{"id":72831,"date":"2017-07-26T20:03:08","date_gmt":"2017-07-26T19:03:08","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72831"},"modified":"2017-07-26T20:29:24","modified_gmt":"2017-07-26T19:29:24","slug":"nr-77-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/07\/26\/nr-77-2017\/","title":{"rendered":"Nr 77 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tVatten på månen – gift eller "a gift"?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn ny rapport från månforskare på Brown University <\/a>diskuterar förekomsten av vatten på vår måne och vad det betyder för kommande bosättningar på vår drabant. Vatten må – på jorden – vara ett gift som omger Visby stift, men på månen är det, förlåt vitsen, "a gift", en Gudsgåva för överlevarna på en månbas, t ex.\n<\/p>\n

\n\tOch nu har månforskarna börjat greppa förekomsten av H2O i ganska ytliga depåer under månytan, nära gamla explosiva så kallade pyroklastiska vulkaner,  till följd av de fynd som astronauterna ombord på Apollo 15 och Apollo 17 tog med sig hem till jorden. Månsonder har sedan spektralt kompletterat utforskningen.\n<\/p>\n

\n\t\"pyros\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJu gulare och rödare, desto mer vatten. Bildkälla: Milliken lab \/ Brown University<\/em>\n<\/p>\n

\n\tVattenförekomsten på månen påminner ovanligt mycket om den i jordens mantel, påpekas det. Och depåerna ligger alltså  inte bara vid månens nedkylda poler utan lite över allt.\n<\/p>\n

\n\t(Tack till Tomas Diez<\/strong> för tipset till toppnyheten.)\n<\/p>\n

\n\tGåtan A C B Lovell<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJodrell Bank-skaparen A C B Lovell<\/strong> såg jag en gång på radioobservatoriet utanför Manchester men vågade aldrig gå fram till honom. Kommande Nobelpristagaren Martin Ryle<\/strong>, däremot, tog emot två unga glada malmöamatörer (medresenär Carsten Nilsson<\/strong>) med stor glädje på sitt  radioobbsis i Cambridge. Det är bara drygt femtio år sen.\n<\/p>\n

\n\t\"220px-Sir_bernard_lovell_photo\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tLovell: Geni och – märklig.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tRyle förklarade för de unga svenska gloparna  vad hans forskning gick ut på och vad de konstiga antennerna betydde och hur de fungerade. Outreach!!!\n<\/p>\n

\n\tLovell var på Jodrell Bank, det kunde man ana, en märklig man, han var i Sovjet i början av 1960-talet och författade en rapport om resan till New Scientist.<\/em><\/a>\n<\/p>\n

\n\tSenare hävdade han att ryssarna försökte förgifta, ja ta död på honom på något vis, kanske genom radioastronomisk strålning.<\/a> Han menade sig vara "Mannen som visste för mycket". Varför har detta aldrig följts upp?\n<\/p>\n

\n\tVarför gör inte britterna en spelfilm om Lovell? Kenneth Branagh<\/strong> som Prof Lovell vore nått!\n<\/p>\n

\n\tVem litar på solen?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag tänker inte på den usla sommaren och dess brist på solsken här nere på gränsen till det kontinentala Europa. Jag tänker på himlakroppen, "dagens stjärna", som ena veckan är helt tom på solfläckar, andra visar fram en gigantisk solfläck (AR 2665) som utvecklats och utvecklas även på "baksidan" där solsonderna håller koll.\n<\/p>\n

\n\tTidigare i juli fick vi den här dramatiska sekvensen<\/a>, i uppskruvad realtid:\n<\/p>\n

\n\t\"287-cme1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKonstigt att man blir nervös?\n<\/p>\n

\n\tNymåne och Merkurius – på dagtid<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMerkurius är svår att se överhuvud taget på morgnar och i skymningen, men på  dagtid – tillsammans med nymånen? En ungersk amatörastronom vid namn Monika Landy-Gyebnar <\/strong>har fångat in paret på morgonkvisten 25 juli och skickat bilden till  spaceweather.com-sajten.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tEtt tips: Klicka upp bilden så ser du en liten ljuspunkt t h om månen, ungefär kl 3.\n<\/p>\n

\n\t\"Monika-Landy-Gyebnar-moon-merc_0725_0840ut1_1500978241_lg\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMonika finns på facebook med sina bilder: https:\/\/www.facebook.com\/monika.landygyebnar<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFrågetecken för TRAPPIST 1-spekulationerna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDe positiva förhoppningarna\/spekulationerna om livsbetingelser på planeter i den beboegliga zonen kring Proxima Centauri och  en M-dvärg som TRAPPIST 1, som väckte sån uppmärksamhet tidigare i år, ifrågasätts bl a här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSkeptikerna satsar hellre på K-dvärgar och G-stjärnor som solen, vilket verkar rimligt.\n<\/p>\n

\n\tMerkurius studeras under solförmörkelsen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNASA sänder upp några av sina flygande observatorier för att studera solens korona 21 augusti men fokuserar också den infrarödkänsliga instrumenteringen ombord  på solnära Merkurius<\/a>, intressant nog.\n<\/p>\n

\n\tMålet är att mäta yttemperaturen på Merkurius nattsida ner till några centimeters djup, vilket aldrig skett tidigare.\n<\/p>\n

\n\t\"x-default\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPR-bild:  NASA\/Faroe Islands\/SwRI<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFör en gångs skull: Fokus på W-bloggen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDenna blogg ska – detta tycker jag ärligt –  inte vara alltför självbespeglande, men ibland är det tillåtet. Speciellt om porträttfotografen heter Mia-Maria Lindberg <\/strong>och tvunget vill lägga till W-bloggens stjärna i sitt porträttalbum på facebook<\/a>, och det får hon naturligtvis. Jag är inte ensam där på något vis.. Men vilken ära att få vara med tillsammans med Nisse Hellberg,Gösta Ekman<\/strong> m fl,  författare, artister, you name them.\n<\/p>\n

\n\tVad jag kikar på? Säkert fotografen själv, en stjärna (gift med kompisen Tomas Ekström, <\/strong>författare och redaktör för Piraten Posten<\/em>).  Att jag ser ut som en imam med ljuskrona över  skallen, får ni ursäkta.\n<\/p>\n

\n\t\"20258436_10209098053918391_6559014337065325549_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Mia-Maria Lindberg<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vatten på månen – gift eller "a gift"? En ny rapport från månforskare på Brown University diskuterar förekomsten av vatten på vår måne och vad det betyder för kommande bosättningar på vår drabant. Vatten må – på jorden – vara ett gift som omger Visby stift, men på månen är det, förlåt vitsen, "a gift",… L\u00e4s mer »Nr 77 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72831"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72831"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72831\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72854,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72831\/revisions\/72854"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72831"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72831"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72831"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}