{"id":7459,"date":"2010-10-06T17:49:11","date_gmt":"2010-10-06T16:49:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7459"},"modified":"2010-10-07T01:51:45","modified_gmt":"2010-10-07T00:51:45","slug":"nr-170-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/06\/nr-170-2010\/","title":{"rendered":"Nr 170 2010"},"content":{"rendered":"<h2>Raml\u00f6sa-bubblor p\u00e5\u00a0 Enceladus<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/perrier3.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-7467\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/perrier3-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"81\" height=\"81\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/perrier3-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/perrier3-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/perrier3.jpg 376w\" sizes=\"(max-width: 81px) 100vw, 81px\" \/><\/a>Vad h\u00e4nder vid sydpolen p\u00e5 Saturnus-m\u00e5nen Enceladus?<\/p>\n<p>Bilden h\u00e4rom dan &#8211; bl a<a href=\"http:\/\/www.popast.nu\/\" target=\"_self\"> \u00e5tergiven p\u00e5 PoPAsts webb <\/a>&#8211; fick m\u00e5nga av oss att haja till, och nu talas det i NASA-rapporter om en underjordisk &#8220;Perrier-ocean&#8221; av bubblande havsvatten som en f\u00f6rklaring. Vi i Sverige kan v\u00e4l lika bra prata om en Raml\u00f6sa-effekt???<\/p>\n<p>Det \u00e4r Cassini-sonden som h\u00e4r uppt\u00e4ckt natrium- och kadium-salter och diverse\u00a0 kolrika f\u00f6reningar, och forskarna t\u00e4nker sig fenomenet s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n<p>Att det &#8220;varma&#8221; bubbelvattnet pressas upp genom ett h\u00e5l i den tjocka m\u00e5nisen, fr\u00e4ser ut som en geyser, en del av molekylerna f\u00f6rsvinner ut i rymden, en del kyls ner och faller ner som vatten som rinner tillbaka in i m\u00e5ndjupen genom h\u00e5ligheter i isen.<\/p>\n<p>Sen upprepas processen.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7462\" aria-describedby=\"caption-attachment-7462\" style=\"width: 342px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA13420.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-7462 \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA13420.jpg\" alt=\"\" width=\"342\" height=\"256\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA13420.jpg 342w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA13420-300x224.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 342px) 100vw, 342px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7462\" class=\"wp-caption-text\">Ill:  NASA\/JPL\/Space Science Institute<\/figcaption><\/figure>\n<p>Att n\u00e5got spektakul\u00e4rt \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng har vi l\u00e4nge vetat, men det \u00e4r f\u00f6rst nu tack vare Cassini-sondens senaste motsolsbilder som geyser-fenomenen kommit upp p\u00e5, f\u00f6rl\u00e5t,\u00a0 ytan.<\/p>\n<p>Isen p\u00e5 Enceladus,\u00a0 vid sydpolen, anses ha en tjocklek p\u00e5 ett par kilometer, s\u00e5 det \u00e4r v\u00e4ldiga krafter som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7463\" aria-describedby=\"caption-attachment-7463\" style=\"width: 441px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA12733-br500.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-7463\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA12733-br500.jpg\" alt=\"\" width=\"441\" height=\"441\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA12733-br500.jpg 441w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA12733-br500-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIA12733-br500-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 441px) 100vw, 441px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7463\" class=\"wp-caption-text\">Foto: NASA\/Cassini<\/figcaption><\/figure>\n<p>Cassini- bilden ovan\u00a0 \u00e4r fr\u00e5n\u00a0 slutet av\u00a0 2009 och visar \u00e5tminstone fyra tydliga geysrar.<\/p>\n<p>Obs: Det \u00e4r\u00a0 Saturnus som belyser m\u00e5nen, solen lyser p\u00e5 Enceladus och geysrarna bakifr\u00e5n.<\/p>\n<p>NASA-forskarna tror att vattentempen under isen\u00a0 ligger runt plusminus noll Celsius, och att yttempen ligger runt\u00a0 80-180 grader Kelvin. Men det r\u00e5der stor os\u00e4kerhet i m\u00e4tningarna, bortsett fr\u00e5n den iakttagna skillnaden yta (kallt) \/djup (varmt).<\/p>\n<p>Enceladus diameter \u00e4r cirka 50 mil.<\/p>\n<p>Visst \u00e4r denna m\u00e5ne en utmaning!<\/p>\n<h2>Prata sk\u00e5nska i kosmos!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIX-DMZCVM1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-7487\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/PIX-DMZCVM1-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"72\" height=\"72\" \/><\/a>Bloggtipsaren COB alias Carl Olof B\u00f6rjeson tipsar:<\/p>\n<p>&#8211;<span> Tips till l\u00e4sning och blogg: <em>Tidningen Spr\u00e5k,<\/em> som damp ner just nu. har en stor artikel om de(-t) spr\u00e5k som anv\u00e4nds f\u00f6r att kommunicera med utomjordingar.