{"id":74564,"date":"2017-11-09T16:30:24","date_gmt":"2017-11-09T15:30:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=74564"},"modified":"2017-11-10T22:27:42","modified_gmt":"2017-11-10T21:27:42","slug":"nr-116-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/11\/09\/nr-116-2017\/","title":{"rendered":"Nr 116 2017"},"content":{"rendered":"<div class=\"clearfix\">\n<h3>\n\t\t<u><strong>V&aring;ra SN-forskare kliar sig i huvudet:<\/strong><\/u><br \/>\n\t<\/h3>\n<h2>\n\t\t<strong>Nya ljusstarkare supernovor utmanar forskningen<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tDe senaste &aring;ren har tv&aring; nya supernovor observerats som inte beter sig som supernovor brukar. Nya effektiva s&ouml;kteleskop g&ouml;r att det dyker upp exploderande stj&auml;rnor som inte passar in i bilden. Observationerna utmanar forskarnas teorier om hur massiva stj&auml;rnor d&ouml;r, visar tv&aring; nya studier av forskare vid bland annat Stockholms universitet. Studierna publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna <em>Nature <\/em>och <em>Nature Astronomy.<\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Supernovor &auml;r exploderande stj&auml;rnor.<\/strong> Den vanligaste sorten kallas Typ II, och domineras av universums vanligaste &auml;mne: v&auml;te. De senaste tio &aring;ren har supernovaforskningen mest sysslat med ovanligare sorters supernovor, eftersom astronomerna tyckte de f&ouml;rstod sig p&aring; Typ II-supernovorna som kommer fr&aring;n vanliga r&ouml;da j&auml;ttestj&auml;rnor.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Men med fler och fler supernovor<\/strong> uppt&auml;ckta av nya effektiva s&ouml;kteleskop dyker det upp explosioner som inte passar in i bilden. Supernova iPTF14hls uppt&auml;cktes fr&aring;n Palomar-observatoriet i Kalifornien f&ouml;r tre &aring;r sedan, i september 2014, och bland alla hundratals supernovor som hittas med deras teleskop lade forskarna f&ouml;rst knappt m&auml;rke till denna Typ II. Men ist&auml;llet f&ouml;r att falna som vanliga Typ II supernovor blev den pl&ouml;tsligt ljusstarkare, och har de senaste &aring;ren genomg&aring;tt ett antal ytterligare eruptioner. N&aring;got man aldrig tidigare sk&aring;dat.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"image\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74567\" height=\"206\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image.png\" width=\"505\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image.png 505w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image-300x122.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image-200x81.png 200w\" sizes=\"(max-width: 505px) 100vw, 505px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Dv&auml;rggalaxen med iPTF14hls. Bildk&auml;lla:<a href=\"http:\/\/www.not.iac.es\" target=\"_blank\"> Nordic Optical Telescope<\/a><\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Samma &aring;r hittade ett annat teleskop <\/strong>supernovan OGLE-2014-SN-073,OGLE-2014-SN-073, vilken ocks&aring; i f&ouml;rstone framstod som en standardsupernova. Men den visade sig vara b&aring;de ljusstarkare och uppvisar st&ouml;rre hastigheter &auml;n tidigare Typ II supernovor. Sammantaget kr&auml;ver den mycket mer energi &auml;n vad dagens b&auml;sta explosionsteorier kan uppb&aring;da.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>&ndash; B&aring;da dessa explosioner utmanar<\/strong> helt enkelt v&aring;ra g&auml;ngse teorier om hur massiva stj&auml;rnor d&ouml;r. Just genom att de inte alls passar in tvingar de teoretikerna tillbaka till ritborden f&ouml;r att omv&auml;rdera sina modeller, s&auml;ger <strong>Jesper Sollerman,<\/strong> professor i astronomi vid Stockholms universitet.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Man kan s&auml;ga att OGLE-73 kommer <\/strong>att stimulera och utvidga modellerna, medan iPTF14hls med s&auml;kerhet kommer kr&auml;va helt nya id&eacute;er.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>&ndash; Supernovan iPTF14hls lyser <\/strong>faktiskt fortfarande s&aring; ljusstarkt att vi kan f&ouml;lja den med det Nordiska Optiska Teleskopet p&aring; La Palma, till&auml;gger <strong>Francesco Taddia<\/strong>, postdoktor vid Institutionen f&ouml;r astronomi, Stockholms universitet. Nu ska vi anv&auml;nda Hubbleteleskopet f&ouml;r att titta p&aring; den igen lagom till jul.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"image\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74568\" height=\"392\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image.jpg\" width=\"465\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image.jpg 465w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image-300x252.