{"id":72731,"date":"2017-07-22T10:48:38","date_gmt":"2017-07-22T09:48:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72731"},"modified":"2017-07-23T00:18:33","modified_gmt":"2017-07-22T23:18:33","slug":"nr-76-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/07\/22\/nr-76-2017\/","title":{"rendered":"Nr 76 2017"},"content":{"rendered":"<h3>\n\t<u><strong>Bildextra:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>HST dokumenterar Phobos<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDetta &auml;r nog en av de allra m&auml;rkligaste <a href=\"https:\/\/www.nasa.gov\/feature\/goddard\/2017\/hubble-sees-martian-moon-orbiting-the-red-planet\">animerade bildsviter som kommit fr&aring;n Hubble-teleskopet<\/a>: 13 bilder p&aring; Marsm&aring;nen Phobos under 22 minuter.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/PIA21837_STSCI-H-v1729c-728x485.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA21837_STSCI-H-v1729c-728x485\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72756\" height=\"399\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/PIA21837_STSCI-H-v1729c-728x485.gif\" width=\"599\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/ESA\/STScI<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tPhobos &auml;r en l&auml;tting i planetv&auml;rlden, den pilar runt sin planet p&aring; 7 tim 39 min, snabbare &auml;n Mars egen rotation kring sin axel.\n<\/p>\n<p>\n\tPhobos uppt&auml;cktes av<strong> Asaph Hall <\/strong>1877 vid US Naval Observatory, Washington DC. Uppt&auml;ckten skedde naturligtvis visuellt p&aring; den tiden &#8211; en otrolig prestation av b&aring;de observat&ouml;r och teleskopets kvalitet.\n<\/p>\n<p>\n\tIdag vet vi att den lilla m&aring;nen uts&auml;tts f&ouml;r v&aring;ldsamma tidvattenkrafter och att himlakroppen kommer att g&aring; ett dramatiskt &ouml;de till m&ouml;tes om 30-50 miljoner: Antingen kraschar den mot Mars yta (Phobos n&auml;rmar sig Mars med n&aring;gra cm\/&aring;r) eller s&aring; pulveriseras m&aring;nen och materialet f&ouml;rvandlas till en ring kring v&aring;r planetgranne. B&auml;gger scenarierna diskuteras.\n<\/p>\n<h3>\n\t<u><strong>Nedr&auml;kning inf&ouml;r USA-f&ouml;rm&ouml;rkelsen:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>Erik &amp; Co p&aring; plats n&auml;r solen f&ouml;rm&ouml;rkas<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t21 augusti &auml;r det dags f&ouml;r &aring;rhundradets solf&ouml;rm&ouml;rkelse i ett USA som redan &auml;r &quot;Eclipse crazy&quot; &#8211; DETTA &Auml;R INGET FAKE NEWS &#8211; och naturligtvis har vi en v&auml;lutrustad ASTB-delegation p&aring; plats, p&aring; plats i v&auml;stra delen av USA. F&ouml;r <strong>Erik Johansson<\/strong> blir det 23:e solf&ouml;rm&ouml;rkelsen hittills.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/SAM_0763-e1500669103309.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SAMSUNG CSC\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72747\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/SAM_0763-e1500669103309.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Erik utan skyddande solf&ouml;rm&ouml;rkelseglas&ouml;gon&#8230;<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Amerikanerna &auml;r naturligtvis till <\/strong>sig inf&ouml;r himlafenomenet, och det &auml;r ju som<a href=\"http:\/\/www.popularastronomi.se\/2017\/07\/solformorkelselogistik\/\"> <strong>Johan K&auml;rnfelt <\/strong>ber&auml;ttar p&aring; PopAst-sajten<\/a> att solf&ouml;rm&ouml;rkelser&nbsp; i stor utstr&auml;ckning handlar om logistik: det g&auml;ller att ta sig till den smala remsan &ouml;ver jordklotet d&auml;r f&ouml;rm&ouml;rkelsen n&aring;r totalitet; timmarna innan sj&auml;lva f&ouml;rm&ouml;rkelsen kan det sedan finnas meteorologiska sk&auml;l att flytta sig inom zonen.