<\/span><\/p>\n<p>Mitt f\u00f6rslag \u00e4r \u00e4r att vi pratar sk\u00e5nska, det blir enklast s\u00e5 f\u00f6r alla.<\/p>\n<h2><span>Gunnar Larsson-Leander portr\u00e4tteras i Johans bok<br \/>\n<\/span><\/h2>\n<p><span><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/0eed8b3ac0eeb4ba5f.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-7479\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/0eed8b3ac0eeb4ba5f.jpg\" alt=\"\" width=\"89\" height=\"134\" \/><\/a>V\u00e5r tidigare ordf\u00f6rande Gunnar Larsson-Leander (f 1918!!!) i ASTB \u00e4r en av de som djupportr\u00e4tteras i Johan K\u00e4rnfelts lysande bok <em>Allt mellan himmel och jord<\/em>. Johan skildrar bl a olika amat\u00f6rastronom\u00f6den, och Gunnar <\/span><span>\u00e4r den, visar det sig,\u00a0 som gick hela den l\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5nga v\u00e4gen, fr\u00e5n amat\u00f6rastronom p\u00e5 30-talet med egetbyggt obsis i H\u00e4lsingland,\u00a0 brevv\u00e4n med Knut Lundmark till variabel- och novak\u00e4nnare &#8211;\u00a0 till observator och professor i Lund och ordf\u00f6rande f\u00f6r ASTB.<\/span><\/p>\n<p><span>Gunnar har alltid slagit vakt om oss amat\u00f6rer, och det var en karakt\u00e4rsdanande\u00a0 upplevelse &#8211; smaka\u00a0 p\u00e5 de orden! &#8211;\u00a0 att som ung grabb f\u00e5 r\u00e4nna runt p\u00e5 gamla obsis i Lund och pl\u00e5ga honom och Nils Hansson med korkade och barnsliga fr\u00e5gor.<\/span><\/p>\n<p><span>N\u00e4r vi n\u00e4sta g\u00e5ng m\u00f6ts i ASTB st\u00e5r kultur p\u00e5 programmet, och f\u00e5r jag bara erinra om att i PopAst:s f\u00f6reg\u00e5ngare, <em>Astronomisk Tidsskrift<\/em>, utredde Gunnar en g\u00e5ng allt v\u00e4rt att utreda om James Joyce och astronomin i det stilbildande och banbrytande romanverket<em> Ulysses<\/em>.<br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span>Gunnar Larsson-Leander &#8211; en hedersman!<\/span><\/p>\n<h2>Kometen Hartley 2<\/h2>\n<p>4 november \u00e4r det dags: D\u00e5 passerar EPOXI-sonden i en fart bed\u00f6md till 12,3 km\/sek kometen Hartley 2 &#8211; det \u00e4r femte g\u00e5ngen i v\u00e5r historia som en komet fotas, m\u00e4ts, detaljstuderas\u00a0 och v\u00e4gs\u00a0 p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll.<\/p>\n<figure id=\"attachment_7475\" aria-describedby=\"caption-attachment-7475\" style=\"width: 485px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/486261main_pia13438-4x3_946-710.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-7475   \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/486261main_pia13438-4x3_946-710.jpg\" alt=\"\" width=\"485\" height=\"363\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/486261main_pia13438-4x3_946-710.jpg 946w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/486261main_pia13438-4x3_946-710-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 485px) 100vw, 485px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-7475\" class=\"wp-caption-text\">Foto: NASA\/JPL-Caltech\/UCLA  HST<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Avst\u00e5ndet vid detta flyby 4.11.2010 bed\u00f6ms till 700 km.<\/p>\n<h2><span>Det ges f\u00f6r f\u00e5 Nobelpris&#8230;<\/span><\/h2>\n<p><span>&#8230; till astronomer och astrofysiker. <\/span><\/p>\n<p><span>Nog sagt!<br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span><br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span><br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span><br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span><br \/>\n<\/span><\/p>\n<p><span><br \/>\n<\/span><\/p>\n<table border=\"0\" cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\" align=\"center\">\n<tbody>\n<tr>\n<td align=\"left\" valign=\"top\"><\/td>\n<td align=\"right\" valign=\"top\"><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td colspan=\"2\"><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Raml\u00f6sa-bubblor p\u00e5\u00a0 Enceladus Vad h\u00e4nder vid sydpolen p\u00e5 Saturnus-m\u00e5nen Enceladus? Bilden h\u00e4rom dan &#8211; bl a \u00e5tergiven p\u00e5 PoPAsts webb &#8211; fick m\u00e5nga av oss att haja till, och nu talas det i NASA-rapporter om en underjordisk &#8220;Perrier-ocean&#8221; av bubblande havsvatten som en f\u00f6rklaring. Vi i Sverige kan v\u00e4l lika bra prata om en Raml\u00f6sa-effekt???&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/06\/nr-170-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 170 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7459"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7459"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7459\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7498,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7459\/revisions\/7498"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7459"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7459"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7459"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}