{"id":73601,"date":"2017-09-09T11:30:51","date_gmt":"2017-09-09T10:30:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=73601"},"modified":"2017-09-12T06:56:23","modified_gmt":"2017-09-12T05:56:23","slug":"nr-97-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/09\/09\/nr-97-2017\/","title":{"rendered":"Nr 97 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tVesta på plats i den svenska solsystems-modellen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår vän Gösta Gahm<\/strong>, prof em i Stockholm, är en av grundlagsfäderna till Sweden Solar System och kunde härom dan (6 sept) vara med när dvärgplaneten Vesta invigdes vid Åva gymnasium, Täby, norra Stockholm.\n<\/p>\n

\n\t– Det är eldsjälen Åke Dahlöf, <\/strong>lärare vid skolan, som initierat detta projekt och modellen utformades av Peter Varheyi, <\/strong>som gjort Merkurius, nya Venus oich även månen.\n<\/p>\n

\n\t– Peter har lagt in antika symboler för Vesta liksom en antydan att Vesta har producerat en hel familj asteroider efetr en rejäl smäll då en krater, nästan lika bred som dvärgplaneten själv, bildades vid sydpolen.\n<\/p>\n

\n\t\"Vesta1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFr v: Peter Varheyi, bitr rektorn Catrine Hedlund, Nils Brenning, Åke Dahlöf och Gösta Gahm<\/em>\n<\/p>\n

\n\t– Vesta är något oval och blir ca 4 cm på tvärs. Peter har lagt in ett kraterlandskap över den lilla kulan.\n<\/p>\n

\n\tVesta var i den antika mytologin eldens beskyddarinna (även hemmets och familjens).\n<\/p>\n

\n\tI Vestamodellen kan stoppas in brinnande marschaller genom en lucka.\n<\/p>\n

\n\t\"Vesta4\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Gösta Gahm<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPå Astronomins Dag och Natt ADON <\/u>23 september invigs vårt eget bidrag till Sweden Solar System ute på Tycho Brahe-observatoriet. Se tidigare W-bloggar.\n<\/p>\n

\n\tFolkligt stöd för Slottsskogsobservatoriet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tÖver 600 göteborgare och andra har hittills ställt upp för Slottsskogsobservatoriet på det så kallade "Göteborgsförslaget" nr 544<\/a>, författat av Erik Berglund.<\/strong> Jag glömde ta med detta när jag ägnade förra W-bloggen – scrolla ner – åt det imponerande uppropet till förmån för observatoriets fortsatta existens. Det ledande Astronomisverige står bakom uppropet. Förhoppningsvis biter det.\n<\/p>\n

\n\t\"6.saturn-e1445599215911\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet går att  rösta på förslaget fram till 3 november.\n<\/p>\n

\n\tVad gjorde Evgenia inom astronomin?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån idrottskompisen, schackspelaren i LASK Calle Erlandsson <\/strong>i Lund kommer en intressant fråga, som W-bloggens "moskoviter" (de finns! se nedan) ombeds fundera över:\n<\/p>\n

\n\tPå omslaget av decembernumret 1949 av The New Zealand Chessplayer<\/em> avporträtteras den ryska schackspelaren och astronomen Evgenia Biglova<\/strong>, född 26.11 1921.\n<\/p>\n

\n\tHon skulle alltså vara 96 år gammal om hon ännu är i livet. Hon föddes i Rostov vid Don och gifte sig så småningom med den ryske schackmästaren Nikolai Kopylov<\/strong>, mest känd för att han besegrat den store Michail Botvinnik<\/strong> i ett tävlingsparti.\n<\/p>\n

\n\t\"NZCP_dec49\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tI kommentarerna till omslagsbilden noteras att Evgenia blivit tvåa i det senaste sovjetmästerskapet för kvinnor och att hon är astronom – alltså ca 27-28 år då bilden togs.\n<\/p>\n

\n\tKatja Lindblom <\/strong>har varit vänlig att lägga ner tid på saken och kollat upp en rysk Wikipediasida om Evgenia, där det iaf står så mycket som att hon  blev schackmästare i Rostov 1941, tog examen från universitetet två år senare och gifte sig 1947.\n<\/p>\n

\n\t– Astronomi nämns inte alls på sidan, men hon studerade på fakulteten för fysik och matematik i Rostov och kom senare att arbeta på polytekniska institutet för matematik i Voronezj.\n<\/p>\n