\n<\/p>\n<p>\n\t<u><strong>* &quot;Men i just detta fall finns <\/strong>det ytterligare en dimension att ta h&auml;nsyn till, trafiken. Amerikaner &auml;r som bekant ett bilburet folk, och fr&aring;gan &auml;r i vilken utstr&auml;ckning m&auml;nniskor kommer att s&auml;tta sig i bilen och vallf&auml;rda till f&ouml;rm&ouml;rkelsen.&quot;<\/u>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Jag tror dock att v&aring;ra ASTB:are &auml;r<\/strong> v&auml;l f&ouml;rberedda inf&ouml;r &auml;ventyret &#8211; vad ingen kan garantera &auml;r 100-procentigt solf&ouml;rm&ouml;rkelsev&auml;nligt v&auml;der ens i den v&auml;stra delen av USA&nbsp; dit v&aring;ra v&auml;nner ska. Solf&ouml;rm&ouml;rkelsen g&aring;r att se &ouml;ver en l&aring;ng landstr&auml;cka i USA, fr&aring;n Oregon i v&auml;st till South Carolina i &ouml;st. Som l&auml;ngst h&aring;ller fenomenet p&aring; i tv&aring; minuter och fyrtio sekunder, detta i St Louis.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/SAM_0760-e1500669167649.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"SAMSUNG CSC\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72748\" height=\"400\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/SAM_0760-e1500669167649.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>&#8230; och med klassiska glas&ouml;gon fr&aring;n f&ouml;rm&ouml;rkelsen &ouml;ver Sverige 1954. Foto: Christian Vestergaard<\/em>\n<\/p>\n<div class=\"row\">\n<div id=\"main-text\">\n<div class=\"margin-top clear-both\">\n<div class=\"article-text margin-bottom clearfix\">\n<p>\n\t\t\t\t\t<strong>* I USA anordnas flera olika <\/strong>evenemang i de ber&ouml;rda omr&aring;dena. Resor anordnas fr&aring;n flera olika delar av v&auml;rlden och st&auml;der uppm&auml;rksammar solf&ouml;rm&ouml;rkelsen genom fester. P&aring; vissa platser g&aring;r det &auml;ven att med flygplan f&ouml;lja solf&ouml;rm&ouml;rkelsen. En plats vid f&ouml;nster p&aring; planet har vid tidigare solf&ouml;rm&ouml;rkelser kostat upp till 73 000 kronor.\n\t\t\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<p>\n\t<strong>* I v&aring;ras, p&aring; v&aring;r ASTB-kurs i astronomi <\/strong>ute p&aring; TBO tillsammans med Medborgarskolan, g&auml;stade Erik oss och ber&auml;ttade om sina h&ouml;jdpunkter och besvikelser som solf&ouml;rm&ouml;rkelsej&auml;gare &ouml;ver jordklotet, fr&aring;n Antarktis till Australien till P&aring;sk&ouml;n till Kina till Afrika till Filippinerna. Lektionen m&ouml;ttes av appl&aring;der.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Erik har en sammanlagd totalitetstid <\/strong>under de 23 resorna p&aring; dryga timmen, vilket g&ouml;r honom garanterat till regerande svensk m&auml;stare.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>&quot;Saltis&quot; uppm&auml;rksammas<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSamme <strong>Erik Johansson <\/strong>som ovan tipsar om tidskriften <em>Teknikhistoria<\/em>, som i sitt nyaste nummer uppm&auml;rksammar Saltsj&ouml;badens astronomiska klenod. Intervjuad blir <strong>Anders V&auml;sterberg, <\/strong>astronom av facket och verksam p&aring; Kunskapsskolan.. &Auml;r han inte ocks&aring; komposit&ouml;r?\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Avl&auml;gsen supernovasm&auml;ll<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&nbsp;F&ouml;r 10 miljarder &aring;r sen small en rar&nbsp; &quot;superlumin&ouml;s supernova&quot; i det tidigare universum, bara 3-4 miljarder &Aring;R efter Big Bang, och nu har ljuset (tre ggr Vintergatans) n&aring;tt oss. Det r&ouml;r sig om en Type I -sm&auml;ll med r&ouml;df&ouml;rkjutning <em>z<\/em> = 1.861.Gas har identifierats som&nbsp; str&ouml;mmar ut i en hastighet av 5600 km\/sek.