{"id":74277,"date":"2017-10-25T11:14:39","date_gmt":"2017-10-25T10:14:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=74277"},"modified":"2017-10-25T20:13:50","modified_gmt":"2017-10-25T19:13:50","slug":"nr-112-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/10\/25\/nr-112-2017\/","title":{"rendered":"Nr 112 2017"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Youtube-film om gravitationsv&aring;gor<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI Sverige betyder &quot;GW&quot;&nbsp; <strong>Leif GW Persson<\/strong>, men i resten av den civiliserade v&auml;rlden,&nbsp; inom den astronomiska communityn, st&aring;r GW f&ouml;rst&aring;s f&ouml;r Gravitational Waves, gravitationsv&aring;gor. S&aring; tack till v&aring;r professor i Stockholm <strong>Jesper Sollerman,<\/strong> som skickat &ouml;ver denna f&ouml;rn&auml;mliga Youtube-film om senaste nytt vad g&auml;ller neutronstj&auml;rnor som kolliderar och skapar gravitationsv&aring;gor:\n<\/p>\n<p>\n\t<br \/>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/9wJEOLtoB70\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p>\n\tFr&aring;n Stockholms horisont kan ocks&aring; ber&auml;ttas, att nyligen var universitetsrektorn <strong><span>Astrid S&ouml;derbergh Widding <\/span><\/strong> tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademiens klass 2 f&ouml;r astronommedlemmar p&aring; La Palma f&ouml;r att titta p&aring; v&aring;rt svenska solteleskop, NTO m fl instrument.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/rektorsblogg.su.se\/2017\/10\/21\/med-kva-pa-la-palma\/\">Rektorsbloggen &#8211; med bilder av n&aring;gra av v&aring;ra v&auml;nner &#8211;<\/a> rekommenderas.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/photo-5.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"photo-5\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74335\" height=\"395\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/photo-5.jpg\" width=\"296\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/photo-5.jpg 450w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/photo-5-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/photo-5-150x200.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 296px) 100vw, 296px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Fint bes&ouml;k vid v&aring;rt solteleskop! Bildk&auml;lla: https:\/\/rektorsblogg.su.se\/2017\/10<strong>\/21\/med-kva-pa-la-palma\/<\/strong><\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Den f&ouml;rsta interstell&auml;ra kometen hittad?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDetta &auml;r en st&ouml;rre sensation &auml;n vad m&aring;nga tror &#8211; det kan vara den f&ouml;rsta identifierade interstell&auml;ra kometen &ouml;verhuvud taget. <a href=\"http:\/\/www.minorplanetcenter.net\/mpec\/K17\/K17UI1.html\">Rapporten h&auml;r<\/a>.\n<\/p>\n<p>\n\tVi l&auml;r f&aring; &aring;terkomma till<b>&nbsp; <\/b>C\/2017 U1 (PANSTARRS), som tycks ha en banexentricitet p&aring; ca 1,2!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>NGC 1316 sk&auml;rsk&aring;dad<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOtaliga galaxer t&auml;vlar om uppm&auml;rksamhet i den h&auml;r j&auml;ttebilden av Fornaxhopen i stj&auml;rnbilden Ugnen. N&aring;gra av galaxerna &auml;r bara ljusprickar medan andra dominerar f&ouml;rgrunden, till exempel den linsformade galaxen NGC 1316.\n<\/p>\n<p>\n\tDenna v&auml;lstuderade galax b&auml;r m&aring;nga sp&aring;r &ndash; b&aring;gar, &ouml;glor och ringar &ndash; av ett turbulenta f&ouml;rflutet. I denna h&auml;pnadsv&auml;ckande djupa och detaljerade bilden, tagen med kartl&auml;ggningsteleskopet VST, kan man &auml;ven skymta talrika, ljussvaga k&auml;llor och det bleka skenet fr&aring;n mellan galaxerna.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/eso1734a-e1508879156683.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Revealing the galactic secrets of NGC 1316\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74338\" height=\"446\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/eso1734a-e1508879156683.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Otaliga galaxer t&auml;vlar om uppm&auml;rksamheten i denna bl&auml;ndade bild av Fornaxhopen. En del syns bara som sm&aring; ljusprickar medan andra dominerar f&ouml;rgrunden. En av dessa &auml;r linsgalaxen NGC 1316, vars turbulenta f&ouml;rflutna har skapat m&auml;rkliga b&aring;gar, &ouml;glor och ringar som astronomer nu har observerat i st&ouml;rre detalj &auml;n n&aring;gonsin tidigare med hj&auml;lp av VST (VLT Survey Telescope).<\/em>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bilden har tagits fram med hj&auml;lp av bildbehandlingsmjukvaran VST-Tube. Bildk&auml;lla:<\/em><em><strong> <\/strong><\/em><em>ESO\/A. Grado and L. Limatola<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tPressmeddelandet med bilder och filmer finns p&aring;:<br \/>\n\t<a href=\"https:\/\/eso.us2.list-manage.com\/track\/click?u=c35dd77ef962de779092c970b&amp;id=f690138567&amp;e=93da1e4fef\" style=\"color: rgb(51,102,153);font-weight: normal;text-decoration: underline;\">http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1734<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>&quot;Neptunus&quot; hittad i Hyaderna<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI h&ouml;st- och vinterstj&auml;rnhopen Hyaderna n&auml;ra oss har identifierats <a href=\"http:\/\/aasnova.org\/2017\/10\/24\/a-neptune-in-the-nearby-hyades\/\">en Neptunus-liknande planet<\/a> i ett bin&auml;rt solsystem.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Lindblad 90 &aring;r<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tAstronomer k&auml;nner ingen &aring;lder. I Link&ouml;ping bor <strong>Knut Lundmarks<\/strong> sist &ouml;verlevande doktorand <strong>Folke Nettelblad.<\/strong> Han &auml;r 93 &aring;r. V&aring;r tidigare ASTB-ordf&ouml;rande, prof em<strong> Gunnar Larsson-Leander<\/strong> &auml;r p&aring; v&auml;g mot de 100, nyligen fyllde <strong>Aina Elvius<\/strong> just 100&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\tTidigare Stockholmsprofessorn <strong>Per Olof Lindblad<\/strong> har nyligen fyllt 90 &aring;r. Fakta om <a href=\"http:\/\/www.astro.su.se\/om-oss\/nyheter\/per-olof-lindblad-fyller-90-%C3%A5r-1.352979\">hans vetenskapliga g&auml;rning presenteras bl a h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Jubileumskonserten: Sista utrop!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/affisch-A4rgb-e1506888882178.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"affisch-A4rgb\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74031\" height=\"707\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/affisch-A4rgb-e1506888882178.jpg\" width=\"500\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Youtube-film om gravitationsv&aring;gor I Sverige betyder &quot;GW&quot;&nbsp; Leif GW Persson, men i resten av den civiliserade v&auml;rlden,&nbsp; inom den astronomiska communityn, st&aring;r GW f&ouml;rst&aring;s f&ouml;r Gravitational Waves, gravitationsv&aring;gor. S&aring; tack till v&aring;r professor i Stockholm Jesper Sollerman, som skickat &ouml;ver denna f&ouml;rn&auml;mliga Youtube-film om senaste nytt vad g&auml;ller neutronstj&auml;rnor som kolliderar och skapar gravitationsv&aring;gor: Fr&aring;n&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/10\/25\/nr-112-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 112 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74277"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74277"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74277\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74350,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74277\/revisions\/74350"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74277"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74277"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74277"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}