{"id":73540,"date":"2017-09-05T17:46:55","date_gmt":"2017-09-05T16:46:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=73540"},"modified":"2017-09-06T19:20:48","modified_gmt":"2017-09-06T18:20:48","slug":"nr-95-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/09\/05\/nr-95-2017\/","title":{"rendered":"Nr 95 2017"},"content":{"rendered":"<div>\n<h2>\n\t\t<strong>H&auml;lsning fr&aring;n Polcirkeln<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tDet &auml;r fortfarande viss magi n&auml;r du st&auml;ller dig bredbent &ouml;ver 0:e meridianen p&aring; Greenwich, London, men vi har ocks&aring; sp&auml;nnande astronomiska positioner p&aring; hemmaplan. Bilden nedan fr&aring;n Polcirkeln p&aring; f&ouml;rfattaren <strong>Jan M&aring;rtenson <\/strong>och hustru <strong>Anne Sofie Roald (<\/strong>professor p&aring; Malm&ouml; h&ouml;gskola i religionsvetenskap) kommer fr&aring;n <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Juoksengi\">Juoksengi<\/a><strong>:<\/strong>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Polcirkeln-e1504607191100.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Polcirkeln\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73542\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Polcirkeln-e1504607191100.jpg\" width=\"375\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Polcirkeln-e1504607191100.jpg 375w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Polcirkeln-e1504607191100-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Polcirkeln-e1504607191100-150x200.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 375px) 100vw, 375px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Foto: Torkel Danielsson<\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tI dessa trakter i Tornedalen utf&ouml;rdes de ber&ouml;mda gradm&auml;tningarna p&aring; 1730-talet, som ledde till fastst&auml;llandet av <strong>Isaac Newtons<\/strong> id&eacute; om jordklotet avplattning vid polerna.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>M&ouml;jlig ockultation p&aring; g&aring;ng<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tTack till <strong>Hans Bengtsson<\/strong>, som tipsar oss om en kommande ockultation, m&ouml;jligtvis synlig fr&aring;n v&aring;r sydsk&aring;nska horisont. Asteroiden (2975) Susumu, av magnituden 18, passerar &ouml;ver bakgrundsstj&auml;rnan 91 Tauri. Och det g&aring;r fort undan!\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tNatten den 9-10 september intr&auml;ffar en intressant ockultation som enligt prelimin&auml;ra ber&auml;kningar m&ouml;jligen kan ses fr&aring;n TBO mellan klockan 01:44 och 01:45 svensk sommartid (= 23:44 &ndash; 23:45 UT). <strong>Johan Warell <\/strong>har skrivit om den:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"http:\/\/astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?t=15280\">http:\/\/astronet.se\/phpBB3\/viewtopic.php?t=15280<\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&#8211; Stj&auml;rnan 91 Tauri kommer att f&ouml;rsvinna under ett kort &ouml;gonblick ifall man befinner sig inom den 23 km breda zonen. Men alldeles exakt var zonen kommer att dra fram, det kan man inte s&auml;ga &auml;nnu. Kanske kan ockultationen ses fr&aring;n Oxie, kanske inte, noterar Hans B.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/stellarium-021-2-e1504628677459.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"stellarium-021-2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73568\" height=\"459\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/stellarium-021-2-e1504628677459.png\" width=\"600\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Himmelsomr&aring;det i Oxens stj&auml;rnbild d&auml;r ockultationen &auml;ger rum (omringad stj&auml;rna under Aldebaran) . Peter Linde har plockat fram bilden. Ill: Stellarium<\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Peter Linde<\/strong>, v&aring;r ordf&ouml;rande, framh&aring;ller att detta &auml;r en kikareh&auml;ndelse, m&aring;nga medlemmar borde kunna prova p&aring; detta, &auml;ven hemifr&aring;n.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&#8211; Stj&auml;rnan st&aring;r 23 grader &ouml;ver horisonten, rakt i &ouml;ster, strax under Aldebaran &#8211; l&auml;tt att hitta. Den kan allts&aring; blinka till (f&ouml;rsvinna) under max 1.8 sekunder, ganska spektakul&auml;rt.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&#8211; &Auml;ven negativa observationer och\/eller ungef&auml;rliga tidsangivelser borde ha ett vetenskapligt intresse.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Norrsken p&aring; Jupiter<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tN&auml;r Junosonden i december i fjor svepte &ouml;ver Jupiter, hans majest&auml;t i v&aring;rt planetsystem, kunde detta vackra norrsken observeras <a href=\"https:\/\/www.nasa.gov\/feature\/jpl\/jupiter-s-aurora-presents-a-powerful-mystery\">genom sondens s&aring; kallade Ultraviolet Imaging Spectrograph<\/a>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/pia21938-161.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"pia21938-16\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73580\" height=\"332\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/pia21938-161.gif\" width=\"591\" \/><\/a><br \/>\n\t<\/h2>\n<div class=\"credits\" style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech\/Bertrand Bonfond<\/em>\n\t<\/div>\n<p>\n\t\tEnorma krafter &auml;r i farten: elektronerna kan v&auml;xlas upp till 400 000 eV, 10-30 ggr de telluriska motsvarigheterna.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Medelstort svart h&aring;l i Vintergatan<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tJapanska astronomer menar sig ha uppt&auml;ckt <a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41550-017-0224-z\">ett svart h&aring;l med en massa motsvarande kanske 100 000 solmassor<\/a>, en &quot;baby&quot; i sammanhanget.