{"id":74201,"date":"2017-10-16T19:52:22","date_gmt":"2017-10-16T18:52:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=74201"},"modified":"2017-10-16T19:52:22","modified_gmt":"2017-10-16T18:52:22","slug":"nr-110-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/10\/16\/nr-110-2017\/","title":{"rendered":"Nr 110 2017"},"content":{"rendered":"<h3 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<u><strong>ESO-hemlisen nu inte hemlig l&auml;ngre:<\/strong><\/u><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>H&auml;r kommer guld och platina ifr&aring;n<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tESO:s m&aring;nga teleskop i Chile har<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1733\/?lang\"> registrerat det f&ouml;rsta synliga ljuset fr&aring;n en k&auml;lla f&ouml;r gravitationsv&aring;gor. <\/a>De historiska observationerna tyder p&aring; att den unika ljusk&auml;llan skapats av tv&aring; neutronstj&auml;rnor som slagits samman. Tack vare de kataklysmiska efterdyningar till s&aring;dana sammanslagningar sprids tunga grund&auml;mnen som guld och platina genom universum, tror forskare. Uppt&auml;ckten av denna l&auml;nge f&ouml;rutsp&aring;dda fenomen, en s&aring; kallad kilonova, ger ocks&aring; det starkaste beviset hittills att korta gammablixtar skapas n&auml;r neutronstj&auml;rnor g&aring;r samman. R&ouml;nen publiceras i flera forskningsartiklar i bland annat i tidskriften Nature.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/eso1733p-e1508178217350.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Artist's impression of a kilonova explosion\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74252\" height=\"395\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/eso1733p-e1508178217350.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Tv&aring; neutronstj&auml;rnor som sm&auml;lter samman orsakar en v&aring;ldsam explosion som kallas en kilonova. Explosionen v&auml;ntas kasta ut tunga grund&auml;mnen i rymden. I den h&auml;r bilden visas n&aring;gra av dessa grund&auml;mnen tillsammans med sina <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Atomnummer\">atomnummer<\/a> &ndash; guld (79), platina (78), selen (34), rutenium (44), teknetium (52), barium (56), neodym (60) och erbium (68). Bildk&auml;lla:<span>ESO\/L. Cal&ccedil;ada\/M. Kornmesser<\/span><\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>F&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen har astronomer <\/strong>observerat b&aring;de gravitationsv&aring;gor och ljus &ndash; elektromagnetisk str&aring;lning &ndash; fr&aring;n samma h&auml;ndelse i rymden. Uppt&auml;ckten har kunnat g&ouml;ras tack vare en global och snabbfotad samarbetsinsats vid <\/span><span>ESO:s forskningsanl&auml;ggningar och m&aring;nga andra v&auml;rlden runt.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Den 17 augusti 2017 registrerades <\/strong>gravitationsv&aring;gor som passerade jorden av <\/span><a href=\"https:\/\/www.nsf.gov\/\"><span>NSF<\/span><\/a><span>:s <\/span><a href=\"https:\/\/www.ligo.caltech.edu\/\"><span>Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory<\/span><\/a><span> (LIGO) i USA och <\/span><a href=\"https:\/\/www.ego-gw.it\/public\/about\/whatIs.aspx\"><span>Virgo-interferometern<\/span><\/a><span> i Italien. H&auml;ndelsen, bara den femte som n&aring;gonsin uppt&auml;ckts, fick beteckningen GW170817. Cirka tv&aring; sekunder senare uppt&auml;cktes&nbsp;en kortvarig&nbsp;<a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Gammablixt\">gammablixt<\/a> fr&aring;n samma omr&aring;de p&aring; himlen av tv&aring; rymdteleskop, NASA:s <\/span><a href=\"https:\/\/www.nasa.gov\/content\/fermi-gamma-ray-space-telescope\"><span>Fermi Gamma-ray Space Telescope<\/span><\/a><span> och ESA:s <\/span><a href=\"http:\/\/sci.esa.int\/integral\/\"><span>INTEGRAL<\/span><\/a><span> (International Gamma Ray Astrophysics Laboratory)<\/span><span>.<\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/eso1733c1-e1508178770240.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Composite of images of NGC 4993 and kilonova from many ESO instr\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74258\" height=\"430\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/eso1733c1-e1508178770240.