{"id":72950,"date":"2017-08-03T10:22:17","date_gmt":"2017-08-03T09:22:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=72950"},"modified":"2017-08-03T22:02:21","modified_gmt":"2017-08-03T21:02:21","slug":"nr-81-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/08\/03\/nr-81-2017\/","title":{"rendered":"Nr 81 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tNär blir Tychos Ven ett av UNESCO:s världsarv?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till goda kompisen  Marianne Thomsen <\/strong>som varit på Ven och bl a dokumenterat Stjärneborg, Tycho Brahes<\/strong> delvis underjordiska observatorium, i denna härligt suggestiva cinemaskopbild med solen bakom molnen:\n<\/p>\n

\n\t\"DSC_2901\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Marianne Thomsen<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* ** Varje gång jag ser resterna av Tychos Ven-byggen undrar jag varför i hela fridens namn Tychos Ven inte har blivit förklarat som ett av UNESCO:s världsarv.\n<\/p>\n

\n\t*** Runt södra Östersjön har överhuvud taget den äldre astronomin firat triumfer, med Tychos Ven-observatorium som kronan på verket. Här toppades den flertusenåriga förteleskopiska astronomin: På Ven blev astronomin mätbar vetenskap på allvar tack vare Tychos noggrannhet som observatör. Bara några år efter Tychos bortgång i Prag kom de första optiska teleskopen igång, och Tychos Ven-mätningar av planeten Mars och hans stjärnkatalog blev de viktigaste verktygen för Johannes Kepler<\/strong> och hans uträkningar av hur planbetbanorna egentligen ter sig. Sen låg vägen öppen till Isaac Newton<\/strong>.\n<\/p>\n

\n\t*** Om följande samarbetar så kan UNESCO inte säga nej:\n<\/p>\n

\n\t*** Universiteten runt Öresund, politikerna i Nordiska rådet, politikerna i Skåne och på Själland, de svenska och danska riksdags\/folketings-medlemmarna, idé- och vetenskapshistorikerna i Lund, Köpenhamn, Århus m fl lärdomsstäder, yrkesastronomerna i Lund och Köpenhamn (Niels Bohr Institutet), Riksantikvarieämbetet på den svenska sidan och Danmarks motsvarighet Slots- og Kulturstyrelsen, de svenska och danska UNESCO-råden, astronomisammanslutningar som ASTB, Svenska Astronomiska Sällskapet, de danska populärastronomiska föreningarna, institutioner med Tycho Brahe-samlingar (Malmö stadsbibliotek, Rundetaarn i Köpenhamn, familjen Wahtmeisters på Knutstorp).<\/u>\n<\/p>\n

\n\t*** Nån gång måste stenen komma i rullning. Varför inte här och nu?\n<\/p>\n

\n\tNovan i söder<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen nya stjärnan i Skölden\/Scutum tycks efter att ha ytterligare ljusnat något, nu börjat dala till magnituden 9-9.3 something.\n<\/p>\n

\n\tDe som följer novan på nätet <\/a>pratar om den som ett exempel på en "slow nova", värd att följa så länge det går.\n<\/p>\n

\n\tSenaste dygnets spektroskopimätningar från Indiens horisont kan läsas här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPluto från ovan<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldt <\/strong>har snappat upp att NASA gått ut med spektakulära överflygningssekvenser <\/a>från sonden New Horizons och dess Pluto- och Charon-besök i förrfjor.\n<\/p>\n

\n\t\"nasa-pluto-charon-flyby-4\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tPlutos yta i närbild. Bildkälla: NASA\/JHUAPL\/SwRI\/Paul Schenk and John Blackwell, Lunar and Planetary Institute<\/span><\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tSolförmörkelsen närmar sig<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVi har ett gäng solförmörkelsejägare inom vårt sällskap och just nu finslipar de planerna inför USA-resan och förmörkelsen där 21 augusti. I själva verket har vi två grupper på gång, som kommer att befinna sig på olika håll under totaliteten. Det borde garantera att vi får hem bra bilder för det kan ju inte bli uselt väder på två platser samtidigt i jättelandet (som just nu är helt "Eclipse crazy").\n<\/p>\n

\n\t\"\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSjälv laddar jag upp med läsa berättelsen om Vulkanus, den misstänkta planeten som inte fanns innanför Merkurius. Men 1800-talsastronomerna med Paris-astronomen, den jagfixerade Urban Le Verrier <\/strong>som "förstanamn", fick inte Merkuriusbanan att gå ihop (precessionen, den klassiska). Teori och verklighet skilde sig. Kunde det bero på störningar av en planet innanför Merkurius eller rentav ett inre asteoridbälte?\n<\/p>\n

\n\tMest besvärligt var det för Le Verrier under en solförmörkelse, då han jagade ut alla sina underlydande ("generalstaben" enligt den elake Rudolf Wolf<\/strong> i dennes mäktiga  bok i tysk frakturstil om astronomins historia), och dessa Le Verriers underlydande var fräcka nog att inte se ett dugg av den felande länken mellan solen och Merkurius)\n<\/p>\n

\n\t\"330px-Planet-Vulcan_1846_003790\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVulkanus med i planetsystemet. Året var 1846. Bildkälla: Wikipedia<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAstronomerna kunde delas in två grupper: Bejakarna, som tyckte sig se Vulkanus nära solen vid solförmörkelser eller passera över solskivan som en väldefinierad rund mörk fläck (i motsats till solfläckarna, som sällan är perfekt runda), förnekarna som dementerade alla sådana syner.\n<\/p>\n

