{"id":74024,"date":"2017-10-05T10:30:11","date_gmt":"2017-10-05T09:30:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=74024"},"modified":"2017-10-06T11:27:06","modified_gmt":"2017-10-06T10:27:06","slug":"nr-107-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/10\/05\/nr-107-2017\/","title":{"rendered":"Nr 107 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tKip S Thorne – en nobelpristagare med ovanliga  vyer<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn av de tre nobelpristagarna i fysik i år skiljer sig onekligen en smula från andra pristagare genom åren. Jag tänker på Kip S Thorne<\/strong> (kort och gott Kip bland vänner och kolleger), som var involverad i Christopher Nolans<\/strong> Hollywood-film 2014 Interstellar, <\/em>både som vetenskaplig rådgivare och executive producer. Och som dessutom skrivit en populärvetenskaplig bok om just vetenskapen bakom filmen. Boken heter The Science of Interstellar.<\/em> Även i dokumentären Inside Interstellar, <\/em>som kom härom året, förekommer Kip.\n<\/p>\n

\n\tI fjor var Kip i Sverige för att ta emot The Klein Medal i Stockholm. I samband med sin Oscar Klein Memorial Lecture på Albanova 27 maj 2016 – http:\/\/www.science.su.se\/oskar-klein-memorial-lecture-by-kip-s-thorne-1.283732<\/a> – togs denna bild (fotograf Ingrid Hedlund<\/strong>) – Kip t v  över ett glas vin, Mikael Strandänger<\/strong> t h. Kip lyssnar, Mikael förklarar tingens natur.\n<\/p>\n

\n\t\"22237267_10154985707281914_1799730803_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSamtal på hög nivå. Foto: Ingrid Hedlund<\/em>\n<\/p>\n

\n\tMikael berättar:\n<\/p>\n

\n\t-På bilden syns jag och Kip diskutera hur upptäckten av gravitationsvågor kan möjliggöra
\n\tstudier bortom z = 1100, det vill säga innan universum blev genomskinligt för elektromagnetisk
\n\tstrålning.\n<\/p>\n

\n\t\"41Ii8OmMy0L._SX384_BO1,204,203,200_\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTill boken hoppas vi återkomma på decembermötet inom ASTB, ett möte som bör infalla  i närheten av nobeldagen 10 december.\n<\/p>\n

\n\tKjell Westman tog Årets bild…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår ASTB:are Kjell Westman <\/strong>ingick i en av våra USA-trupper inför solförmörkelsen i augusti och var med om någonting dramatiskt.\n<\/p>\n

\n\tKjell blev så tagen av totaliteten att han glömde ta bort filtret från sin videokamera. Fiasko!!!\n<\/p>\n

\n\tI sista sekunderna insåg Kjell vad han (inte) hade gjort, så raskt tog han bort filtret och solkoronan med dess unika taggar syntes i all sin glans.\n<\/p>\n

\n\tFör att kompensera Kjell för "nära floppen-upplevelsen" kom samtidigt ett flygplan rakt över solen och månen.\n<\/p>\n

\n\t\"IMG_1190\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Kjell Westman<\/em>\n<\/p>\n

\n\tKjell har filmen och den lär dyka upp hos oss på någon av våra sajter vad det lider. Kanske även på Youtube?\n<\/p>\n

\n\tMånen har haft atmosfär<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tForskare vid LPI-Johnson Space Centers avdelning för Lunar Science and Exploration, visar i en ny studie att vår egen månen haft atmosfär <\/a>för 3-4 miljarder år sen. Våldsamma vulkanutbrott spydde ut så mycket gaser så snabbt att gaserna inte hann ut i den omgivande rymden utan bildade ett täcke runt vår unga drabant.\n<\/p>\n

\n\tPhobos gliiiiider in!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär Themis-kameran ombord på Mars-snurraren Odyssey stirrat nog på planetytan, har den riktats uppåt, bl a mot en komet och allra senast mot planetens pyttemåne Phobos. Då ser det ut så här när månen kommer i blickfånget:\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21859_phobos_themis_vis_v3-1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA<\/em>\n<\/p>\n

\n\tInfo om Themis Phobosstudier finns på JPL-sajten.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFreon-40 hittat i rymden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tObservationer som gjorts med Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) och ESA:s Rosetta-uppdrag har avslöjat förekomsten av organohalogenen Freon-40 i gasen omkring både en ung stjärna och en komet. Organohalogener bildas på jorden genom organiska processer, men detta är den första upptäckten i interstellära rymden.\n<\/p>\n

\n\tDenna upptäckt tyder på att organohalogener inte är så goda markörer för liv som man hoppats, men de kan vara viktiga komponenter i materialet som planeter byggs från.\n<\/p>\n

\n\tPressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
\n\thttp:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1732<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAstrolabium till salu<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tChristian Vestergaard <\/strong>påpekar att ett gammalt astrolabium är till salu på Tradera<\/a>. Säljaren befinner sig uppenbarligen i Indien.\n<\/p>\n

\n\tInstrumentet i mässing har fransk text och är avsett för europeiska breddgrader.\n<\/p>\n

\n\t\"249023376_9a87ad83-0e62-4d3e-83db-2f9e28145f97\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHur många människor är i rymden?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldt<\/strong> tipsar om appen <\/a>som vet hur många astronauter som befinner sig i rymden ombord på ISS och vad de heter.\n<\/p>\n

\n\t"Månen går vakt över Hven"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFörfattaren, Monica Z<\/strong>-medarbetaren och entertainern Jan Sigurd<\/strong> har ett viste på Ven och härom kvällen tog han denna suggestiva fullmånebild över Tychos ö. Snyggt! Bilden publicerades ursprungligen på Sigges fb-sida.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"22195697_1962812250664458_2954977624209232208_n\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Jan Sigurd<\/em>\n<\/p>\n

\n\tSigge citerar gärna de där MÄKTIGA raderna ur Gabriel Jönssons <\/strong>dikt "Flicka från Backafall":\n<\/p>\n

\n\tLuften är kryddad av tusende salvor
\n\tmen jag ger bort dem varendaste en
\n\tmot att få vandra bland Backafalls malvor
\n\tallt medan månen går vakt över Hven<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kip S Thorne – en nobelpristagare med ovanliga  vyer En av de tre nobelpristagarna i fysik i år skiljer sig onekligen en smula från andra pristagare genom åren. Jag tänker på Kip S Thorne (kort och gott Kip bland vänner och kolleger), som var involverad i Christopher Nolans Hollywood-film 2014 Interstellar, både som vetenskaplig rådgivare… L\u00e4s mer »Nr 107 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74024"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74024"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74024\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74106,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74024\/revisions\/74106"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74024"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74024"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74024"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}