{"id":72648,"date":"2017-07-19T18:05:12","date_gmt":"2017-07-19T17:05:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72648"},"modified":"2017-07-20T16:34:12","modified_gmt":"2017-07-20T15:34:12","slug":"nr-75-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/07\/19\/nr-75-2017\/","title":{"rendered":"Nr 75 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tTv-tips för morronpigga:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tPeter Linde gästade TV4<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTorsdag morgon 20.7 satt  vår ordförande Peter Linde<\/strong> i TV4:s morgonsoffa – förlåt, han stod faktiskt vid ett bord – för att diskutera månstoftet, som går på auktion borta i USA. Rymdfartsnostalgi!!!\n<\/p>\n

\n\t\"https---d1fc69ngj1uuz1.cloudfront.net-596c744bcf4a377f1d006eb4-20-armstrong_1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: TV4<\/em>\n<\/p>\n

\n\tTV-intervjun med Peter återfinns  här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"https---d1fc69ngj1uuz1.cloudfront.net-4fe31ed204bf727f57000038-GENERELL_NYMOBILD_webben\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSnabb ockultation för New Horizons kommande dvärg<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån Argentinas horisont lyckades en svit jordbundna teleskop 17 juli fånga ockultationen<\/a> när Kuiper-bältsobjektet 2014 MU69 förmörkade en stjärna i bakgrunden.\n<\/p>\n

\n\tOckultationen varade i 200 millisekunder (0,2 sek). Följ blinkningen nedan:\n<\/p>\n

\n\t\"wink-of-a-star-2\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JHUAPL\/SwRI<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet är denna lilla himlakropp 6,5 miljarder km bort i solsystemet som New Horizons-sonden ska dyka ner vid 1 januari 2019.\n<\/p>\n

\n\tOckultationer är viktiga för att fastslå Kuiper-objektets storlek och en del andra parametrar.\n<\/p>\n

\n\tVi slapp i alla fall tungvrickandet:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tRisk att vi talat om Aquilaider i stället för Cepheider…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed jämna mellanrum spanar jag in den variabla söderstjärnan Eta Aquilae i Aquilae\/Örnens stjärnbild. Man kan diskutera om det är "lönt", för detta är en väl utforskad variabel – ända sedan 1784 då britten Edward Pigott <\/strong>fastslog dess variabilitet.\n<\/p>\n

\n\tDen noggranna upptäckarhistorien är dokumenterad i Philosophical Transaction<\/em>, Royal Society, och finns här på nätet.<\/a> Pigott följde länge stjärnan, som med drygt 7 dygns period pendlade en magnitud mellan som ljusast och mörkast (ung. 3,5-4,4 magn).\n<\/p>\n

\n\t\"top12_06_l\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Sky & Telescope<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet spännande med Eta är att den slogs fast som den andra cepheiden efter Delta Cep. Med andra ord: Hade stjärnans typ för hundra år sedan slagits fast före Delta Cep så hade dessa viktiga pulserande stjärnor och milstolpar i universum tungvrickande beskrivits som "aquilaider".\n<\/p>\n

\n\tDet finns mängder av tunga vetenskapsrapporter om Eta Aql, den kanske viktigaste till dato är från 2015.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRekordliten stjärna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen presenteras som den minsta stjärnan hittills<\/a>, Cambridge-upptäckten av  EBLM J0555-57Ab, 600 ljusår bort.\n<\/p>\n

\n\tStjärnan är inte mycket större än Saturnus.\n<\/p>\n

\n\tMed något mindre massa och den hade aldrig tänts nukleärt. \n<\/p>\n

\n\tStjärnan har upptäckts genom transitmetoden (passage i siktlinjen från jorden  över en större tvillingsstjärna), en metod som framgångsrikt används inom jakten på exoplaneter. Bl a med WASP-instrumenteringen.\n<\/p>\n

\n\t\"Triaud_17_name-text\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: University of Cambridge<\/em>\n<\/p>\n

\n\tJakten på A E Andersson<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tYtterligare några bildbevis har grävts fram om Axel E Andersson<\/strong>, vår okände lundaastronom som skapade ett för alla okänt lundaobsis med spektralt fokus runt förra århundradeskiftet. Scrolla ner så hittar du ytterligare info.\n<\/p>\n

\n\tHans Bengtsson <\/strong>har hittat  bilden och dödsrunan nedan, och Anders Nyholm <\/strong>har grävt fram en artikel av Andersson som var fotograf i yngre år och sen spektroskopist, lektor i Kristianstad (där han ligger begraven på Ö Begravningsplatsen) – och jubeldoktor i Lund.\n<\/p>\n

\n\t\"A<\/a> En logotype höll han sig också med som fotograf:\n<\/p>\n

\n\t\"A<\/a>\n<\/p>\n

\n\tIngen ET där heller<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPlötsligt spekulerades det IGEN om att märkliga signaler, denna gång uppfångade genom Arecibo-skålen, skulle kunna tänkas ha artificiellt ursprung. Men allt pekar på att det som den röda dvärgstjärnan Ross 128 (avstånd 11 ljusår) emitterar på radiovåglängder, har naturliga orsaker. Påpekat senast i dag i en blogg från  Washington Post.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tLogik?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet är fortfarande – drygt femtio år senare – obegripligt att jag kunde trassla till mig ett Ba i matte i slutbetyg  på gymnasiets realmatematiska gren.\n<\/p>\n

\n\tSå tack till Lars Olefeldt,<\/strong> som fyndat på nätet. Jag fattar naturligtvis inte nånting.\n<\/p>\n

\n\t\"ZHut-pzP9UFLl5Setj22Ap9fr4y6TCt0zh_6kmeXd14\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tv-tips för morronpigga: Peter Linde gästade TV4 Torsdag morgon 20.7 satt  vår ordförande Peter Linde i TV4:s morgonsoffa – förlåt, han stod faktiskt vid ett bord – för att diskutera månstoftet, som går på auktion borta i USA. Rymdfartsnostalgi!!! Bildkälla: TV4 TV-intervjun med Peter återfinns  här. Snabb ockultation för New Horizons kommande dvärg Från Argentinas… L\u00e4s mer »Nr 75 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72648"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72648"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72648\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72719,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72648\/revisions\/72719"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72648"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72648"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72648"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}