{"id":75019,"date":"2017-12-14T11:12:45","date_gmt":"2017-12-14T10:12:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75019"},"modified":"2017-12-14T11:12:45","modified_gmt":"2017-12-14T10:12:45","slug":"nr-126-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/12\/14\/nr-126-2017\/","title":{"rendered":"Nr 126 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tIntensiv debatt om 2017 U1 aka 1I\/\u02bbOumuamua<\/span>.<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSurfa ner till förra W-bloggen för att läsa vad vår svenske kometforskare Hans Rickman<\/strong> har för synpunkter på  den  i höst upptäckta interstellära gästen  2017 U1 aka 1I\/\u02bbOumuamua<\/span>. Komet eller asteroid eller nått "mitt emellan"? Gammalt eller ungt? Hur har den avlånga formen uppstått? Ytfärgens betydelse – organiskt material eller någonting annat?\n<\/p>\n

\n\tRapporter rasar in. Ett exempel finns här, <\/a>som erinrar om himlakroppens krångliga väg till oss. En dagsfärsk uppsats<\/a> lyfter fram objektets sannolika ursprung i ett binärt stjärnsystem. Astronomerna har fullt upp att göra!\n<\/p>\n

\n\t"Alternativa fakta"-spekulationer utpekar himlakroppen som ett interstellärt rymdskepp vars motor gått itu…\n<\/p>\n

\n\tDet enda forskarna är helt överens om är objektets interstellära ursprung, vilket är spännande nog.\n<\/p>\n

\n\t\"Path-of-Oumuamua\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla:<\/em>
\n\tBrooks Bays \/ SOEST Publication Services \/ Univ. of Hawaii<\/i>\n<\/p>\n

\n\tJulig ESO-bild från stjärnkrubban Sharpless 29<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKameran OmegaCAM på ESO:s kartläggningsteleskop VST har fångat en juligt glittrande bild av stjärnbarnkammaren med namnet Sharpless 29. I denna gigantiska bild syns många astronomiska fenomen, bland dem moln av stoft och gas som reflekterar, absorberar, och släpper ut ljuset från unga, heta stjärnor inuti nebulosan.\n<\/p>\n

\n\tOmrådet på himlen som syns i bilden ingår i <\/span>Sharplesskatalogen<\/span><\/a> över så kallade <\/span>H II-områden<\/span><\/a>, interstellära moln av joniserad gas där många nya stjärnor håller på att bildas. Området är även känt under beteckningen Sh 2-29.<\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tSharpless 29<\/span><\/a> ligger cirka 5500 ljusår bort i stjärnbilden <\/span>Skytten<\/span><\/a>, granne till den större <\/span>Lagunnebulosan<\/span><\/a>. <\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"Stellar<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKameran OmegaCAM på ESO:s kartläggningsteleskop VST har fångat denna glittrande bild av stjärnbarnkammaren med namnet Sharpless 29. I denna gigantiska bild syns många astronomiska fenomen, bland dem moln av stoft och gas som reflekterar, absorberar, och släpper ut ljuset från unga, heta stjärnor inuti nebulosan. Bildkälla: ESO\/M. Kornmesser<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFör astronomer erbjuder den <\/span>händelserika <\/span>miljön i Sharpless 29 ett smörgåsbord av fysiska egenskaper att studera. <\/span>Här triggas bildandet av nya stjärnor, som i sin tur påverkar stoftet och gasen, allt medan magnetfält stör processen; allt detta <\/span>kan alla observeras och undersökas i detta område.<\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tHela det matiga ESO-messet återfinns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGeminiderna på radiobandet<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVädret har inte varit bra för att spana in Geminiderna från den sydsvenska horisonten, men trösten är den alltid lika spännande avlyssningen över radiobandet. Som här:\n<\/p>\n

\n\thttp:\/\/www.livemeteors.com\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tNär du hör ett ubåtspling, så är det sannolikt en geminid.\n<\/p>\n

\n\tJulklapp till ISS-astronauterna<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldt <\/strong>har snappat upp den alternativa julklappen för astronauterna ombord på internationella rymdstationen ISS: Att det får se senaste Star Wars-filmen ombord.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBankettalet på Nobelfesten<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed lite distans till årets nobelpris i fysik, så tycker jag våra tre fysikpristagare skötte sig väldigt, väldigt  bra i Stockholm. Här kan ni njuta av bankettalet från Barney Weiss i repris.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tWeiss talade ju om en cartoon i tidskriften The New Yorker<\/em>. Här är den:\n<\/p>\n

\n\t\"cncartoons\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTrappist-II á la Stefan Agnani<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVår egen astronomiske ASTB-glasskulptör, konstnären Stefan Agnani<\/strong> har inte kunnat låta bli: Han gav sig "utan tillstånd" på exoplaneterna runt Trappist II,  de är inte på kartan ännu,  och de sju planeterna har nu fått detta utseende:\n<\/p>\n

\n\t\"trappist-II\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tMittplanetern är förstås en utmaning. Har modellen varit en gammal baseboll, en slungboll eller en bowlingväska från farfarsfars tid?\n<\/p>\n

\n\tTrumps månmission<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tUSA:s planer på nya månbesök har uppmärksammats av vår astropedagog Peter Hemborg,<\/strong> och vi tipsar i vår tur om NASA:s pressrelis.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tSker månlandningen i denna krater, månne?\n<\/p>\n

\n\t\"Trump-Crater-2\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTvå tomtar bakom podden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPeter Linde<\/strong>, drivkraften bakom vår nya poddsatsning, påpekar att den numera finns omtalad på astb.se-sajten,<\/a> varifrån man lätt och geschwint klickar in till premiärprogrammet om gravitationsvågor.\n<\/p>\n

\n\t\"0400089e79bd6381300e257724761d30\"<\/a>\"di9X56AAT\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"ulfr-pl2\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJakten på julklapp till "mattes" vänner<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till idrottskompisen Per Hällström<\/strong>, som fb-tipsat om en lämplig julklapp till mattevännerna på bloggen:\n<\/p>\n

\n\t\"kids-merry-christmas-math-formula-t-shirt-math-nerd-gifts-8-red\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intensiv debatt om 2017 U1 aka 1I\/\u02bbOumuamua. Surfa ner till förra W-bloggen för att läsa vad vår svenske kometforskare Hans Rickman har för synpunkter på  den  i höst upptäckta interstellära gästen  2017 U1 aka 1I\/\u02bbOumuamua. Komet eller asteroid eller nått "mitt emellan"? Gammalt eller ungt? Hur har den avlånga formen uppstått? Ytfärgens betydelse – organiskt… L\u00e4s mer »Nr 126 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75019"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75019"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75019\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75066,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75019\/revisions\/75066"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75019"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75019"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75019"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}