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\t<em><span>I den h&auml;r bilden kombineras bilder av galaxen NGC 4993 tagna med instrument vid flera olika ESO-teleskop. Alla visar upp en ljussvag k&auml;lla n&auml;ra galaxens mitt. Detta &auml;r en kilonova, explosionen som uppst&aring;r n&auml;r tv&aring; neutronstj&auml;rnor sm&auml;lter samman. H&auml;ndelsen gav upphov till b&aring;ge gravitationsv&aring;gor, som registrerades av LIGO-Virgo, och gammastr&aring;lning som detekterades av rymdteleskopen Fermioch INTEGRAL<\/span><\/em><em> Bildk&auml;lla: VLT\/VIMOS. VLT\/MUSE, MPG\/ESO 2.2-metre telescope\/GROND, VISTA\/VIRCAM, VST\/OmegaCAM<\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Observatorien&auml;tverket LIGO-Virgo<\/strong> kunde lokalisera k&auml;llan till ett st&ouml;rre omr&aring;de av den s&ouml;dra himlen. Med en storlek som motsvarar flera hundra fullm&aring;nar inneh&aring;ller omr&aring;det miljontals stj&auml;rnor <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1733\/?lang#1\">[1]<\/a>. Vid m&ouml;rkrets inbrott b&ouml;rjade m&aring;nga teleskop i Chile rikta sig mot denna del av himlen f&ouml;r att s&ouml;ka efter nya k&auml;llor. Bland teleskopen fanns ESO:s kartl&auml;ggningsteleskop <\/span><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/surveytelescopes\/vista\/\"><span>VISTA<\/span><\/a><span> (Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy) och <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/surveytelescopes\/vst\/\"><span>VST<\/span><\/a><span> (VLT Survey Telescope) vid <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/\"><span>Paranalobservatoriet<\/span><\/a><span>, det italienska teleskopet <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/lasilla\/rem\/\"><span>Rapid Eye Mount<\/span><\/a><span> (REM) vid ESO:s <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/lasilla\/\"><span>La Sillaobservatorium<\/span><\/a><span>, Las Cumbres-observatoriets <\/span><a href=\"https:\/\/lco.global\/observatory\/0.4m\/\"><span>0.4-meterteleskop<\/span><\/a><span> och det amerikanska <\/span><a href=\"http:\/\/www.ctio.noao.edu\/noao\/node\/1033\"><span>DECcam<\/span><\/a><span> vid Cerro Tololo Inter-American Observatory. F&ouml;rst med att meddela uppt&auml;ckten av en ny ljuspunkt blev enmetersteleskopet <\/span><a href=\"http:\/\/obs.carnegiescience.edu\/swope\"><span>Swope 1<\/span><\/a><span>. Den nya k&auml;llan lyste upp intill galaxen NGC 4993, en <\/span><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Linsformad_galax\"><span>linsformad galax<\/span><\/a><span> i stj&auml;rnbilden <\/span><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Vattenormen\"><span>Vattenormen<\/span><\/a><span>. N&auml;stan samtidigt kunde observationer i infrar&ouml;tt ljus med VISTA fastsl&aring; samma position. Allt eftersom jorden snurrade och natten fortsatte &ouml;sterut kunde sedan teleskopen <\/span><a href=\"https:\/\/panstarrs.stsci.edu\/\"><span>Pan-STARRS<\/span><\/a><span> och <\/span><a href=\"https:\/\/subarutelescope.org\/\"><span>Subaru<\/span><\/a><span> i Hawaii ta &ouml;ver och s&aring;g hur den nya ljuspunkten snabbt utvecklades.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Elena Pian, astronom vid INAF <\/strong>i Italien, &auml;r f&ouml;rstaf&ouml;rfattare till en av forskningsartiklarna som publicerats i tidskriften Nature. <\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>&ndash; Det finns s&auml;llsynta tillf&auml;llen n&auml;r en forskare har chansen att bevittna en ny tid fr&aring;n sin b&ouml;rjan. Detta &auml;r ett s&aring;dant tillf&auml;lle! s&auml;ger hon.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><strong>Den snabba observationskampanjen<\/strong> som ESO drog ig&aring;ng blev en av de st&ouml;rsta i sitt slag i organisationens historia. Under veckan efter uppt&auml;ckten tillkom m&aring;nga teleskop tillh&ouml;rande ESO och dess partners som observerade den nya k&auml;llan <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1733\/?lang#2\">[2]<\/a>. ESO:s <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/\"><span>Very Large Telescope<\/span><\/a><span> (VLT), <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/lasilla\/ntt\/\"><span>New Technology Telescope<\/span><\/a><span> (NTT), VST, <\/span><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/lasilla\/mpg22\/\"><span>MPG\/ESO:s 2.2-meterteleskop<\/span><\/a><span>, och <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/teles-instr\/alma\/\"><span>ALMA<\/span><\/a><span> (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array) <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1733\/?lang#3\">[3]<\/a><\/span><span> studerade alla h&auml;ndelsen och dess efterdyningar &ouml;ver ett brett spektrum av v&aring;gl&auml;ngder. Omkring 70 andra observatorier runt om i v&auml;rlden observerade h&auml;ndelsen, och det gjorde &auml;ven <\/span><a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/\"><span>NASA\/ESA:s rymdteleskop Hubble<\/span><\/a><span>.