{"id":7383,"date":"2010-10-06T09:37:56","date_gmt":"2010-10-06T08:37:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7383"},"modified":"2010-10-06T14:17:42","modified_gmt":"2010-10-06T13:17:42","slug":"nr-169-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/06\/nr-169-2010\/","title":{"rendered":"Nr 169 2010"},"content":{"rendered":"

Fantastisk stj\u00e4rnkrubba i Enh\u00f6rningen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: ESO<\/figcaption><\/figure>\n

Visuellt n\u00e4ra Orionnebulosan men i verkligheten dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt bort, p\u00e5 2700 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd,\u00a0 har vi Monoceros R2, fr\u00e5n vilken ESO i dag vid middagstid presenterade nya spektakul\u00e4ra bilder.<\/p>\n

\n

Omr\u00e5det i stj\u00e4rnbilden Enh\u00f6rningen\/Monoceros \u00f6ster om Orion har studerats av ESO:s Chile-baserade, vidvinkliga IR-observerande VISTA-teleskop och visar en rikt stj\u00e4rnalstrande trakt i Vintergatan: I det enorma m\u00f6rka molnet d\u00f6ljs en stj\u00e4rnkrubba med nyf\u00f6dda, massiva stj\u00e4rnor, som spr\u00e4tter i v\u00e4g sina stj\u00e4rnvindar och sin str\u00e5lning\u00a0 ut i kosmos och skakar om det interstell\u00e4ra stoftet.<\/p>\n

Lita h\u00e5rda fakta fr\u00e5n ESO:s pressmess<\/a>:<\/p>\n

* Med sitt enorma synf\u00e4lt, stora spegel och mycket ljusk\u00e4nsliga kamera, s\u00e5 \u00e4r VISTA perfekt anpassat f\u00f6r att ta djupa bilder i infrar\u00f6tt som samtidigt t\u00e4cker stora omr\u00e5den p\u00e5 himlen.<\/p>\n

* Monoceros R2 \u00e4r ett s\u00e5dant omr\u00e5de och VISTA:s synf\u00e4lt \u00e4r ungef\u00e4r 80 ljus\u00e5r tv\u00e4rs \u00f6ver p\u00e5 det avst\u00e5ndet.<\/p>\n

\"\"<\/a>
VISTA spanar! Foto: ESO<\/figcaption><\/figure>\n

* Eftersom stoftmolnen \u00e4r n\u00e4stan helt genomskinliga vid infrar\u00f6da v\u00e5gl\u00e4ngder, s\u00e5 kan man med VISTA se m\u00e5nga unga stj\u00e4rnor som \u00e4r dolda vid de synliga v\u00e5gl\u00e4ngderna. De tyngsta av dessa stj\u00e4rnor f\u00f6ddes f\u00f6r mindre \u00e4n tio miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n

* I Monoceros R2:s t\u00e4ta k\u00e4rna, inte st\u00f6rre \u00e4n tv\u00e5 ljus\u00e5r tv\u00e4rs \u00f6ver, tr\u00e4ngs en m\u00e4ngd mycket tunga unga stj\u00e4rnor med en klunga andra objekt som str\u00e5lar starkt i infrar\u00f6tt. Troligen \u00e4r dessa objekt\u00a0 nyf\u00f6dda massiva stj\u00e4rnor, omgivna av varsin stoftskiva.<\/p>\n

* Det ljusstarka moln som befinner sig l\u00e4ngst till h\u00f6ger i mitten av ESO-bilden kallas NGC 2170 (uppt\u00e4ckt av William Herschel, g\u00e5r att se i mindre amat\u00f6rteleskop)\u00a0 och \u00e4r den mest ljusstarka av reflektionsnebulosorna i det h\u00e4r omr\u00e5det.<\/p>\n

* VISTA har en prim\u00e4rspegel som \u00e4r 4.1 meter i diameter, detta g\u00f6r teleskopet till v\u00e4rldens st\u00f6rsta kartl\u00e4ggningsteleskop. Teleskopet \u00e4r \u00e4ven utrustat med en 67 miljoner pixlars infrar\u00f6dkamera som \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta.<\/p>\n

Elastisk Newton-motst\u00e5ndare<\/h2>\n

Jag har tidigare puffat f\u00f6r Thomas Levensons f\u00f6rn\u00e4mligt underh\u00e5llande bok Newton and the Counterfeiter<\/em>, som handlar om Newtons kamp mot penningf\u00f6rfalskarna i London, s\u00e4rskilt “f\u00f6rfalskarnas konung” William Chaloner – som Newton till sist fick h\u00e4ngd f\u00f6r h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4deri. Newton basade ju f\u00f6r myntverket efter tiden i Cambridge.<\/p>\n

En del lines etsar sig fast i minnet, som att Chaloner & Co\u00a0 i sina g\u00e4rningar demonstrerade en “elastic moral sense”<\/span> – en elastisk moralk\u00e4nsla.<\/p>\n

Posten siktar mot stj\u00e4rnorna!<\/h2>\n

Det \u00e4r Christian Vestergaard som tipsar:<\/p>\n

\n

– Fr\u00e5n Postens webbutik kan man k\u00f6pa frim\u00e4rken med astronomi- och rymdfartsmotiv!<\/p>\n<\/div>\n

\n

Det finns b\u00e5de f\u00f6rstadagsbrev med Christer Fuglesang, astronomiska motivkort m m till f\u00f6rs\u00e4ljning. Ganska trevligt, faktiskt.<\/p>\n

Det sl\u00e5r mig att\u00a0 i USA kan man sen l\u00e4nge k\u00f6pa astronomiska frim\u00e4rken,<\/a> t ex detta med legenden Edwin P Hubble:\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