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/image-200x168.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 465px) 100vw, 465px\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>Mer information:<\/strong>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t* Kort intervju med professor Jesper Sollerman:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t* Svensk text:&nbsp;<a href=\"https:\/\/youtu.be\/Erh_NywcKMs\" rel=\"nofollow\">https:\/\/youtu.be\/Erh_NywcKMs<\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t* Engelsk text:&nbsp;<a href=\"https:\/\/youtu.be\/gxzPqLyARzM\" rel=\"nofollow\">https:\/\/youtu.be\/gxzPqLyARzM<\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t* Artikeln &rdquo;<a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/doi:10.1038\/nature24030\" rel=\"nofollow\">A series of energetic eruptions leading to a peculiar H-rich explosion of a massive star<\/a>&rdquo; publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature och handlar om iPTF14hls. Huvudf&ouml;rfattare &auml;r <strong>Iair Arcav<\/strong>i, Kavli-institutet i Santa Barbara. Fr&aring;n Institutionen f&ouml;r astronomi vid Stockholms universitet medverkar <strong>Jesper Sollerman, Francesco Taddia, Christoffer Fremling <\/strong>och <strong>Anders Nyholm<\/strong>. Arbetet &auml;r baserat p&aring; data fr&aring;n Intermediate Palomar Transient Factory (<a href=\"https:\/\/www.ptf.caltech.edu\/iptf\" rel=\"nofollow\">iPTF<\/a>).\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t* Pressreleasen fr&aring;n Las Cumbres Observatory (engelska) finns h&auml;r: <a href=\"https:\/\/lco.global\/news\/las-cumbres-astronomers-discover-a-star-that-would-not-die\/\" rel=\"nofollow\">https:\/\/lco.global\/news\/las-cumbres-astronomers-discover-a-star-that-would-not-die\/<\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t* Artikeln &rdquo;<a href=\"https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41550-017-0228-8\" rel=\"nofollow\">Hydrogen-rich supernovae beyond the neutrinodriven core-collapse paradigm<\/a>&rdquo; publicerades i Nature Astronomy och handlar om OGLE 2014-SN-073. Huvudf&ouml;rfattare &auml;r Giacomo Terreran fr&aring;n Queen&rsquo;s University Belfast. Medf&ouml;rfattare fr&aring;n Stockholms universitet &auml;r Jesper Sollerman och Francesco Taddia. Arbetet &auml;r baserat p&aring; data fr&aring;n Public ESO Spectroscopic Survey of Transient Objects (<a href=\"http:\/\/www.pessto.org\/\" rel=\"nofollow\">PESSTO<\/a>).\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tYoutubefilmen med svensk text kan du surfa in p&aring; h&auml;r:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<iframe allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/Erh_NywcKMs\" width=\"560\"><\/iframe>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Ljusekot sprider sig fr&aring;n M82<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tEtt PS fr&aring;n Hubble-teleskopet till ovanst&aring;ende h&auml;ftiga nyhet:<a href=\"http:\/\/hubblesite.org\/news_release\/news\/2017-42\"> Ett ljuseko i M82 <\/a>efter en supernovaexplosion. Supernovan SN 2014J.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tM82 ligger 11,4 miljoner ljus&aring;r fr&aring;n Vintergatan.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/STSCI-H-v1742e-900x600.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"STSCI-H-v1742e-900x600\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74587\" height=\"232\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/STSCI-H-v1742e-900x600.gif\" width=\"599\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Lunds ok&auml;nda obsis 2.0<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\t&nbsp;&Auml;ven vi astronomihistoriskt intresserade st&auml;lls infor utmaningar. <strong>Dainis Dravins,<\/strong> prof em vid institutionen i Lund, ledde oss til den m&auml;rkliga Donavit-byggnaden som inte ligger l&aring;ngt fr&aring;n dagens astronomiska institution i Lund. Det visade sig att byggnaden inneh&aring;llit ett litet obsis avsett f&ouml;r spektrografiska studier, knutet till fysiska institutionen i slutet av 1800-talet.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tVi har tidigare i W-bloggen uppm&auml;rksammat historiken men nu har <strong>Klas Hylt&eacute;n-Cavallius <\/strong>g&aring;tt p&aring; djupet och hittat intressant litteratur om det ok&auml;nda observatoriet:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>* Hj&ouml;rdis Kristensons Vetenskapens byggnader under 1800-talet<\/strong>, fr&aring;n 1990.Den boken har f&ouml;r &ouml;vrigt just Fysiska institutionen p&aring; omslaget!