\n<\/p>\n<p>\n\tSupernovan kallad DES15E2mlf uppt&auml;cktes 2015 genom s&ouml;kprogrammet Dark Energy Survey (DES) med teleskop i Chile&nbsp; involverade\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/supernova-400.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"supernova-400\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72752\" height=\"283\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/supernova-400.jpg\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/supernova-400.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/supernova-400-300x212.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/supernova-400-200x141.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>H&auml;r hittades supersm&auml;llen. <\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tUC Santa Cruz-astronomerna <strong>Yen-Chen Pan <\/strong>och<strong> Ryan Foley <\/strong>rapporterar&nbsp;<a href=\"https:\/\/academic.oup.com\/mnras\/article-lookup\/doi\/10.1093\/mnras\/stx1467\"><em> <\/em>sina fynd h&auml;r<\/a>.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>M&aring;ngruset s&aring;lt<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tMed tanke p&aring; den massmediala hypen kring <strong>Neil Armstronmgs<\/strong> m&aring;nv&auml;ska med n&aring;gra milligram m&aring;ngrus i, f&aring;r man s&auml;ga att auktionen var en besvikelse: V&auml;skan gick f&ouml;r 1,8 miljoner dollars,<a href=\"http:\/\/www.smithsonianmag.com\/smart-news\/bag-used-apollo-11-sells-18-million-controversial-auction-180964153\/\"> rapporterar Smithsonian.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>G&ouml;teborgsvits fr&aring;n m&aring;nen<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tInte f&ouml;r inte &auml;r W-bloggsvicen (&quot;bloggvitsen&quot;) <strong>Christian Vestergaard<\/strong> djupt involverad i K&aring;lle och Adas G&ouml;teborgshumor. H&auml;r &auml;r ett lun&auml;rt bidrag:\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Om&nbsp;man&nbsp;skulle&nbsp;&ouml;ppna&nbsp;en&nbsp;restaurant&nbsp;p&aring;&nbsp;m&aring;nen,&nbsp;s&aring;&nbsp;&auml;r&nbsp;jag&nbsp;s&auml;ker&nbsp;p&aring; att&nbsp;man&nbsp;skulle&nbsp;f&aring;&nbsp;god&nbsp;mat.<br \/>\n\tD&auml;remot&nbsp;s&aring;&nbsp;skulle&nbsp;st&auml;llet&nbsp;sakna&nbsp;atmosf&auml;r&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\tKanske &auml;r det p&aring; denna&nbsp; m&aring;nrestaurang som <strong>Lars Oleledt<\/strong> hittat denna mugg:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/cv7VpWt-e1500659604446.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"cv7VpWt\" class=\"aligncenter size-full wp-image-72733\" height=\"332\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/07\/cv7VpWt-e1500659604446.jpg\" width=\"249\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bildextra: HST dokumenterar Phobos Detta &auml;r nog en av de allra m&auml;rkligaste animerade bildsviter som kommit fr&aring;n Hubble-teleskopet: 13 bilder p&aring; Marsm&aring;nen Phobos under 22 minuter. Bildk&auml;lla: NASA\/ESA\/STScI Phobos &auml;r en l&auml;tting i planetv&auml;rlden, den pilar runt sin planet p&aring; 7 tim 39 min, snabbare &auml;n Mars egen rotation kring sin axel. Phobos uppt&auml;cktes av&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/07\/22\/nr-76-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 76 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72731"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72731"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72731\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72769,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72731\/revisions\/72769"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72731"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72731"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72731"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}