e4lk\u00e4nd dansk amat\u00f6rastronom och astrofotograf p\u00e5 andra sidan \u00d6resund, Amager.<\/p>\n

Passagen kan bara ha tagit en sekund om ens det.<\/p>\n

– I was lucky, s\u00e4ger Jesper till spaceweather.com, men s\u00e5 enkelt \u00e4r det inte. Det \u00e4r med skickliga astrofotografer av Jespers dignitet som med tr\u00e4ffs\u00e4kra golfspelare: Ju mer de tr\u00e4nar, desto mer “tur” har de.<\/p>\n

Tack till Christian Vestergaard, som tipsat mig om Jespers bild.<\/p>\n

PS.\u00a0 Jesper gav h\u00e4rom \u00e5ret ut en bok med just titeln Astrofoto <\/em>och den som g\u00e5r in p\u00e5 hans matiga hemsida astrofoto.dk <\/a>kan d\u00e4r ladda ner boken med alla dess\u00a0 tips och vackra “bildbevis”. Pappersupplagan av boken \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s sluts\u00e5ld!\"\"<\/a><\/p>\n

Jespers ISS-transit fick “han med bockfoten” i mig att undra \u00f6ver vilken sorts instrumentering exoastronomer skulle beh\u00f6va f\u00f6r att detektera en s\u00e5dan snabb och extremt ljussvag passage och utropa; “Voila! En farkost skapad av intelligenta varelser passerar \u00f6ver den d\u00e4r lilla solen.”<\/p>\n

Gliese 581g: Snille spekulerar…<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Jorden inte ensam l\u00e4ngre... Foto: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

Att snillen spekulerar \u00e4r helt i sin ordning, men hur ska man tolka exoplanetuppt\u00e4ckaren Steven Vogts tv\u00e4rs\u00e4kra kommentar om den jordlika planeten Gliese 581g?<\/p>\n

– Personally, given the ubiquity and propensity of life to flourish wherever it can, I would say, my own personal feeling is that the chances of life on this planet are 100 percent.<\/p>\n

S\u00e5 sa han exakt, och nu rullar historien p\u00e5. Men det \u00e4r ett tomt och inneh\u00e5llsl\u00f6st uttalande, f\u00f6r det g\u00e5r inte att falsifiera p\u00e5 n\u00e5got vettigt vis. Hans forskarkollega Paul Butler var ocks\u00e5 betydligt mera reserverad och talade om “spekulationer”.<\/p>\n

En rad kritiker har ocks\u00e5 h\u00f6rt av sig (kolla t ex universe.today-sajten<\/a>, d\u00e4r \u00e4ven v\u00e5r egen Robert Cumming citeras), och mest of\u00f6rblommerat \u00e4r denna:<\/p>\n

– 100 procent l\u00f6jligt!<\/p>\n

Gissningsvis \u00e5ngrar Steven Vogt nu sitt tv\u00e4rs\u00e4kra uttalande. Vi f\u00e5r se om han kommer tillbaka i rampljuset.<\/p>\n

Inget snack om saken att det \u00e4r en sp\u00e4nnande men F\u00d6RV\u00c4NTAD uppt\u00e4ckt, och det kommer att utlysas m\u00e5nga presskonferenser i h\u00f6st d\u00e4r mediaintresserade astronomer kommer\u00a0 att tala om lagom stora exoplaneter p\u00e5 lagom avst\u00e5nd\u00a0 fr\u00e5n sina lagomstj\u00e4rnor. Det ser Kepler-sondens alla planetfynd till.<\/p>\n

Det enda som \u00e4r jordlikt med Gliese 581g \u00e4r dess bana och massa. Mer vet vi faktiskt inte.<\/p>\n

Malm\u00f6utopisten Axel Danielsson<\/h2>\n

Citat: “\u00c5ngaren gled in i den stora hamnen genom en skog av master och \u00e5ngb\u00e5tsskorstenar. Ett stigande sorl av f\u00f6rv\u00e5ning h\u00f6rdes bland passagerarne. D\u00e4r l\u00e5g Malm\u00f6, men det var dock icke Malm\u00f6. Det var icke ett sp\u00e5r kvar av den r\u00f6kiga, svarta fabriksstaden fr\u00e5n det 19 seklets slut utan liknande snarare en sagolik tempelstad, s\u00f6nderskuren av hundratals avenyer och boulevarder. Ingen r\u00f6k syntes till, inga sotflingor fl\u00f6go omkring i luften….”<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Utopisten Axel Danielson (1863-1899)<\/figcaption><\/figure>\n

