{"id":74357,"date":"2017-11-03T14:50:06","date_gmt":"2017-11-03T13:50:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=74357"},"modified":"2017-11-03T14:50:06","modified_gmt":"2017-11-03T13:50:06","slug":"nr-114-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/11\/03\/nr-114-2017\/","title":{"rendered":"Nr 114 2017"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Sl&ouml;jnebulosan fr&aring;n Malm&ouml;s horisont<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tNej, denna fantastiska bild &auml;r inte fr&aring;n Mount Wilson eller Palomar Mountains eller Mount Hamilton eller Chile eller Hawaii. Grattis till<strong> Hans Hilderfors<\/strong>, som ig&aring;r kv&auml;ll f&aring;ngade v&auml;stra delen av Sl&ouml;jnebulosan (Caldwell 34) s&aring; h&auml;r h&auml;pnadsv&auml;ckande i detalj &#8211; obs. TROTS n&auml;stan fullm&aring;ne, TROTS Malm&ouml;s gatlampor.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/Veil-Nebula-11Mb-e1509716537652.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Veil Nebula 11Mb\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74493\" height=\"480\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/Veil-Nebula-11Mb-e1509716537652.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Den best&aring;r av joniserad gas, resterna fr&aring;n en supernovaexplosion ca 3000-6000 &aring;r BC. Exponering med smalbandsfilter, 2 timmar med H&alpha;-filter och en timma med OIII-filter. Dessa &auml;r sammanf&ouml;rda till en syntetisk f&auml;rgbild i s&aring; kallad HOO-palett. H&alpha; blir r&ouml;d f&auml;rg och OIII blir b&aring;de gr&ouml;n och bl&aring;, ber&auml;ttar Hans.\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Som vanligt exponerat inifr&aring;n Malm&ouml;, och denna g&aring;ng n&auml;stan fullm&aring;ne p&aring; 93%.\n<\/p>\n<p>\n\tKamera: FLI ML 16200\n<\/p>\n<p>\n\tTeleskop: AstroPhysics 130 EDFGT &ndash; f4,5.\n<\/p>\n<p>\n\tBildf&auml;lt ca 2,6&deg; x 2,1&deg;\n<\/p>\n<p>\n\tOm Sl&ouml;jnebulosan finns mycket att ber&auml;tta.<strong> Max Wolf,<\/strong> en av nebulosapionj&ouml;rerna f&ouml;r hundra &aring;r sen i Tyskland (Heidelberg), gjorde fotografiska detaljstudier av nebulositeten och fann skillnader, vilket bara kunde f&ouml;rklaras med en sak: Att h&auml;r fanns absorberande gas- och stoftmoln som bara syntes indirekt.\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>80-&aring;rsfestligheterna nu p&aring; ASTB:s hemsida<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tSorry att jag pga flytt inte varit uppdaterad senaste veckan. MEN: Bilder, ljud och text fr&aring;n v&aring;rt hejdundrande 80-&aring;rsjubileum i Lund f&ouml;r en dryg vecka sedan&nbsp; 26.10 sen finns nu p&aring; <a href=\"http:\/\/astb.se\/index.php\/hem-mainmenu-1\/8-nyheter\/400-maektig-rymdkonsert\">s&auml;llskapets hemsida.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tJubil&eacute;et manifesterades genom tv&aring; adresser i Lund: Allhelgonakyrkan uppe p&aring; backen med dess andliga spis&#8230;\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/lj3sm2-e1509635399274.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"lj3sm2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74472\" height=\"96\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/lj3sm2-e1509635399274.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&#8230; och Valvet nedanf&ouml;r LUB med dess mera handfasta spis i form av medelhavsk buff&eacute; och utbud av &ouml;l, vin m m.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/IMG_1507sm-e1509635437196.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_1507sm\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74473\" height=\"74\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/IMG_1507sm-e1509635437196.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tVi tror att detta var en av de mest unika tr&auml;ffarna i v&aring;r korta ASTB-historia.