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Samst&auml;mmiga uppskattningar utifr&aring;n <\/strong>b&aring;de gravitationsv&aring;gorna och andra observationer placerar k&auml;llan GW170817 p&aring; samma avst&aring;nd som galaxen NGC 4993, som ligger cirka 130 miljoner ljus&aring;r fr&aring;n jorden. D&auml;rmed &auml;r den b&aring;de den n&auml;rmaste gravitationsv&aring;gsk&auml;llan som hittills uppt&auml;ckts och &auml;ven en av de n&auml;rmaste gammablixtarna som sk&aring;dats <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1733\/?lang#4\">[4]<\/a>.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>De krusningar i rumtiden som kallas gravitationsv&aring;gor <\/strong>skapas av massor i r&ouml;relse. Idag kan bara de allra mest intensiva gravitationsv&aring;gorna uppt&auml;ckas: s&aring;dana som alstras av snabba hastighetsf&ouml;r&auml;ndringar hos v&auml;ldigt massiva objekt. Ett exempel &auml;r n&auml;r tv&aring; <\/span><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Neutronstj%C3%A4rna\"><span>neutronstj&auml;rnor<\/span><\/a><span>, de extremt t&auml;tpackade, kollapsade k&auml;rnorna fr&aring;n massiva stj&auml;rnor som l&auml;mnats efter en supernova <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1733\/?lang#5\">[5]<\/a>, sl&aring;s samman. S&aring;dana sammanslagningar har hittills varit den ledande hypotesen f&ouml;r att f&ouml;rklara kortvariga <\/span><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Gammablixt\"><span>gammablixtar<\/span><\/a><span>. <\/span><span>De v&auml;ntas ocks&aring; f&ouml;ljas av ljusstarka explosioner. En s&aring;dan explosion v&auml;ntas lysa tusen g&aring;nger starkare ljusare &auml;n en typisk <\/span><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Nova\"><span>nova<\/span><\/a><span> och kallas d&auml;rf&ouml;r <\/span><a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Kilonova\"><span>kilonova<\/span><\/a><span>.<\/span>\n<\/p>\n<div class=\"archive-image archive-image-dark popup\">\n\t<a class=\"popup\" href=\"https:\/\/cdn.eso.org\/images\/screen\/eso1733d.jpg\" title=\"Galaxen 4993 och dess kilonova enligt VLT och MUSE\"><img decoding=\"async\" alt=\"Galaxen 4993 och dess kilonova enligt VLT och MUSE\" class=\"img-responsive\" height=\"560\" src=\"https:\/\/cdn.eso.org\/images\/thumb700x\/eso1733d.jpg\" width=\"599\" \/><\/a>\n<\/div>\n<p dir=\"ltr\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em><span>Denna bild fr&aring;n instrumentet MUSE p&aring; ESO:s Very Large Telescope vid Paranalobservatoriet i Chile visar galaxen NGC 4993, som ligger cirka 130 miljoner ljus&aring;r fr&aring;n jorden. Sj&auml;lva galaxen &auml;r inte ovanlig, men den inneh&aring;ller n&aring;got som aldrig tidigare sk&aring;dats: ljus fr&aring;n explosionen som sker n&auml;r tv&aring; neutronstj&auml;rnor sm&auml;lter samman. Ljuset fr&aring;n denna s&auml;llsynta h&auml;ndelse, en s&aring; kallad kilonova, syns som pricken strax ovan och lite till v&auml;nster om galaxens mitt. I sammanslagningen alstrades &auml;ven gravitationsv&aring;gor och gammastr&aring;lning, som detekterades av LIGO-Virgo respektive Fermi\/INTEGRAL. Instrumentet MUSE registrerar ett spektrum f&ouml;r varje punkt i galaxen; tack vare detta framtr&auml;der ut&ouml;ver kilonovan ocks&aring; en lysande r&ouml;d och ov&auml;ntad spiral av gas i galaxen. Bildk&auml;lla: <\/span><\/em>\n<\/p>\n<div class=\"credit\">\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>ESO\/J.D. Lyman, A.J. Levan, N.R. Tanvir<\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>De n&auml;stan samtidiga observationerna a<\/strong>v b&aring;de gravitationsv&aring;gor och gammastr&aring;lning fr&aring;n GW170817 <\/span><span>ingav hopp om<\/span><span> att detta objekt verkligen var en l&auml;nge efters&ouml;kt kilonova. Nu har observationer med ESO-instrument ocks&aring; avsl&ouml;jat att dess egenskaper &auml;r anm&auml;rkningsv&auml;rt lika vad forskarnas teorier hade f&ouml;rutsp&aring;tt. Detta skulle kunna vara den f&ouml;rsta bekr&auml;ftade observationen sedan id&eacute;n om kilonovor f&ouml;reslogs f&ouml;r mer &auml;n 30 &aring;r sedan.