{"id":731,"date":"2010-02-17T11:07:26","date_gmt":"2010-02-17T10:07:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=731"},"modified":"2010-02-19T09:08:05","modified_gmt":"2010-02-19T08:08:05","slug":"nr-8-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/02\/17\/nr-8-2010\/","title":{"rendered":"Nr 8 2010"},"content":{"rendered":"

Unikt Einstein-dokument<\/h2>\n

B\u00e4ttre sent \u00e4n aldrig, men STORT TACK\u00a0 till Christian Vestergaard, som knyter\u00a0 an till den postuma intervjun med prof em Indrek Martinson i en tidigare blogg (nr 2 2010) om Albert Einsteins bes\u00f6k i G\u00f6teborg 1923. N\u00e5got bes\u00f6k i Lund blev det ju aldrig.<\/p>\n

Christians bild skulle ha publicerats f\u00f6r l\u00e4nge sen; urs\u00e4kta dr\u00f6jsm\u00e5let.<\/p>\n

Christian har vidarebefordrat detta unika bilddokument fr\u00e5n Einsteins f\u00f6rel\u00e4sning 1o juli 1923 vid Skandinaviska Naturforskarm\u00f6tet i G\u00f6teborg. Einstein hade tidigare f\u00e5tt Nobelpriset f\u00f6r den fotoelektriska effekten, men f\u00f6rst detta \u00e5r\u00a0 kunde han h\u00e5lla sin Nobelf\u00f6rel\u00e4sning som kom att handla om – relativitetsteorin!<\/p>\n

Christian ber\u00e4ttar att f\u00f6rel\u00e4sningen skedde i samband med\u00a0 G\u00f6teborgsutst\u00e4llningen i juli.<\/p>\n

– Och detta i den nybyggda kongresshallen i det alldeles nyinvigda Lisebergs n\u00f6jespark.<\/p>\n

Det som l\u00e4ser p\u00e5 om Einsteins r\u00f6rliga internationella liv och leverne vid denna tid, uppt\u00e4cker att b\u00e5de Tyskland och Schweiz gjorde anspr\u00e5k p\u00e5 hans medborgarskap. Vilket i sin tur f\u00f6ranledde en del komiska f\u00f6rvecklingar i samband med Nobelpriset. Den tyske ambassad\u00f6ren tog emot priset i Stockholm men den schweiziske \u00f6verl\u00e4mnade insignier och slantar till honom i Berlin n\u00e4r han v\u00e4l \u00e5terkom fr\u00e5n sina turn\u00e9er utomlands..<\/p>\n

<\/a>\"\"<\/a><\/h2>\n

“Svensk” komet uppt\u00e4ckt<\/h2>\n

Grattis, Fyris! Alltf\u00f6r m\u00e5nga av de svenska universitetsobservatoriernas hemmateleskop ligger i\u00a0 malp\u00e5se, varf\u00f6r uttrycket “kalkonobservatorium” kommit i svang. Inget teleskop n\u00e4mnt men heller inget gl\u00f6mt.<\/p>\n

Det finns naturligtvis sk\u00e4l till varf\u00f6r det \u00e4r p\u00e5 detta vis. Desto roligare d\u00e5 att notera att astronomen\u00a0 G J Garrad med hj\u00e4lp av Uppsalas Schmidtteleksop (0,5 m) p\u00e5 Siding Spring Observatory i Australien uppt\u00e4ckt en ljussvag komet\u00a0 (runt 19.0 magn). Uppt\u00e4ckten \u00e4r ett resultat av “n\u00e4ra jorden”-jakt p\u00e5 diverse asteroidiska och kometiska\u00a0 l\u00f6sh\u00e4star\u00a0 som ing\u00e5r i n\u00e5got som kallas Siding Spring Survey<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Flera kometer har uppt\u00e4ckts med ...<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"<\/a>
... Uppsala-instrumentet: Foto: Bertil Pettersson<\/figcaption><\/figure>\n