\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>Tv&aring; flugor i en sm&auml;ll<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tN&auml;r Hubble-teleskopet stod parkerat med fokus p&aring; en galaxhop kallad Abell 370, d&ouml;k ett antal asteroider&nbsp; &#8211; fr&aring;n v&aring;rt eget solsystem naturligtvis &#8211; upp i bildens f&auml;lt. <a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/news_release\/news\/2017-33\">Resultatet blev detta<\/a>:\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/YMHrCvZU5gk\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p>\n\tAsteroiderna avst&aring;nd fr&aring;n oss &auml;r cirka 250 miljoner km.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tAbell 370 ligger runt 4 miljarder ljus&aring;r bort.\n<\/p>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>Dammringar hittade&nbsp; runt Proxima Centauri<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tObservatoriet ALMA i Chile har uppt&auml;ckt damm runt solsystemets n&auml;rmaste granne i rymden, stj&auml;rnan Proxima Centauri.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>De nya observationerna avsl&ouml;jar kallt <\/strong>men svagt lysande stoftkorn inom ett omr&aring;de i rymden runt Proxima Centauri, mellan en och fyra g&aring;nger s&aring; l&aring;ngt ut fr&aring;n stj&auml;rnan som jordens avst&aring;nd fr&aring;n solen. M&auml;tningarna tyder dessutom p&aring; att ett &auml;nnu svalare b&auml;lte av stoft och damm runt stj&auml;rnan. Det skulle tyda p&aring; att den har ett v&auml;lutvecklat planetsystem. Strukturerna, som troligen utg&ouml;rs av de partiklar av sten och is som blev kvar n&auml;r planeter bildats, liknar v&aring;rt solsystems l&aring;ngt st&ouml;rre b&auml;lten av sm&aring;planeter.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/eso1735a-e1509634595615.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"eso1735a\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74466\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/eso1735a-e1509634595615.jpg\" width=\"550\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Dammringarna runt Proxima Cen. Ill:&nbsp; ESO:s pressrelis.<\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><strong>Stoftet tycks bilda ett b&auml;lte<\/strong> som str&auml;cker sig n&aring;gra hundra miljoner kilometer bort fr&aring;n Proxima Centauri och har en total massa som &auml;r ungef&auml;r en hundradel av jordens massa. Forskarna uppskattar att temperaturen i b&auml;ltet &auml;r cirka &ndash;230 grader Celsius, lika kallt som Kuiperb&auml;ltet i det yttre solsystemet. <\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><strong>I ALMA:s m&auml;tningar finns<\/strong> &auml;ven tecken p&aring; ytterligare ett b&auml;lte med stoft som &auml;r &auml;nnu kallare och som befinner sig tio g&aring;nger l&auml;ngre ut fr&aring;n stj&auml;rnan. Om det bekr&auml;ftas &auml;r detta b&auml;ltet sp&auml;nnande f&ouml;r forskare med tanke p&aring; den kallare milj&ouml;n l&aring;ngt bort fr&aring;n en stj&auml;rna som &auml;r b&aring;de svalare ljussvagare &auml;n solen. B&aring;da b&auml;ltena ligger mycket l&auml;ngre ut fr&aring;n Proxima Centauri &auml;n planeten Proxima b, som g&aring;r i en bana bara 4 miljoner kilometer fr&aring;n sin v&auml;rdstj&auml;rna. <\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><strong>ESO:s dagsf&auml;rska<\/strong> pressrelis <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1735\">&aring;terfinns h&auml;r.<\/a><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Hitlers teleskop p&aring; &Ouml;rnn&auml;stet<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn fantastisk guldgruva f&ouml;r astronomin&ouml;rden &auml;r Carl Zeiss-katalogen &ouml;ver stora som sm&aring; teleskop, f&auml;ltkikare, tilbeh&ouml;r, ett helt Zeiss-planetarium m m fr&aring;n 1934 (f&ouml;rsta nazi&aring;ret), som <strong>Christian Vestergaard <\/strong>fyndat p&aring; n&auml;tet:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/issuu.com\/zeisshistoricasociety\/docs\/astro_94_1934\">https:\/\/issuu.com\/zeisshistoricasociety\/docs\/astro_94_1934<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tBl&auml;dderv&auml;nligt och belysande!