\n\tMånga amatörer tyckte sig se kunna  bekräfta Le Verriers extremt svåra uträkningar; en av dem landsortsläkaren  Edmond Modeste Lescarbault<\/strong>, fick till och med Hederslegionen för sin prestation, för sin, visade det sig, "ickeupptäckt". Han lämnade aldrig tillbaka utmärkelsen, vad jag vet.\n<\/p>\n

\n\tMed facit i hand är det lätt att skratta åt Vulkanus-teorin, men faktum är ju att först med Albert Einstein<\/strong> fick Merkuriusbanans märkliga vridning sin förklaring och Vulkanus kunde helt avföras från dagordningen.\n<\/p>\n

\n\tBoken jag läst:\n<\/p>\n

\n\t\"51N-nx5mR1L._SX327_BO1,204,203,200_\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNya spektakulära  "bildbevis" från ESO:<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\tSkarpaste nebulosabilderna hittills<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEnhetsteleskop 4 vid ESO:s Very Large Telescope (VLT) har nu omvandlats till ett teleskop med fullständigt adaptiv optik.\n<\/p>\n

\n\t* Efter mer än tio år <\/strong>av planering, byggande och testande, har nu Adaptive Optics Facility (AOF) sett första ljus med instrumentet MUSE i form av otroligt skarpa nya bilder av planetariska nebulosor och galaxer. Tillsammans bildar nu AOF och MUSE ett av världens mest avancerade och kraftfulla tekniska system för astronomi.\n<\/p>\n

\n\t\"\"\n<\/p>\n

\n\tDen planetariska nebulosan NGC 6369 sedd som vanligt genom atmosfären (t. v.) och när AOF korrigerar för den turbulenta atmosfärens nedre lager (t. h.). AOF ger en rejält skarpare blick mot himlen och gör det möjligt att få syn på ljussvagare strukturer och finare detaljer. Bildkälla: ESO\/P. Weilbacher (AIP)<\/span><\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\t* AOF är ett långsiktigt<\/strong> projekt vid ESO:s<\/span> <\/span>Very Large Telescope<\/span><\/a> (VLT) för att förse enhetsteleskop 4 (UT4 eller Yepun) med ett system för adaptiv optik, och<\/span> <\/span>MUSE<\/span><\/a> (Multi Unit Spectroscopic Explorer) är först ut <\/span> bland teleskopets instrument<\/span>. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Adaptiv optik arbetar emot <\/strong>den oskärpa som jordens atmosfär ger upphov till. Nu kan MUSE fånga mycket skarpare bilder, vilket leder till mer än dubbelt så mycket kontrast än vad som tidigare varit möjligt. Det gör det också möjligt för MUSE att observera mer ljussvaga objekt än någonsin tidigare.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"\"\n<\/p>\n

\n\tKombinationen AOF och MUSE ger både bättre bildskärpa och större djup när teleskopet avbildar till exempel planetariska nebulosor. Dessa nya observationer av IC 4406 avslöjar både skal som inte tidigare har setts och mörka stråk av stoft och damm som gett objektet smeknamnet Retina Nebula (Näthinnenebulosan). I denna bild, som visar upp MUSE:s utökade förmågor med AOF på plats, visas bara en bråkdel av den information som MUSE samlat in med hjälp av AOF-systemet. Bildkälla: ESO\/J. Richard (CRAL)<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* Astronomerna observerade <\/strong>de planetariska nebulosorna IC 4406 i stjärnbilden Vargen och NGC 6369 i Ormbäraren. Observationerna från MUSE med hjälp av AOF visade dramatiska förbättringar i bildskärpa och avslöjar ringstrukturer i IC 4406 som inte setts förut.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Tusen gånger per sekund<\/strong> beräknar AOF-systemet korrektionen som den måste använda för att teleskopets deformerbara spegel ska kunna kompensera för de atmosfäriska störningarna. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t* AOF-systemet är jämförbart<\/strong> med att lyfta VLT cirka 500 meter upp i luften, ovanför det turbulenta atmosfärskiktet.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t* – Förr behövde vi söka <\/strong>efter en bättre plats för teleskopet eller använda ett rymdteleskop för att få skarpare bilder. Nu med AOF kan vi för en bråkdel av kostnaden skapa mycket bättre förhållanden på plats , förklarar Robin Arsenault<\/strong> som leder AOF-projektet.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tHela det svenska  ESO-messet med god populärvetenskaplig information finns här<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tHärifrån till evigheten…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\"04531e_69f96a86537d4d218fadf29452a50310~mv2\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTack till W-bloggskollegan Lars Olefeldt <\/strong>(igen) som fyndat bilden på nätet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

När blir Tychos Ven ett av UNESCO:s världsarv? Tack till goda kompisen  Marianne Thomsen som varit på Ven och bl a dokumenterat Stjärneborg, Tycho Brahes delvis underjordiska observatorium, i denna härligt suggestiva cinemaskopbild med solen bakom molnen: Foto: Marianne Thomsen * ** Varje gång jag ser resterna av Tychos Ven-byggen undrar jag varför i hela… L\u00e4s mer »Nr 81 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72950"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=72950"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72950\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":72996,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/72950\/revisions\/72996"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=72950"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=72950"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=72950"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}