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tDenna typ av svarta h&aring;l kallas &quot;intermediate-mass black holes&quot; eller IMBH:s. Deras ursprung kan ligga i klothopar, dv&auml;rggalaxer etc, som st&ouml;rtat in mot Vintergatan. M&ouml;jligen utg&ouml;r de &auml;ven byggstenar till de supermassiva svarta h&aring;len.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tDet nu uppt&auml;ckta svarta h&aring;let ligger inuti ett st&ouml;rre molekylmoln d&auml;r astronomerna kan f&ouml;lja det dramatiska skeendet.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>LOFAR-astronomerna levererar<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tHoll&auml;ndska LOFAR-astronomer (med en station som bekant p&aring; Onsala) har identifierat <a href=\"https:\/\/www.astron.nl\/lofar-radio-telescope-discovers-record-breaking-pulsar\">tv&aring; extremt snabbroterandee pulsarer i Vintergatans skiva<\/a>: V&auml;rst &auml;r&nbsp; PSR J0952-0607 som snurrar 707 ggr\/sek, vilket g&ouml;r den till rekordh&aring;llare i vintergatsskivan och &quot;tv&aring;a&quot; totalt sett.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/zQqAKjJCE57nEc_usoHOX9TOjN_X407y9vqvRGVvDJQ-e1504623392315.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"zQqAKjJCE57nEc_usoHOX9TOjN_X407y9vqvRGVvDJQ\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73555\" height=\"535\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/zQqAKjJCE57nEc_usoHOX9TOjN_X407y9vqvRGVvDJQ-e1504623392315.jpg\" width=\"441\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Low-Frequency Array (LOFAR) &auml;r ett n&auml;tverk av tusentals radioantenner i Europa och har uppt&auml;ckt tv&aring; nya millisekundssnabba pulsarer genom att studeramaterial fr&aring;n NASA:s gammak&auml;nsliga Fermi-satellit. J0952-0607 t h av kompositbilden roterar 707 ggr\/sekund och J1552+5437 roterar 412 ggr\/sek runt sin axel. Uppe mot bildkanten ser vi hur Fermi uppfattar gammahimlen. Antennerna i botten av bilden h&auml;rr&ouml;r fr&aring;n Exloo i Holland.. Bildk&auml;lla: NASA\/DOE\/Fermi LAT Collaboration and ASTRON<\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong>Senaste nytt om SS Cygni<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDv&auml;rgnovan SS Cygni st&aring;r p&aring; m&aring;nga amat&ouml;reras observationslista, och <a href=\"https:\/\/arxiv.org\/pdf\/1709.01349.pdf\">yrkesastronomerna sysslar ofta med systemet<\/a>, ett klassiskt bin&auml;rt system med en vit dv&auml;rg som &quot;motorn&quot; bakom utbrotten.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>TBO och malm&ouml;borna f&aring;r annorlunda konstverk<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tKultur &auml;r inte fr&auml;mmande f&ouml;r oss p&aring; inom ASTB. I samband med <u>Astronomins Dag och Natt,<\/u> ADON, l&ouml;rdag 23 september hoppas vi p&aring; Tycho Brahe-observatoriet kunna inviga ett nytt konstverk, i form av en nyuppt&auml;ckt skalmodellenlig dv&auml;rgplanet.\n<\/p>\n<p>\n\tDv&auml;rgen ing&aring;r i <a href=\"http:\/\/www.swedensolarsystem.se\/\">det nationella projektet Sweden Solar System, <\/a>som skapats av prof em <strong>G&ouml;sta Gahm<\/strong> (deltar p&aring; invigningskv&auml;llen &auml;ven med f&ouml;redrag). Globen i Stockholm&nbsp; utg&ouml;r &quot;solen&quot; i denna vad g&auml;ller storlekar och avst&aring;nd skalenliga modell, som str&auml;cker sig &ouml;ver hela Sverige. Nu kommer ocks&aring; Sk&aring;ne med p&aring; kartan.\n<\/p>\n<p>\n\tASTB-medlemmen, glaskonstn&auml;ren <strong>Stefan Agnani <\/strong>har f&aring;tt uppdraget att g&ouml;ra sm&aring;planeten med dess lilla m&aring;ne, och blir det som Stefan och vi vill kommer detta konstverk att belysas p&aring; v&aring;ra &ouml;ppna kv&auml;llar med hj&auml;lp av laser &#8211; dessutom &quot;pratar&quot; planeten med sin omgivning.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/frist\u00e5ende.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"frist\u00e5ende\" class=\"aligncenter size-full wp-image-73560\" height=\"335\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/frist\u00e5ende.png\" width=\"447\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/frist\u00e5ende.png 640w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/frist\u00e5ende-300x225.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/frist\u00e5ende-200x150.png 200w\" sizes=\"(max-width: 447px) 100vw, 447px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Skiss till konstverket. Ill: Stefan Agnani<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tVi har redan f&aring;tt en substantiell summa pengar av kulturn&auml;mnden i Malm&ouml; till det annorlunda konstverket.\n<\/p>\n<p>\n\tMalm&ouml; stad har aldrig svikit oss!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H&auml;lsning fr&aring;n Polcirkeln Det &auml;r fortfarande viss magi n&auml;r du st&auml;ller dig bredbent &ouml;ver 0:e meridianen p&aring; Greenwich, London, men vi har ocks&aring; sp&auml;nnande astronomiska positioner p&aring; hemmaplan. Bilden nedan fr&aring;n Polcirkeln p&aring; f&ouml;rfattaren Jan M&aring;rtenson och hustru Anne Sofie Roald (professor p&aring; Malm&ouml; h&ouml;gskola i religionsvetenskap) kommer fr&aring;n Juoksengi: Foto: Torkel Danielsson I dessa&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/09\/05\/nr-95-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 95 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73540"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73540"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73540\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73583,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73540\/revisions\/73583"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73540"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73540"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73540"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}