\n<\/p>\n<p>\n\tMen vi har rotat fram mer:\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; n&auml;tet, bl a <a href=\"http:\/\/www.alpenfestung.com\/untersberg.htm\">den tyska sajten alpenfestung.com, <\/a>finns flera fotografier &aring;tergivna med <strong>Adolf Hitler<\/strong> vid ett teleskop p&aring; hans f&auml;stning &quot;&Ouml;rnn&auml;stet&quot; uppe i de bayerska bergen, Berghof, n&auml;ra Berchtesgaden. En f&auml;rgbild &aring;terges med detta motiv &#8211; ett f&ouml;r mig ok&auml;nt nazistiskt par i f&ouml;rgrunden, Hitler t h:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/Teleskop_Berghof_2-e1509383177137.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Teleskop_Berghof_2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74449\" height=\"360\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/Teleskop_Berghof_2-e1509383177137.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tDet finns en annan unik bild&nbsp; som visar en &quot;ung v&auml;n&quot; &#8211; <strong>Joseph Goebbels<\/strong> son Helmuth Christian &#8211; vid Hitlers teleskop med den brune diktatorn som guide.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/Berghof_Teleskop-e1509383456121.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Berghof_Teleskop\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74451\" height=\"293\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/Berghof_Teleskop-e1509383456121.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tVi kan utg&aring; ifr&aring;n att teleskopet &auml;r en g&aring;va fr&aring;n Zeiss.\n<\/p>\n<p>\n\tDet mesta pekar p&aring; att Hitler aldrig eller s&auml;llan anv&auml;nde teleskopet f&ouml;r att &quot;titta p&aring; stj&auml;rnorna&quot;, d&auml;remot spanade han g&auml;rna in de omgivande bergs- och alptrakterna, s&auml;rskilt Untersberg.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Portr&auml;tt av Gabriella i <em>Universitetsl&auml;raren<\/em><\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>Jesper Sollerman<\/strong>, som tipsar om en fyllig intervju med tv-personligheten fr&aring;n Fr&aring;ga Lund, kometforskaren m m&nbsp; <strong>Gabriella Stenberg Wieser<\/strong> <a href=\"https:\/\/universitetslararen.se\/2017\/09\/25\/kometkarriar-med-krokig-bana\/\">&#8211; publicerad i tidskriften <em>Universitetsl&auml;raren.<\/em><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tReflektion: T&auml;nk att &auml;ven Gabriella f&aring;tt konstiga kommentarer fr&aring;n kolleger i den akademiska v&auml;rlden &ouml;ver sitt popul&auml;rvetenskapliga arbete. Menar dessa kritiker inte allvar med allt det vackra talet om universitetens tredje, ut&aring;triktade&nbsp; uppgift? Man undrar.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/IMG_03982-e1509308969983.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"IMG_03982\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74436\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/IMG_03982-e1509308969983.jpg\" width=\"450\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Gabriella vet hur man f&aring;ngar publikens intresse: H&auml;r demonstrerar hon kometlandaren p&aring; Rosettasonden vid ett m&ouml;te hos oss i ASTB. Foto: Eva Dagneg&aring;rd<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tJag tycker som gamle id&eacute;historikern <strong>Gunnar Broberg <\/strong>i Lund: Det ska ge pluspo&auml;ng i CV:n f&ouml;r en forskare som vill f&ouml;ra ut sin vetenskap till oss populas. Broberg menade ju <a href=\"http:\/\/www.lum.lu.se\/hur-kommer-universitetet-bast-till-nytta\/\">i en intervju i LUM\/Lunds Universitets Magasin<\/a> i fjor att vi m&aring;ste vara r&auml;dda b&aring;de om seriositeten samtidigt som den tredje uppgiften borde uppgraderas.