Vi borde p\u00e5peka f\u00f6r Posten i v\u00e5rt eget land att vi faktiskt har ett antal stj\u00e4rnsk\u00e5dare och rymdforskare genom tiderna som borde ih\u00e5gkommas med frim\u00e4rken. T ex Anders Celsius, Pehr Wargentin, Knut Lundmark, Bertil Lindblad, Gustaf Str\u00f6mgren, Frida Palm\u00e9r, Carl Schal\u00e9n, Leif Andersson, Aina Elvius. Fler namn?<\/div>\n

V2:orna st\u00f6rdes fr\u00e5n Malm\u00f6<\/h2>\n

\"\"<\/a>Till en av de mera m\u00e4rkliga ber\u00e4ttelserna i Johanna Parrika Altenstedts bok Operation Stella Polaris<\/em> (se blogg 162), h\u00f6r hur britterna under andra v\u00e4rldskriget – fr\u00e5n svensk mark – avlyssnade och f\u00f6rs\u00f6kte st\u00f6ra V2:orna, som testsk\u00f6ts fr\u00e5n Peenem\u00fcnde. En av dem\u00a0 hade dessutom tidigare dansat ner i Sm\u00e5land, B\u00e4ckebo, ur kurs. Det tog inte m\u00e5nga timmar innan svensk milit\u00e4r och brittisk expertis var p\u00e5 plats.<\/p>\n

Tv\u00e5 radiostationer uppr\u00e4ttades i Sverige fr\u00e5n brittisk sida:<\/p>\n

* p\u00e5 s\u00f6dra \u00d6land, i en stuga i Ottenby, d\u00e4r tv\u00e5 britter lyssnade in Peenem\u00fcndetrafiken;<\/p>\n

* en ytterst hemlig radiostation p\u00e5 brittiska konsulatet i Malm\u00f6.<\/p>\n

Det senare ska jag kolla upp mera i detalj fram\u00f6ver.<\/p>\n

S\u00e4rskilt framg\u00e5ngsrika var nu inte engelsm\u00e4nnen, f\u00f6r trots radiospaningen\/st\u00f6rningen\u00a0 lyckades Hitler-Tyskland dra i v\u00e4g 100-tals V2:or mot London. Avskjutningsramperna var mobila och f\u00f6rdes l\u00e5ngt v\u00e4sterut.<\/p>\n

Strindbergs “exoendo-planeter”…<\/h2>\n
\"\"<\/a>Jag gr\u00e4ver just nu i August Strindbergs Ockulta dagboken<\/em> och konstaterar att mitt bland alla\u00a0 galenskaper tr\u00e4ffade han ocks\u00e5 helt r\u00e4tt. Han kom p\u00e5 ett enkelt matematiskt samband – det m\u00e5ste vara en f\u00f6renklad variant av Titius-Bodes lag\u00a0 som sp\u00f6kar, men jag har f\u00f6r d\u00e5lig mattekoll f\u00f6r att bevisa det\u00a0 – som han menade angav\u00a0 planeternas avst\u00e5nd fr\u00e5n solen “till och med planetoiderna”..<\/div>\n
* Om vi kallar jordens avst\u00e5nd 10, s\u00e5 ligger Merkuris p\u00e5 4.<\/div>\n
4 i kvadrat \u00e4r 16… voila, Mars ligger\u00a0 p\u00e5 drygt 15.<\/div>\n
* Venus ligger p\u00e5 7,2 och 7,2 i kvadrat blir 52. Jupiter….<\/div>\n
* Jordens 10×10 blir 100… Saturnus.<\/div>\n
* Mars 15,2×15,2 = 196 = Uranus.<\/div>\n
Sen brakade systemet ihop, men det intressanta \u00e4r att Strindberg h\u00e4r gjorde en prognos, som kom att sl\u00e5 in: Att det m\u00e5ste finns planeter bortom Neptunus.<\/div>\n
Han f\u00f6reslog att de skulle b\u00e4ra namnen Odin, Tor, Frej och Balder.<\/div>\n

Buzz Aldrink-drinken \u00e4ntligen hemma!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Visst finns det en drink uppkallad efter v\u00e5r m\u00e5nresande astronaut med svenska r\u00f6tter:<\/p>\n

En Buzz Aldrin<\/span> best\u00e5r i mitt hem av fyra delar pressade clementiner, 2 delar persikavodka och 1 del Cointreau. En riktig multikultidrink!<\/p>\n

Det amerikanska originalet \u00e4r n\u00e5got annorlunda, men jag tror inte Buzz skulle\u00a0 m\u00e4rka n\u00e5n som helst skillnad efter n\u00e5gra stycken.<\/p>\n

N\u00e5n drink namnad efter Neil Armstrong k\u00e4nner jag inte till. Inte heller Christer Fuglesang. Fast han l\u00e4r inte ha spottat i glaset som KTH-student!<\/p>\n

<\/span>
\n<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fantastisk stj\u00e4rnkrubba i Enh\u00f6rningen Visuellt n\u00e4ra Orionnebulosan men i verkligheten dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt bort, p\u00e5 2700 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd,\u00a0 har vi Monoceros R2, fr\u00e5n vilken ESO i dag vid middagstid presenterade nya spektakul\u00e4ra bilder. Omr\u00e5det i stj\u00e4rnbilden Enh\u00f6rningen\/Monoceros \u00f6ster om Orion har studerats av ESO:s Chile-baserade, vidvinkliga IR-observerande VISTA-teleskop och visar en rikt stj\u00e4rnalstrande trakt i… L\u00e4s mer »Nr 169 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7383"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7383"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7383\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7457,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7383\/revisions\/7457"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7383"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7383"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7383"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}