\n\tHar du info om denna spännande ryska och hennes eventuella astronomiska arbete?\n<\/p>\n

\n\tSolnära stjärnpassager <\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSenaste beräkningarna av stjärnpassager nära solen och eventuellt drastiska störnignar av Oorts kometmoln, diskuteras av en Max Planck-forskare i en ny rapport<\/a>.\n<\/p>\n

\n\tRapporten utgår från GAIA-sondens senaste uppmätningar.\n<\/p>\n

\n\tEtt antal kandidatstjärnor har vaskats fram.\n<\/p>\n

\n\tIngen Leif Andersson på Pluto men väl Sleipner<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tIAU, våra yrkeskollegers internationella paraplyorganisanisation, har officiellt namngivit ett antal formationer på Plutos yta.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBland dessa finns kratern Burney efter Venetia Burney<\/strong> (1918-2009), som 11-årig kom med förslaget på namnet Pluto.\n<\/p>\n

\n\tTenzing Montes och Hillary Montes är bergskedjor uppkallade efter paret som besteg Mount Everest först av alla, sherpan Tenzing Norgay<\/strong> och Sir Edmund Hillary<\/strong>.\n<\/p>\n

\n\t\"Sleipner_small\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSleipnir Fossa är namnad efter vikingasagans åttafotade häst Sleipner, och Voyager Terra hyllar de bägge Voyager-farkiosterna.\n<\/p>\n

\n\tElliot-kratern är döpt efter James Elliot <\/strong>(1943-2011), en MIT-forskare som använde ockultationer för att mäta Plutos tunna atmosfär.\n<\/p>\n

\n\t\"Names<\/a>\n<\/p>\n

\n\tIngen Leif Andersson<\/strong> i denna omgång, Leif som faktiskt doktorerade på Pluto för drygt 40 år sen, som mätte Plutos axelrotation och som räknade på Charons passager framför och bakom Pluto.\n<\/p>\n

\n\tNobelprisen och astronomin<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHelge Kragh<\/strong>, den eminente danske vetenskapshistorikern, har i nyaste numret av Journal for the History of Astronomy <\/em><\/a>utrett ämnet "The Nobel Prize System and the Astronomical Sciences".\n<\/p>\n

\n\tEnligt abstractet ligger fokus på åren 1950-66 men även tidigare nomneringar som M A Saha, H N Russell<\/strong> och A S Eddington<\/strong> diskuteras.\n<\/p>\n

\n\tVintergatan sedd från Blekinge<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFrån Mikael Bengtsson<\/strong> kommer två vintergatsstudier från den blekingska horisonten. På första bilden –  tagen 2017-07-29 Kl.01:11 – syns ljusföroreningar från Asarum och Karlshamn.\n<\/p>\n

\n\t– På understa bilden syns ljus från Långasjönäs camping och Nötabråne. Bilden är tagen 2017-07-29 kl.01:25.\n<\/p>\n

\n\t\"_MAB2068-1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"_MAB2075-2\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Mikael Bengtsson<\/em>\n<\/p>\n

\n\tTrots ljusföroreningarna – vilka fantastiska bilder av vår hemgalax inifrån! Med de stora mörka interstellära molnen, som en gång troddes vara stjärnbefriade hål i systemet. Ur dessa moln, ve5t vi i dag, skapas nya stjärnor.\n<\/p>\n

\n\tMånga astronomiska teorier bygger på analogier. Det är lätt att skratta åt det nu, men det är bara drygt 100 år sedan Kungl Vetenskapsakademiens astronom Karl Bohlin<\/strong> trodde att de planetariska nebulosorna var ringar i likhet med Vintergatans band runt oss på himlavalvet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vesta på plats i den svenska solsystems-modellen Vår vän Gösta Gahm, prof em i Stockholm, är en av grundlagsfäderna till Sweden Solar System och kunde härom dan (6 sept) vara med när dvärgplaneten Vesta invigdes vid Åva gymnasium, Täby, norra Stockholm. – Det är eldsjälen Åke Dahlöf, lärare vid skolan, som initierat detta projekt och… L\u00e4s mer »Nr 97 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73601"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=73601"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73601\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":73693,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/73601\/revisions\/73693"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=73601"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=73601"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=73601"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}