\n<\/p>\n<p>\n\t&ndash; Vi beh&ouml;ver g&ouml;ra n&aring;got kraftfullt av den tredje uppgiften, och l&aring;ta den bli meriterande f&ouml;r forskarna.\n<\/p>\n<p>\n\tBra lundat&auml;nk!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Niels Bohr Bygningen i gungning<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tK&ouml;penhamns universitets storsatsning p&aring; komplexet med Niels Bohr Bygningen har f&aring;tt svarta rubriker de senaste dagarna. Kostnadsramen har spr&auml;ngts och styrningen verkar obefintlig <a href=\"https:\/\/www.trm.dk\/da\/publikationer\/2017\/granskning-af-niels-bohr-bygningen\">enligt denna revisionsrapport.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tIngen b&ouml;r vara f&ouml;rv&aring;nad. Akademien, dvs universitetet i Dronningens by, &auml;r bra i&nbsp; teorin, h&auml;r finns teoretikerna, experterna, de som kan, men&nbsp; i verkligheten ser det annorlunda ut. Det spelar ingen roll vilken sida av Sundet vi befinner oss.\n<\/p>\n<p>\n\tJag led i m&aring;nga &aring;r av att det fanns en journalistikprofessor i G&ouml;teborg som kunde allt om tidningsekonomi. Han var &quot;expert&quot;, uttalade sig ofta om min tidning och dess kommande katastrofer, men han satte aldrig under mina 50 &aring;r p&aring; tidningen sin fot d&auml;r. Jag tror inte han visste adressen ens till oss.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>&Ouml;verlever UNESCO utan USA?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet finns mycket att s&auml;ga om FN-organet UNESCO, det &auml;r inte min favorit (en av de f&aring; punkter d&auml;r jag och<strong> Donald Trump<\/strong> &auml;r &ouml;verens), det har varit en lekstuga f&ouml;r diverse diktatorer och inte ens p&aring; svenskt hemmaplan tycker jag att v&aring;rt s&aring; kallade UNESCO-r&aring;d har mycket att skryta &ouml;ver. Men jag ska intre hacka p&aring; den styrelse som sitter just nu, p&aring; papperet &auml;r det ett starkt lag med <strong>Inger Davidsson<\/strong> som ordf&ouml;rande.\n<\/p>\n<p>\n\tNu &aring;terst&aring;r att se vad som h&auml;nder p&aring; FN-planet, sedan USA och Israel drar sig ur.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ljud i Halloweentid<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack<strong> <\/strong>till kompisen<strong> Lars Olefeldt<\/strong>, som tipsar om diverse NASA-ljud fr&aring;n planeter och raketer:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/soundcloud.com\/nasa\">https:\/\/soundcloud.com\/nasa<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/58-1-e1509659911995.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"$_58-1\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74482\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/58-1-e1509659911995.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: e-bay<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sl&ouml;jnebulosan fr&aring;n Malm&ouml;s horisont Nej, denna fantastiska bild &auml;r inte fr&aring;n Mount Wilson eller Palomar Mountains eller Mount Hamilton eller Chile eller Hawaii. Grattis till Hans Hilderfors, som ig&aring;r kv&auml;ll f&aring;ngade v&auml;stra delen av Sl&ouml;jnebulosan (Caldwell 34) s&aring; h&auml;r h&auml;pnadsv&auml;ckande i detalj &#8211; obs. TROTS n&auml;stan fullm&aring;ne, TROTS Malm&ouml;s gatlampor. Foto: Hans Hilderfors &#8211; Den&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/11\/03\/nr-114-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 114 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74357"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74357"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74357\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74494,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74357\/revisions\/74494"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74357"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74357"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74357"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}