{"id":7495,"date":"2010-10-07T13:39:59","date_gmt":"2010-10-07T12:39:59","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=7495"},"modified":"2010-10-07T15:55:22","modified_gmt":"2010-10-07T14:55:22","slug":"nr-171-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/10\/07\/nr-171-2010\/","title":{"rendered":"Nr 171 2010"},"content":{"rendered":"

Just nu p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen:<\/span><\/h3>\n

Hartley 2 passerar Perseus dubbelhop<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Kometen 1 oktober 2010 , d\u00e5 i Cassiopeia. Foto: Fj\u00e4rrstyrt instrument i Mayhill, N.M, av Rhiannon Blaauw, NASA's Meteoroid Environment Office, Marshall Space Flight Center, Huntsville, Ala.<\/figcaption><\/figure>\n

I dag (7.10) och i morgon (8.10) passerar kometen 103 P Hartley 2 <\/span>den klassiska dubbelstj\u00e4rnhopen i Perseus, och astrofotograferna kommer inte att ha en sekunds ledigt. Bloggen inv\u00e4ntar med sp\u00e4nning sagolikt vackra, urtjusiga bildbevis fr\u00e5n passagen d\u00e4r komet och deep sky m\u00f6ts.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr \u00e4r v\u00e4derprognoserna f\u00f6r oss i Malm\u00f6 och ute p\u00e5 TBO usla.<\/p>\n

Runt 20 oktober anses kometen ligga jorden s\u00e5 n\u00e4ra att den g\u00e5r att se f\u00f6r blotta \u00f6gat (n\u00e4ra Capella).<\/p>\n

Hartley 2 tillh\u00f6r Jupiters kometfamilj, den har en period p\u00e5 6,5 \u00e5r och den kommer i november att detaljstuderas av NASA-sonden EPOXI under dess fransyska visit.<\/p>\n

Bra efemerider ges lite \u00f6verallt p\u00e5 astron\u00e4tet, det \u00e4r bara att googla och s\u00f6ka lyckan. T ex p\u00e5 EartSky.org!<\/a><\/p>\n

<\/a>Och svenska AstronomiGuiden <\/a>har alltid n\u00e5got matnyttigt f\u00f6r hugade nattugglor.\"\"<\/a><\/p>\n

Irlands f\u00f6rsta supernova<\/h2>\n

\"\"<\/a>Den irl\u00e4ndske amat\u00f6rastronomen Dave Grennan har skrivit in sig i gr\u00f6na \u00f6ns astronomihistoria som den f\u00f6rste d\u00e4r att uppt\u00e4cka en supernova – SN2010ik i galaxen UGV112, 290 miljoner ljus\u00e5r bort och ut i kosmos. Sm\u00e4llen skedde s\u00e5ledes i “verkligheten” ungef\u00e4r d\u00e5 superkontinenten Pangea skapades p\u00e5 jordklotet och de allra f\u00f6rsta embryona till dinosaurier b\u00f6rjade synas i faunan. Ganska l\u00e4ngesen…<\/p>\n

Dave bor i Raheny och uppt\u00e4ckte supernovan genom att j\u00e4mf\u00f6ra bilder tagna i augusti och september. Han har ca 2600 galaxer p\u00e5 sitt “program”. Tidigare har han \u00e4ven uppt\u00e4ckt tv\u00e5 asteroider.<\/p>\n

Supernovan \u00e4r av typen Ib.<\/p>\n

Vilket material t\u00e5l solkoronans extremv\u00e4rme?<\/h2>\n

\"\"<\/a>N\u00e4r NASA 2018 skickar i v\u00e4g sin solkorona-utforskare rakt in i solens atmosf\u00e4r, vilket h\u00e5llfast material kommer d\u00e5 Solar Probe Plus-sondens v\u00e4rmesk\u00f6ld att best\u00e5 av?<\/p>\n

Ingenj\u00f6rerna jobbar intensivt p\u00e5 den fr\u00e5gan, f\u00f6rst\u00e5r jag, och \u00e4ven om det \u00e4r glest mellan koronapartiklarna \u00e4r tempen 100 000-tals grader.<\/p>\n

R\u00e4tt svar \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r – kolfiber.<\/p>\n

M\u00e4rklig m\u00e5ndikt<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vad menade Anna Maria Lenngren (1754-1817) med denna dikt 1793, titlad Till en astronom<\/em>?
\nF\u00f6rg\u00e4fves s\u00f6ker du bevisa oss till pricka
\nAtt folk i m\u00e5nen bor:
\nBevisa f\u00f6rst och fr\u00e4mst att der \u00e4r vin, min bror,
\nF\u00f6rst\u00e5s sen af sig sjelft der \u00e4ro de, som dricka!<\/strong><\/p>\n

Vi vet ju att William Herschel vid denna tid trodde att det fanns liv p\u00e5 m\u00e5nen och att han sa sig hellre\u00a0 vilja bo d\u00e4r \u00e4n p\u00e5 jorden. Kan poetissan ha l\u00e4st eller h\u00f6rt om Herschel, som – parentetiskt sagt – fick h\u00f6ra ett och annat syrligt av sin sedermera gode v\u00e4n, den 5:e Astronomer Royal Nevil Maskelyne, som ju noga observerat m\u00e5nens fr\u00e5nvaro av atmosf\u00e4r?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Just nu p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen: Hartley 2 passerar Perseus dubbelhop I dag (7.10) och i morgon (8.10) passerar kometen 103 P Hartley 2 den klassiska dubbelstj\u00e4rnhopen i Perseus, och astrofotograferna kommer inte att ha en sekunds ledigt. Bloggen inv\u00e4ntar med sp\u00e4nning sagolikt vackra, urtjusiga bildbevis fr\u00e5n passagen d\u00e4r komet och deep sky m\u00f6ts. Tyv\u00e4rr \u00e4r v\u00e4derprognoserna… L\u00e4s mer »Nr 171 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7495"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7495"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7495\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7515,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7495\/revisions\/7515"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7495"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7495"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7495"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}