{"id":73012,"date":"2017-08-05T22:16:33","date_gmt":"2017-08-05T21:16:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=73012"},"modified":"2017-08-05T22:16:33","modified_gmt":"2017-08-05T21:16:33","slug":"nr-82-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/08\/05\/nr-82-2017\/","title":{"rendered":"Nr 82 2017"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>V&auml;xj&ouml;s stolthet ALTO presenterat internationellt<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVi hade gl&auml;djen att ha v&aring;r V&auml;xj&ouml;-astronom <strong>Yvonne Becherini&nbsp; <\/strong>som g&auml;stf&ouml;rel&auml;sare hos oss i ASTB i v&aring;ras, och hon ber&auml;ttade f&ouml;rst&aring;s om sin specialitet, gammaastronomin och alla dess mysterier. Gammaastronomin fokuserar p&aring; verkligt h&aring;rda, energirika partiklar\/str&aring;lar.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>I sin forskning anv&auml;nder Yvonne <\/strong>med kolleger bl a ett stort Cherenkov-teleskop placerat i Namibia. Hon ber&auml;ttade om metoder att analysera de olika komponenterna i den kosmiska str&aring;lningen. Den enormt energirika str&aring;lningen skapar en skur av partiklar n&auml;r den kolliderar med jordatmosf&auml;ren. Eftersom sekund&auml;rpartiklarnas hastighet kan &ouml;verstiga ljusets (i luft!) skapas en chockv&aring;g som kallas Cherenkovstr&aring;lning, vilken kan observeras fr&aring;n jorden. Yvonne gav oss en fin inblick i sin forskning och om kommande projekt d&auml;r hon och hennes forskargrupp p&aring; Linn&eacute;universitetet medverkar.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/alto_for_web_mini.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"alto_for_web_mini\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73026\" height=\"92\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/alto_for_web_mini.png\" width=\"197\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Till detta kommande projekt<\/strong> h&ouml;r gammastr&aring;lningsobservatoriet ALTO &#8211; en prototyp &auml;r p&aring; g&aring;ng i V&auml;xj&ouml;, det &quot;riktiga&quot; teleskopet (svenskbyggt, se nedan) ska i tidernas fullbordan 2019 placeras p&aring; s&ouml;dra halvklotet. Argentina eller Chile har n&auml;mnts.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>I V&auml;xj&ouml; l&auml;rt studenterna <\/strong>inte kunna undg&aring; bygget, vilket &auml;r en pedagogisk po&auml;ng&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Den senaste <\/strong><a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/1708.01053.pdf\"><strong>hyperaktuella<\/strong> rapporten om ALTO har publicerats h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>M&aring;let &auml;r bl a att greppa<\/strong> gammastr&aring;lningen fr&aring;n Vintergatans centrum men ocks&aring; andra k&auml;llor (Centaurus A, t ex).\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>Ett stort antal sponsorer <\/strong>&#8211; &auml;ven fr&aring;n den vanligtvis humanistiska forskningssidan &#8211; backar upp V&auml;xj&ouml;-astronomen och hennes kolleger.\n<\/p>\n<div class=\"standard-page-main-body clearfix\">\n<p>\n\t\t<strong>ALTO &auml;r&nbsp; allts&aring; namnet<\/strong> som forskargruppen <a href=\"https:\/\/lnu.se\/forskning\/sok-forskning\/astropartikelfysik\/\">Astropartikelfysik<\/a> vid Linn&eacute;universitetet gett projektet de utvecklar f&ouml;r en s&aring; kallad<u> wide-field Very High Energy (VHE) gamma-ray detector<\/u>. Detektorn &auml;r t&auml;nkt att installeras p&aring; mycket h&ouml;g h&ouml;jd, &ouml;ver 5 km.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/ALTOGroup-768x650-e1501963853204.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"ALTOGroup-768x650\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73027\" height=\"423\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/ALTOGroup-768x650-e1501963853204.jpg\" width=\"500\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Gammakvartetten i V&auml;xj&ouml;: Fr v Satyendra<\/em> <em>Thoudam, Yvonne, Jean-Pierre Ernenwein och Michael Punch. Bildk&auml;lla:&nbsp;<a href=\"http:\/\/alto-gamma-ray-observatory.org\/blog\">http:\/\/alto-gamma-ray-observatory.org\/blog<\/a><\/em><em> <\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Genom att anv&auml;nda fler<\/strong> &auml;n 1 200 tankar av liten storlek kommer V&auml;xj&ouml;forskarna med ALTO att kunna registrera sp&aring;ren av luftskurar som skapas av gammastr&aring;lar med mycket h&ouml;g energi p&aring; en mycket mer detaljerad niv&aring; &auml;n vad som i nul&auml;get &auml;r m&ouml;jligt med den nuvarande HAWC-instrumenteringen som finns i Mexico och som av naturliga sk&auml;l har sv&aring;rt att n&aring; godbitarna p&aring; s&ouml;dra stj&auml;rnhimmeln.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Forskargruppen i V&auml;xj&ouml; <\/strong>arbetar med ALTO-projektet tillsammans med TBS Yard AB i Tors&aring;s s&ouml;der om Kalmar, ett ungt svenskt f&ouml;retag med stor kompetens inom avancerade kompositmaterial.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/alto-array-figure.