{"id":73423,"date":"2017-09-01T19:38:07","date_gmt":"2017-09-01T18:38:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=73423"},"modified":"2017-09-02T17:35:07","modified_gmt":"2017-09-02T16:35:07","slug":"nr-93-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/09\/01\/nr-93-2017\/","title":{"rendered":"Nr 93 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tSpåren av en kataklysmisk variabel<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå 1400-talet såg skarpögda stjärnskådare i Korea en ny stjärna i Scorpio\/Skorpionens stjärnbild, och denna kataklysmiska variabel har astronomen Michael Shara<\/strong> och hans kolleger i dag ett gott grepp om. De har identifierat stjärnsystemet, som mycket riktigt är binärt <\/a>– en vit dvärg omkretsas av en större följeslagare, som tappar över material, väte,  till dvärgstjärnan. Som med jämna mellanrum blir instabil och briserar.\n<\/p>\n

\n\tSystemet syntes faktiskt på astronomernas plåtar redan 1923, och genom att räkna på stjärnornas egenrörelser har nu efter en intensiv jakt novan\/variabeln och omgivande gas\/stoft-moln definitivt identifierats. Hα-bilden nedan togs i juni 2016 med 1-meters Swopeteleskopet (Cerro Las Campanas, Chile) u<\/span>trustat med CCD-kamera och 6 000 sekunders sammanlagd exponeringsstid\n<\/p>\n

\n\t\"31TB-NOVA1-master768\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t1437 iakttog koreanska himlaskådare den "nya" stjärnan. Nu har dess rester identifierats. Bildkälla: K. Ilkiewicz and J. Mikolajewska <\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tWolf-Rayet-jakten ledde till Lunds första novaupptäckt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå ASTB:s senaste stormöte berättade våra astronomvänner i klubben Björn Stenholm <\/strong>och Ingemar Lundström<\/strong> om sin utforskning av de tunga Wolf-Rayet-stjärnorna, som de skrivit mängder av rapporter om, och hur den jakten  1975 av en slump ledde till en upptäckt av novan med beteckning V 3964 Sgr.\n<\/p>\n

\n\tAv ytterligare en slump upptäcker jag att upptäckten är med i en novakatalog sammanställd av min vän, den sedan ett antal år bortgångne Hilmar W Duerbeck <\/strong>(A Reference Catalogue and Atlas of Galactic Novae<\/em><\/a>, Springer, 1987), som omfattade 277 vintergatsobjekt.\n<\/p>\n

\n\tLundanovan identifierades med hjälp av en objektivprismaplåt från 8 juni 1975 och den katalogiseras hos Duerbeck som en "fast nova". Den förekommer fortfarande då och då i den inomvetenskapliga novadebatten.\n<\/p>\n

\n\tSvarta änkan i kosmos<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSvarta änkan, black widow, är en obehaglig liten aggressiv spindelart, där honan gärna äter upp sin partner efter parningen. Irrk!\n<\/p>\n

\n\t\"XnYE5__y3mpP_O92v5hWCDbO9Qk\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tI kosmos finns en sorts svarta änkor i form av vita dvärgar som ger sig på sina partner i det binära systemet. Irrk igen!\n<\/p>\n

\n\tSenaste nytt om Vintergatans svarta änkor här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNy GD för ESO<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t1 september 2017 blev Xavier Barcons<\/strong> ESO:s åttonde generaldirektör. Han efterträder Tim de Zeeuw<\/strong> som innehaft posten sedan 2007.\n<\/p>\n

\n\t\"Xavier<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESO\/M Zamani<\/em>\n<\/p>\n

\n\tBarcons tillträder vid en spännande tidpunkt för ESO. Bygget av Extremely Large Telescope går snabbt framåt och väntas se sitt första ljus 2024.\n<\/p>\n

\n\tDen nye ESO-bossen porträtteras bl a här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tChrister Fuglesang Space Center<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tGenom Tomas Diez <\/strong>förtjänst har vi kommit i kontakt med folk som är i kontakt med nyskapade Christer Fuglesang Space Center.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tProjektet drivs i form av en vänförening.\n<\/p>\n

\n\tCentret består av två nära sammanhängande delar: En del för inspiration och lärande<\/a> och en del för boende, möten och arbete<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tFör att förmedla dessa budskap behöver centret inrymmas i en remarkabel byggnad (arkitekt Gert Wingårdh<\/strong>!) på en framträdande, central plats med akademisk anknytning.\n<\/p>\n

\n\tByggnaden konstrueras och utformas efter lärdomar från bl.a. hur man skapar ett kretsloppsboende i rymden och ska kunna bli en systerbyggnad till NASA Sustainability Base i Kalifornien – hållbar, energipositiv.\n<\/p>\n

\n\t\"CFsmileX\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHar eget rymdcenter.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tYZ Cet-nyheter<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSenaste nytt om de jordplanetliknande himlakropparna runt röda dvärgen YZ Cet och bombardemanget av hårda röntgenstrålar i systemet, noteras här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVattenbärande planeter runt TRAPPIST-1<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed hjälp av ESA\/NASA:s Hubble-teleskop har forskare fått bättre grepp om möjligheterna till vatten på de sju planeterna runt dvärgstjärnan TRAPPIST-1.\n<\/p>\n

\n\tResultat: De yttre planeterna, i alla fall tre av dem, har goda chanser att vara vattenbärande inom den beboeliga zonen.\n<\/p>\n

\n\tStoryn i sin helhet:\n<\/p>\n

\n\thttp:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1713\/?lang<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHur fångar du en astronom?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär jag var liten kunde jag ibland fånga småfåglar genom att lägga lite bröd innanför en låda, som jag kunde fälla över fåglarna med snöre. Jag släppte ALLTID fåglarna fria!\n<\/p>\n

\n\tIdén har nu spridit sig på nätet….\n<\/p>\n

\n\t\"21192668_270772870085693_8381749414066660512_n\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Spåren av en kataklysmisk variabel På 1400-talet såg skarpögda stjärnskådare i Korea en ny stjärna i Scorpio\/Skorpionens stjärnbild, och denna kataklysmiska variabel har astronomen Michael Shara och hans kolleger i dag ett gott grepp om. De har identifierat stjärnsystemet, som mycket riktigt är binärt – en vit dvärg omkretsas av en större följeslagare, som tappar… L\u00e4s mer »Nr 93 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73423"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73423"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73423\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73467,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73423\/revisions\/73467"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73423"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73423"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73423"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}