{"id":72610,"date":"2017-07-12T11:31:22","date_gmt":"2017-07-12T10:31:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72610"},"modified":"2017-07-12T18:03:16","modified_gmt":"2017-07-12T17:03:16","slug":"nr-72-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/07\/12\/nr-72-2017\/","title":{"rendered":"Nr 72 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tMer om Lunds okända obsis och dess okände skapare<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDonavit-observatoriet i Lund, som vi uppmärksammade i förra W-bloggen tack vare prof Dainis Dravins<\/strong> research, har fått både Anders Nyholm<\/strong> och Hans Bengtsson<\/strong> att gräva i fallet Axel Eugène Andersson<\/strong>.\n<\/p>\n

\n\tAnders har  <\/strong>roat sig med att i ADS och Google Books prova olika kombinationer av sökord i stil med "Lund", "spektrograf", "Donavit" samt årtal i intervallet 1896-1905 (orden på tyska resp. engelska) utan att finna några påtagliga spår.\n<\/p>\n

\n\tAnders meddelar samtidigt:\n<\/p>\n

\n\t– Ett intressant fynd, via Per Collinders<\/strong> utmärkta bibliografi http:\/\/adsabs.harvard.edu\/abs\/1967ArA…..4..323C<\/a> för den aktuella perioden, är dock det läroverksprogram som donator Andersson lät ge ut 1888 i Kristianstad: "De Fraunhoferska liniernas förskjutning till följd af jordens rörelse" (jmf. http:\/\/libris.kb.se\/bib\/2540723<\/a> ).\n<\/p>\n

\n\t– Att detta gavs ut ~10 år innan Donavit kom till stånd antyder att Andersson var seriöst intresserad av spektroskopi — kan kupolen och spektrografen ha suttit i Kristianstad innan de kom till Lund?\n<\/p>\n

\n\t\"0257.5\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t– Axel Andersson själv var enligt Svenskt porträttgalleri ( http:\/\/runeberg.org\/spg\/14\/0257.html<\/a> och http:\/\/runeberg.org\/spg\/26\/0032.html<\/a> ) smålänning, levde 1825-1904 och verkar ha haft sin doktorsgrad från Uppsala 1851. Kan han ha varit en spektroskopi-entusiast framväxt under Ångströms vinge?\n<\/p>\n

\n\tAnders gissar att Andersson kan förekomma i "Kungl. Fysiografiska sällskapets i Lund handlingar". Han var medlem där sedan 1890.\n<\/p>\n

\n\tAnders har också hunnit med att identifiera Anderssons grav på Östra begravningsplatsen i Kristianstad. Den får vi ju besöka nån gång.\n<\/p>\n

\n\tAndersson begravdes två dagar efter  sin bortgång och Svenska Dagbladet <\/em>skrev om honom, vilket antyder, som Anders påpekar, att han var känd utanför den snävare skånska geografin.\n<\/p>\n

\n\tIsbergsdramat på planeten jorden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack vare NASA har jordens befolkning en tid kunnat följa dramatiken i Anarktis <\/a>och det gigantiska isberget, som kastat loss i dagarna. Så här såg förspelet ut från satellithöjd:\n<\/p>\n

\n\t\"larsencrack20062017trace\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMan undrar förstås om bilder som dessa ses i Vita huset eller om de ses som fake news.\n<\/p>\n

\n\t\"nasa-worldview-2017-07-12-thermal-detail-label\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA Worldview<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFärggrann Jupiter<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär proffsen leker med färgpaletten och gör en kombo av Jupiter-upptagningar från jorden (infrarött, Gemini North, Hawaii) och från rymden (Juno-sonden), kan resultatet bli detta:\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21713_hires\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Gemini Observatory\/AURA\/NASA\/JPL-Caltech<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFör några dagar sedan detaljstuderade Juno den röda fläcken (vit på denna bild). Fläcken, större än jorden,  har kunnat  följas under århundraden, amatörer älskarv att rikta in sina teleskop mot objektet, som förefaller ha minskat i storlek senaste tid.\n<\/p>\n

\n\tAlla väntar med spänning på Junos bilder som dyker upp i råformat endera dag.\n<\/p>\n

\n\t\"pia21774\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJorden vs den röda fläcken. Bildkälla:<\/em> NASA\/JPL-Caltech\/SwRI\/MSSS\/Christopher Go<\/em>\n<\/p>\n

\n\tESO + Australien = Sant<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tUnder en ceremoni i Canberra, Australien, har ett avtal tecknats för att påbörja ett tioårigt strategiskt partnerskap mellan ESO och Australien. Partnerskapet kommer att stärka ESO:s program, både vetenskapligt och tekniskt, och kommer även ge australiens astronomer och industri tillgång till La Silla:s Paranalobservatorium. Det kan också innebära första steget mot att Australien blir en medlemsstat i ESO.\n<\/p>\n

\n\tInfo på:
\n\thttp:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1721\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHur mår USA:s unga astronomer?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet görs då och då studier av hur anställda mår på sina arbetsplatser även inom svensk astronomi. En ny rapport om den psykosociala miljön inom den amerikanska astronomin, väcker onekligen frågor. Vad betyder denna slutsats:\n<\/p>\n

\n\t"Almost 10% of people working in US astronomy have suffered from physical harassment<\/u> at work, according to a survey carried out by researchers in the US."\n<\/p>\n

\n\tNästan nio av tio av de utfrågade, som svarat, har hört, upplevt eller bevittnat "harassment that was related to race or gender".\n<\/p>\n

\n\tHela rapporten finns <\/a>här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMassor av skottar!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen skotske astrobiologen Charles Cockell <\/strong>i Edinburgh har gett en klädtillverkare i uppdrag att göra en rutig klandräkt, en tartan,  som ska bäras när Mars står på dagordningen<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tKommande  Marsonauter från Skottland ska inte bära kilt, det mår de inte bra av, men på jorden är det fritt fram vid vetenskapliga träffar, föredrag m m. Som en PR-grej är det en kul idé, född i Compton Mackenzies<\/strong> och "Massor av whisky":s tecken.\n<\/p>\n

\n\tKoden:\n<\/p>\n

\n\tDen röda färgen syftar på Mars yta, den blå färgen det vatten som en gång tros has funnits på planeten, de fyra gröna linjerna  betyder Mars, den fjärde planeten från solen och grönt står också för de livsmöjligheter som funnits på planeten.\n<\/p>\n

\n\tDen tjocka vita linjen antyder Mars vita nord- och sydpol, som växer och avtar med planetens årstider.\n<\/p>\n

\n\t\"imageCreation\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTack till Lars Olefeldt <\/strong>som fyndat i det skotska tartanregistret <\/a>och som liksom övertecknad undrar om man tänka sig en outreachande lundaastronom i en tänkt folkdräkt från Mars?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mer om Lunds okända obsis och dess okände skapare Donavit-observatoriet i Lund, som vi uppmärksammade i förra W-bloggen tack vare prof Dainis Dravins research, har fått både Anders Nyholm och Hans Bengtsson att gräva i fallet Axel Eugène Andersson. Anders har  roat sig med att i ADS och Google Books prova olika kombinationer av sökord… L\u00e4s mer »Nr 72 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72610"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72610"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72610\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72622,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72610\/revisions\/72622"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72610"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72610"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72610"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}