Det var med detta Uppsala-teleskop som den ljusstarka Comet McNaught uppt\u00e4cktes 2007 p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen.<\/p>\n

Alltid n\u00e5got.<\/p>\n

Uppt\u00e4ckten nu skedde i mitten av januari och kometen har f\u00e5tt beteckningen C\/2010 A4. Ber\u00e4knat perihelium <\/a>8 oktober p\u00e5 ett avst\u00e5nd av cirka 2,7 AE <\/a>fr\u00e5n solen.<\/p>\n

Bilderna av teleskop och dom ovan \u00e4r f\u00f6rresten tagna av Uppsala-astronomen Bertil Pettersson 1985. Just det, v\u00e5r gamle kompis Bertil fr\u00e5n f\u00f6reningen MARS (Malm\u00f6 Astronomi- & Rymdfartss\u00e4llskap) – Bertil\u00a0 som ju blev yrkesastronom i Uppsala!<\/p>\n

Uppsala-Schmidten placerades fr\u00e5n b\u00f6rjan (= 1950-talet) p\u00e5 Mount Stromlo men flyttades, till f\u00f6ljd av ljusf\u00f6roreningar,\u00a0 s\u00e5 sm\u00e5ningom ut till platsen f\u00f6r Siding Spring-teleskopen, cirka 40 mil fr\u00e5n Sydney. Med Uppsala-instrumentet har till dags dato uppt\u00e4ckts bort\u00e5t 70 kometer.<\/p>\n

Dagens Strindberg<\/h2>\n

Tv\u00e5 l\u00e4stips om Strindbergs astronomiska sida:<\/p>\n

1. <\/strong>Knut Lundmarks Strindberg-biografi f\u00e5n 1948. Titel: “Strindberg: Geniet – S\u00f6karen – M\u00e4nniskan”.<\/p>\n

V\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare var inte bara med och startade Strindberg-s\u00e4llskapet, han \u00e4gde ocks\u00e5 en tid manuset till Hems\u00f6borna.<\/p>\n

Lundmarks Strindbergs-biografi v\u00e4ger kanske inte tungt i v\u00e5gsk\u00e5len i dag, men det var dock den f\u00f6rsta i sitt slag. Och naturligtvis fick han skit f\u00f6r att han skrev om Strindbergs kulinariska intressen, just s\u00e5dant som vi i dag tycker \u00e4r s\u00e5 intressant.<\/p>\n

\"\"<\/a>
NGC 6192 som dagens astronomer ser stj\u00e4rnhopen.<\/figcaption><\/figure>\n

Dr\u00e5pligast i boken \u00e4r hur Lundmark f\u00f6rg\u00e4ves – med bruk av v\u00e4rldens st\u00f6rsta teleskop, 100-tummaren p\u00e5 Mt Wilson – f\u00f6rs\u00f6kte komma \u00e5t den sydliga \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen som idag betecknas NGC6192. Denna stj\u00e4rnhop observerades av John Herschel p\u00e5 tidigt 1800-tal och dess visuella “Theta”-form s\u00e5g Strindberg som ett – Gudsbevis. En schim\u00e4r, f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

2.<\/strong> Solforskaren Arne Wyllers mycket l\u00e4sv\u00e4rda genomg\u00e5ng p\u00e5 temat “Strindberg och astronomin” i Strindbergiana nr 4 (utgiven 1985).<\/p>\n

Norrmannen Wyller (1927-2001) var chef p\u00e5 v\u00e5rt solobservtorium p\u00e5 Capri efter Yngve \u00d6man och son till Strindbergs och Harriet Bosses dotter Anne-Marie (gift Wyller). August Strindberg var s\u00e5ledes Arne Wyllers morfar!<\/p>\n