\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<strong>* Lunds bevaringsprogram fr&aring;n 1991<\/strong> som &auml;r ett par gedigna b&ouml;cker med stadens hus avbildade och beskrivna. I delen \u0094Lund utanf&ouml;r vallarna, Del I\u0094 finns (gamla) fysikinstitutionen med under kvartersnamnet Hyphoff&nbsp; 8, p&aring; sidorna 194-195.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/M\u00e4rklig-liten-byggnad-invid-gamla-Fysiska-Inst.-i-Lund-21-e1510240745791.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"M\u00e4rklig liten byggnad invid gamla Fysiska Inst. i Lund-2\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74574\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/M\u00e4rklig-liten-byggnad-invid-gamla-Fysiska-Inst.-i-Lund-21-e1510240745791.jpg\" width=\"600\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&#8211; I Kristensons bok finns ett avsnitt om alla turer kring bygget av ny fysikinstitution i Lund p&aring; 1870-80-talen.&nbsp;&nbsp; Det blev <strong>Henrik Sj&ouml;str&ouml;m,<\/strong> elev och medhj&auml;lpare ti<strong>ll Helgo Zettervall<\/strong> som ritade den och den byggdes 1883-1886., ber&auml;ttar Klas.\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t&#8211; En f&ouml;r oss intressant uppgift hittar jag;&nbsp; Vi som bes&ouml;ker det lilla huset i parken &aring;r 2017 f&ouml;rundras ju &ouml;ver att man t&auml;nkt sig ett observatorium i denna l&aring;ga byggnad. Men s&aring; h&auml;r skrev fysikprofessorn <strong>Karl A.V. Holmgren<\/strong> &aring;r 1886 om den fina institutionsbyggnaden som d&aring; h&ouml;ll p&aring; att uppf&ouml;ras vid Biskopsgatan:\n\t<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Byggnaden ligger h&ouml;gt med fria utsigter och ost&ouml;rd af all gatutrafik; och &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; n&auml;rmast liggande tomter komma icke att i nuvarande egares lifstid s&auml;ljas utan garantier f&ouml;r att fysiska institutionen skall f&ouml;rblifva fredad f&ouml;r st&ouml;rande grannskap. <\/em>\n\t<\/p>\n<p>\n\t\tVi f&aring;r efter kommande jul- och ny&aring;rshelg samla oss inom ASTB:s historiska grupp til ett studiebes&ouml;k f&ouml;r att andas in milj&ouml;n med bl a den m&auml;rkliga inomhusbrunnen.\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>Mindre kostym f&ouml;r WFirst<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tNASA tvingas av budgetsk&auml;l sk&auml;ra i kostnaderna f&ouml;r WFirst-projektet, en uppf&ouml;ljare till Hubble-teleskopet med dess k&auml;nslighet och uppl&ouml;sning&nbsp; men med 100 ggr st&ouml;rre himmelsyta. <a href=\"https:\/\/www.theguardian.com\/science\/2017\/nov\/09\/spacewatch-nasa-space-telescope-faces-cuts-to-reduce-costs\">Detta ber&auml;ttar <em>The Guardian<\/em> p&aring; n&auml;tet.<\/a>\n\t<\/p>\n<h2>\n\t\t<strong>P&aring; kornet<\/strong><br \/>\n\t<\/h2>\n<p>\n\t\tDenna elakhet hittade W-bloggens chefsspanare p&aring; <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/physicsbyumer1\/?hc_ref=ARR6_wIjlrso7FLDa3s0rLO8_SIqAv9xunRLzo2Ni-2DmeJw1RMKe16CgasUS2upEhc&amp;fref=nf\">physics-astronomy, en facebooksida <\/a>med ibland elakheter p&aring; gr&auml;nsen till fake-humour:\n\t<\/p>\n<p>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/23318967_780498635485158_1361449499172429709_n-e1510264925526.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"23318967_780498635485158_1361449499172429709_n\" class=\"aligncenter size-full wp-image-74582\" height=\"456\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2017\/11\/23318967_780498635485158_1361449499172429709_n-e1510264925526.png\" width=\"400\" \/><\/a>\n\t<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V&aring;ra SN-forskare kliar sig i huvudet: Nya ljusstarkare supernovor utmanar forskningen De senaste &aring;ren har tv&aring; nya supernovor observerats som inte beter sig som supernovor brukar. Nya effektiva s&ouml;kteleskop g&ouml;r att det dyker upp exploderande stj&auml;rnor som inte passar in i bilden. Observationerna utmanar forskarnas teorier om hur massiva stj&auml;rnor d&ouml;r, visar tv&aring; nya studier&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/11\/09\/nr-116-2017\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 116 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74564"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=74564"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74564\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74595,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/74564\/revisions\/74595"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=74564"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=74564"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=74564"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}