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Efter att de tv&aring; neutronstj&auml;rnorna <\/strong>slagits samman kastades tunga, radioaktiva grund&auml;mnen ut fr&aring;n explosionen med hastigheter p&aring; upp till en femtedel av ljusets hastighet. Kilonovans f&auml;rg skiftade fr&aring;n v&auml;ldigt bl&aring; till v&auml;ldigt r&ouml;d under de kommande dagarna. F&ouml;r&auml;ndringen var snabbare &auml;n vad forskarna sett i n&aring;gon annan stj&auml;rnexplosion.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><strong>Stephen Smartt ledde observationerna <\/strong>med ESO:s NTT som en del av det utvidgade observationsprogrammet <\/span><a href=\"http:\/\/www.pessto.org\/\"><span>Public ESO Spectroscopic Survey of Transient Objects<\/span><\/a><span> (ePESSTO). <\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span>&ndash; N&auml;r spektrumet d&ouml;k upp p&aring; v&aring;ra sk&auml;rmar ins&aring;g jag att detta var den mest ovanliga tillf&auml;lliga k&auml;lla som jag n&aring;gonsin sk&aring;dat. Jag hade aldrig sett n&aring;got liknande. V&aring;ra m&auml;tningar, tillsammans med data fr&aring;n andra forskargrupper, har visat f&ouml;r alla att detta var inte en supernova eller en f&ouml;r&auml;nderlig stj&auml;rna i f&ouml;rgrunden, utan n&aring;got alldeles speciellt, ber&auml;ttar han.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><strong>Spektrum fr&aring;n b&aring;de ePESSTO-projektet <\/strong>och VLT:s instrument X-shooter tyder p&aring; att i materialet som kastades ut fr&aring;n de sammansm&auml;ltande neutronstj&auml;rnorna finns b&aring;de cesium och tellurium. Dessa och andra tyngre grund&auml;mnen tros tillverkas n&auml;r neutronstj&auml;rnorna sl&aring;s samman, men kastas ut i rymden i den efterf&ouml;ljande kilonova-explosionen. Observationerna pekar p&aring; att grund&auml;mnen tyngre &auml;n j&auml;rn kan snabbt bildas med en s&auml;rskild sorts k&auml;rnreaktioner &ndash; <\/span><a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/R-process\"><span>nukleosyntes<\/span><\/a><span> genom <\/span><a href=\"https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/R-process\"><span>r-processen<\/span><\/a><span> &ndash; i de allra mest t&auml;tpackade stj&auml;rnorna och liknande objekt. Processen har tidigare endast varit ett &auml;mne f&ouml;r teoretiker.<\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><strong>Stefano Covino &auml;r f&ouml;rstaf&ouml;rfattare<\/strong> till en av tv&aring; forskningsartiklar som publiceras i Nature Astronomy. <\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span>&ndash; De m&auml;tningarna vi har hittills &auml;r en otroligt n&auml;ra matchning till teorin. Det &auml;r en triumf f&ouml;r teoretiker, en bekr&auml;ftelse att vad LIGO-VIRGO sk&aring;dat &auml;r verkligt, och en prestation f&ouml;r ESO att ha samlat in s&aring;dana h&auml;pnadsv&auml;ckande m&auml;tdata fr&aring;n kilonovan, s&auml;ger han.<\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><span><strong>Andrew Levan &auml;r f&ouml;rstaf&ouml;rfattare<\/strong> till en av artiklarna. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span><span><span><span>&ndash; ESO:s stora styrka &auml;r att det har ett brett utbud av teleskop och instrument som kan ta sig an stora och komplexa astronomiprojekt, och det ocks&aring; med kort varsel. Vi har g&aring;tt in i en ny tid av multib&auml;rar<\/span><span>astronomi.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ESO-hemlisen nu inte hemlig l&auml;ngre: H&auml;r kommer guld och platina ifr&aring;n ESO:s m&aring;nga teleskop i Chile har registrerat det f&ouml;rsta synliga ljuset fr&aring;n en k&auml;lla f&ouml;r gravitationsv&aring;gor. De historiska observationerna tyder p&aring; att den unika ljusk&auml;llan skapats av tv&aring; neutronstj&auml;rnor som slagits samman. Tack vare de kataklysmiska efterdyningar till s&aring;dana sammanslagningar sprids tunga grund&auml;mnen som&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/10\/16\/nr-110-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 110 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74201"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74201"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74201\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74269,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74201\/revisions\/74269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74201"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74201"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74201"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}