2012 M\u00c5STE vi uppm\u00e4rksamma i ASTB att det g\u00e5tt 100 \u00e5r sen Strindberg avled, inte minst g\u00e5 p\u00e5 djupet med Lundmarks Strindberg-intresse. Kanske ett gemensamt m\u00f6te med Strindberg-f\u00f6reningen i Lund, d\u00e4r Lundmark ocks\u00e5 verkade?<\/p>\n

Parantetisk r\u00e4ttelse. N\u00e4r jag nu l\u00e4ser om Wyllers artikel efter ett kvartssekel s\u00e5 noterar jag att Strindbergs ber\u00f6mda meningsutbyte i Lund om att m\u00e5nen var en kvartsflisa och reflekterade Amerika inte var med Bengt Lidforss utan med\u00a0 Birger M\u00f6rner. Det var M\u00f6rner som i sitt genm\u00e4le till Strindberg menade att h\u00e4r i Sverige\u00a0 borde det vara Europa som speglade sig i m\u00e5nytan, varp\u00e5 Strindberg svarade:<\/p>\n

– N\u00e4r man st\u00e4ller upp hypoteser, f\u00e5r man inte vara sm\u00e5aktig.<\/p>\n

Astronomi och gastronomi<\/h2>\n

\u00c4ven astronomer och amat\u00f6rastronomer\u00a0 beh\u00f6ver god och n\u00e4ringsriktig mat under ett pr\u00f6vande natt\u00e4ventyr, och jag k\u00e4nner inte n\u00e5n i kamratkretsen som inte gillar mat och dryck. Allts\u00e5: Tipsa g\u00e4rna om hur just du fyller p\u00e5 dep\u00e5erna under en l\u00e5ng och kall stj\u00e4rnklar himmel.<\/p>\n

Den klassiska “Observatorns nattamacka” tillh\u00f6r standardk\u00e4.., f\u00f6rl\u00e5t standardk\u00f6ket, och \u00e4r p\u00e5fallande lik en “J\u00e4garmacka \u00e1 la Leif G W”:<\/p>\n

En tjock skiva kavring, tjockt med sm\u00f6r, en tjock skiva falukorv. Ingredienserna i bild:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Intas g\u00e4rna med en kopp chocklad med chokladpulvret fr\u00e5n Malm\u00f6 Chokladfabrik.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Och s\u00e5 dagens rymdpryl!<\/h2>\n

Dagens f\u00f6rn\u00e4mliga pryl eller plagg kommer \u00e4nda borta fr\u00e5n Lick Observatory och knyter an till ovanst\u00e5ende lilla gastronomiska betraktelse. F\u00f6r n\u00e4r\u00a0 man kommer hem efter en kall men sp\u00e4nnande stj\u00e4rnkv\u00e4ll g\u00e4ller det att st\u00e4lla sig vid spisen och snurra ihop n\u00e5t l\u00e4ckert.<\/p>\n

Lick-observatoriets har ett flott f\u00f6rkl\u00e4de i sin butik – kan det vara n\u00e5got? Olika motiv finns men jag tycker det som knyter an till stora refraktorn tar priset. Det fina i kr\u00e5ks\u00e5ngen \u00e4r att ingen utanf\u00f6r de astronomiska innekretsarna fattar vad motivet r\u00f6r sig om. Ha!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Unikt Einstein-dokument B\u00e4ttre sent \u00e4n aldrig, men STORT TACK\u00a0 till Christian Vestergaard, som knyter\u00a0 an till den postuma intervjun med prof em Indrek Martinson i en tidigare blogg (nr 2 2010) om Albert Einsteins bes\u00f6k i G\u00f6teborg 1923. N\u00e5got bes\u00f6k i Lund blev det ju aldrig. Christians bild skulle ha publicerats f\u00f6r l\u00e4nge sen; urs\u00e4kta… L\u00e4s mer »Nr 8 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/731"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=731"}],"version-history":[{"count":100,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/731\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":954,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/731\/revisions\/954"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=731"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=731"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=731"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}