Vem \u00e4r det som s\u00e5 har skrivit om framtidens Malm\u00f6? Ilmar Reepalu \u00e4r det INTE!
\nR\u00e4tt svar \u00e4r en annan arbetarledare,\u00a0 den socialdemokratiske pionj\u00e4ren Axel Danielsson, ett av fynden i Bertil Falks p\u00e5g\u00e5ende svenska science fiction-projekt.<\/p>\n

Danielssons framtids-ber\u00e4ttelse b\u00e4r titeln Fr\u00e4mlingen – Ett bes\u00f6k i det nya samh\u00e4llet<\/em>. och den som f\u00e5tt smygl\u00e4sa i Bertils manus noterar att han betraktar Axel Danielsson-ber\u00e4ttelsen som “helt enkelt den mest lyckade av alla utopierna fr\u00e5n 1800-talet”.<\/p>\n

Om detta kan ni s\u00e4kert f\u00e5 veta mer om ni kollar med Bertil p\u00e5 “Sveriges minsta bokm\u00e4ssa” 2 oktober (se f\u00f6rra bloggen)<\/p>\n

Hoppsansa!<\/h2>\n

Hut g\u00e5r alltid hem. Pl\u00f6tsligt \u00e4r det nu fritt fram att prata om solens och den kosmiska str\u00e5lningens\u00a0 betydelse f\u00f6r klimatet, \u00e5tminstone regionalt \u00f6ver tropikerna och norra och s\u00f6dra halvklotet. Under alltf\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r var det tabu att yppa n\u00e5got bland klimatforskare om saken, det var n\u00e4rmast skottpengar p\u00e5 en del solforskare,\u00a0 men nu \u00e4r det ok. Till och med New Scientists<\/em> ledare erk\u00e4nner i senaste numret:<\/p>\n

“We now know we should take the influence of our local star into account.”<\/p>\n

Vilken enorm framf\u00e5ng f\u00f6r det \u00f6ppna, sanningss\u00f6kande och ifr\u00e5gas\u00e4ttande\u00a0 forskarsamh\u00e4llet!<\/p>\n

Geminidernas g\u00e5ta l\u00f6st<\/h2>\n
\"\"<\/a>
En Geminid p\u00e5 pl\u00e5ten! Foto: Jimmy Westlake<\/figcaption><\/figure>\n

Geminid-sv\u00e4rmen i december – var h\u00e4rr\u00f6r den ifr\u00e5n?<\/p>\n

Mer och mer pekar p\u00e5 att NEO-asteroiden 3200 Phaeton, en fem kilometers bj\u00e4sse, \u00e4r den skyldige. Eller ska vi hellre prata om resterna av en slocknad stenig komet???<\/p>\n

Det var NASA:s rymdsond STEREO-A som i fjor bevittnade hur himlakroppen, som ligger i Geminidernas bana, pl\u00f6tsligt f\u00f6rdubblade sin ljusstyrka under perihelium-passagen p\u00e5 0,140 AU. L\u00e5ngt, l\u00e5ngt INNANF\u00d6R Merkurius bana!<\/p>\n

Forskarna, v\u00e4lk\u00e4nde\u00a0 David Jewitt och Jing-Li vid UCLA<\/a> har nu r\u00e4knat p\u00e5 saken och kommit fram till att asteroidens\/kometens solv\u00e4nda sida n\u00e5dde en temp p\u00e5 480-700 gr C, vilket g\u00f6r att dess steniga yta expanderar och krackelerar och l\u00e4mnar efter sig ett ymnighetshorn av stoft.<\/p>\n

Geminiderna syns b\u00e4st under mitten av december.<\/p>\n

Jupiter lyser starkt<\/h2>\n

Jupiter lyser intensivt just nu p\u00e5 kv\u00e4llarna och faktum \u00e4r att n\u00e4rmare \u00e4n s\u00e5 h\u00e4r kommer inte jorden och gasgiganten varandra n\u00e4sta g\u00e5ng f\u00f6rr\u00e4n \u00e5r 2022. S\u00e5 passa p\u00e5!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kanonbild p\u00e5 ISS \u00f6ver\u00a0 solen Kan man vara annat \u00e4n j\u00e4tteimponerad \u00f6ver bilden ovan, som h\u00e4rom dan fanns p\u00e5 sajten spacewether.com? Bilden, som visar passagen av ISS (“Internationella rymdstationen”) \u00f6ver solskivan 29 september och solfl\u00e4cken nr 1109 i den nya cykeln, \u00e4r tagen av en av stj\u00e4rnorna i v\u00e5r nordiska astrofotogenre, Jesper S\u00f6rensen, v\u00e4lk\u00e4nd dansk… L\u00e4s mer »Nr 167 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7232"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7232"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7232\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7274,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7232\/revisions\/7274"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7232"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7232"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7232"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}