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"alto-array-figure\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73039\" height=\"334\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/alto-array-figure.png\" width=\"363\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/alto-array-figure.png 547w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/alto-array-figure-300x276.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/alto-array-figure-200x184.png 200w\" sizes=\"(max-width: 363px) 100vw, 363px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Ill: ALTO-bloggen<\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>F&ouml;r oss i Sverige <\/strong>kommer senaste nytt att presenteras p&aring; Astronomdagarna i Kiruna i h&ouml;st.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Afrikas stora spr&aring;ng<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tDen afrikanska kontinenten bubblar just nu av framtidsanda, inte minst inom forskning och utbildning. M&auml;ngder av astronomiska projekt &auml;r p&aring; v&auml;g att s&auml;ttas p&aring; kartan. En god sammanfattning<a href=\"https:\/\/astrobites.org\/2017\/08\/04\/the-african-connection\/\"> finns&nbsp; h&auml;r p&aring; astrobites-sajten.<\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tN&auml;r ska vi f&aring; l&auml;sa positiva nyheter som dessa i v&aring;ra svenska massmedier?\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Solf&ouml;rm&ouml;rkelse-affischer m\/retro<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tJag har uppm&auml;rksdammats p&aring; dessa nygjorda fina&nbsp; &quot;retro&quot;-affischer inf&ouml;r solf&ouml;rm&ouml;rkelsen i USA:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/8-1-17-total-solar-eclipse-posters-e1501965103858.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"8-1-17-total-solar-eclipse-posters\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73036\" height=\"312\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/8-1-17-total-solar-eclipse-posters-e1501965103858.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tSkaparna heter <strong>Michael Zeiler<\/strong> (GreatAmericanEclipse.com) och&nbsp;<strong> Tyler Nordgren&nbsp; <\/strong>(SpaceArtTravelBureau.com och TylerNordgren.com) &#8211; Zeiler &auml;r kartograf och illustrat&ouml;r och Nordgren &auml;r astronomiprofessor och illustrat&ouml;r.&nbsp;\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tAffischerna inspirerades av de franska motsvarigheterna inf&ouml;r solf&ouml;rm&ouml;rkelsen 1912.\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong>Senaste nytt fr&aring;n universums fl&auml;ckiga ungdom&#8230;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&#8230; och spelet om <strong>Albert Einsteins<\/strong> kosmologiska konstant <a href=\"https:\/\/www.jpl.nasa.gov\/news\/news.php?release=2017-208\">uppm&auml;rksammas&nbsp; runt om i v&auml;rlden<\/a>. Vi f&aring;r &aring;terkomma n&auml;r vi satt oss in i detaljerna.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>G&ouml;teborgsvit<\/strong><strong>s fr&aring;n Uddevalla<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVi har inga kvalitetskrav n&auml;r det g&auml;ller G&ouml;teborgsvitsar i W-bloggen, s&aring; fritt fram f&ouml;r kompisen <strong>Christian Vestergaard <\/strong>som kommenterar bilden nedan (hittad p&aring; n&auml;tet) s&aring; h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t-Om&nbsp;man&nbsp;g&aring;r&nbsp;&ouml;ver&nbsp;till&nbsp;Centerpartiet&nbsp;kan&nbsp;man&nbsp;nog&nbsp;kunna&nbsp;observera&nbsp;den&nbsp;d&auml;ringa&nbsp;solf&ouml;rm&ouml;rkelsen!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/20374662_1870823643235776_469595335349612530_n-e1501959846172.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"20374662_1870823643235776_469595335349612530_n\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73015\" height=\"213\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/08\/20374662_1870823643235776_469595335349612530_n-e1501959846172.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V&auml;xj&ouml;s stolthet ALTO presenterat internationellt Vi hade gl&auml;djen att ha v&aring;r V&auml;xj&ouml;-astronom Yvonne Becherini&nbsp; som g&auml;stf&ouml;rel&auml;sare hos oss i ASTB i v&aring;ras, och hon ber&auml;ttade f&ouml;rst&aring;s om sin specialitet, gammaastronomin och alla dess mysterier. Gammaastronomin fokuserar p&aring; verkligt h&aring;rda, energirika partiklar\/str&aring;lar. I sin forskning anv&auml;nder Yvonne med kolleger bl a ett stort Cherenkov-teleskop placerat i&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/08\/05\/nr-82-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 82 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73012"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73012"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73012\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73045,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73012\/revisions\/73045"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73012"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73012"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73012"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}