{"id":72912,"date":"2017-08-01T08:07:45","date_gmt":"2017-08-01T07:07:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72912"},"modified":"2017-08-01T08:07:45","modified_gmt":"2017-08-01T07:07:45","slug":"nr-80-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/08\/01\/nr-80-2017\/","title":{"rendered":"Nr 80 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tPolarsken på Saturnus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tCassini-sonden fortsätter leverera in i det sista<\/a>. Denna animation (70 minuter i verkligheten nerkokta till 5 sekunder här) visar sydskenet på gasjätten.\n<\/p>\n

\n\tDen mörka delen utgörs av Saturnus nattsida, bakom vilken stjärnor försvinner en efter en. Kurvningen i slutet av stjärnbanorna beror på Saturnusatmosfärens inverkan, klassisk  refraktion.\n<\/p>\n

\n\tPå bilden kan vi även se elektriskt laddade partiklar och kosmisk strålning slå in i Cassini-instrumentet.\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21623_500x500\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/Space Science Institute<\/em>\n<\/p>\n

\n\tJapan siktar på Phobos och Deimos<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLiksom rymdstormakterna har även Japan ett ambitiöst rymdforskningsprogram, manifesterat genom planerna att 2024 skicka upp en sond till Marsmånarna Phobos och Deimos<\/a>, låta den krafsa på ytan, paketera fynden och skicka dem tillbaka till jorden.\n<\/p>\n

\n\tNä rmaterialet studerats, får vi kanske veta hur månarna en gång bildats. Idén om att de utgörs av infångade asteroider har senast ifrågasatts i en rapport <\/a>som mer tror på att månarna bildats ur materialet efter ett större nedslag på Mars yta.\n<\/p>\n

\n\tSom gammal tippare säger jag: Helgardera på kupongen!\n<\/p>\n

\n\tSam Shepard ur tiden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen amerikanske skådespelaren, författaren och pjäsförfattaren Sam Shepard <\/strong>har gått ur tiden, 73 gammal. Han gjorde en klassiskt suverän roll som testpiloten Chuck Yeager <\/strong> i filmen The right stuff\/Det rätta virket<\/em>, om de första amerikanska astronauterna.\n<\/p>\n

\n\t\"maxresdefault\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tShepard t v – Yeager t h. Bildkälla: Youtube<\/em>\n<\/p>\n

\n\tKatastrofernas katastrof<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHelt lätt är det inte att bli av med mänskligheten och allt liv på jorden. Det behövs osannolikt stor energiutväxling för att knäcka oss t ex genom ett asteroidnedslag m\/större.\n<\/p>\n

\n\tFör att göra vårt hemplanet helt steril från allt liv krävs ett nedslag som kokar bort allt vatten, och då pratar vi om energibelopp typ  6 x 1026 <\/sup>joule — långt, långt mer än världens samlade kärnvapenarsenaler. Inte ens Nordkorea kan genomföra det självmordet.\n<\/p>\n

\n\tEnligt Science Magazine<\/em><\/a> krävs det en himlakropp av Vestas eller Pallas storlek för att knäcka oss.\n<\/p>\n

\n\tBästa astrobilden 2017<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tCarl-Olof Börjeson<\/strong> erinrar om att den brittiska upplagan av Best Astronomy Picture of the Year är på gång<\/a>, som vanligt förlagd till Greenwich-observatoriet.\n<\/p>\n

\n\tEn del annorlunda bilder redovisas på Time<\/em>-sajten ovan, bl a en klurig Sirius-mosaik baserad på tekniken att fotografera stjärnan utanför fokus.\n<\/p>\n

\n\t\"scintillating-sirius-steve-brown\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t742 Sirius-bilder. Foto: Steve Brown<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMindre kostym för SKA<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVärldens största radioteleskop SKA – Råö är med  – får en mindre kostym<\/a>, vilket väckt en del oro om instrumenteringens alla möjligheter.\n<\/p>\n

\n\tVolvos egen polstjärna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tBilmärlken och astronomi är inte främmande för varandra. På Volvomuseet i Aredal, utanför Göteborg, fick Christian Vestergaard <\/strong>syn på följande godbit för alla som älskar vrooom i asfalten och häftiga sladdar med tjut i däcken:\n<\/p>\n

\n\t\"SAMSUNG<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Christian Vestergaard<\/em>\n<\/p>\n

\n\tGammeldansk-kompisen Per Ståhl <\/strong>kan allt om Formel-tävlandet och berättar:\n<\/p>\n

\n\t– Polestar är namnet på Volvo personvagnars prestandaavdelning sedan 1996 och deras officiella motorsportpartner. Numera är det satsar
\n\tPolestar på electrifierade högprestandabilar för att försöka slå
\n\tsig in på högsta serien i Formula E. 
\n\t– Formula E är en serie som startades av en spanjor vid namn Alejandro
\n\tAgag <\/strong>2012 och körs med enbart eldrivna formelbilar. Serien är nu
\n\tofficiell FIA tävling och har ett stort antal tidigare Formula
\n\t1 förare. Felix Rosenquist<\/strong>, en svensk stjärna, blev trea i årets
\n\tserie.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Polarsken på Saturnus Cassini-sonden fortsätter leverera in i det sista. Denna animation (70 minuter i verkligheten nerkokta till 5 sekunder här) visar sydskenet på gasjätten. Den mörka delen utgörs av Saturnus nattsida, bakom vilken stjärnor försvinner en efter en. Kurvningen i slutet av stjärnbanorna beror på Saturnusatmosfärens inverkan, klassisk  refraktion. På bilden kan vi även… L\u00e4s mer »Nr 80 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72912"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72912"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72912\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72949,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72912\/revisions\/72949"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72912"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72912"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72912"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}