{"id":75080,"date":"2017-12-18T11:17:22","date_gmt":"2017-12-18T10:17:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75080"},"modified":"2017-12-18T20:31:37","modified_gmt":"2017-12-18T19:31:37","slug":"nr-127-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/12\/18\/nr-127-2017\/","title":{"rendered":"Nr 127 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tBränderna vid Mount Wilson<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t2017 var ett dramatiskt år för en ikon inom astronomin: Mount Wilsonobservatoriet i Californien med Hookerteleskopet och det stora soltornet. Fortfarande brinner det i knutarna i delstaten men observatoriet var direkt hotat för två månader sen.\n<\/p>\n

\n\t\"SVMC7VHWDVCCDHANIOFBXWCGOM\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVanlig syn i oktober 2017. Bildkälla: LA Times\/<\/em>\n<\/p>\n

\n\tAstronomer både i USA och Australien har fått vänja sig vid tanken att deras observatorier ett tu tre inte finns längre. Och när vulkanerna på Hawaii mullrar har det hänt att de stora teleskopbyggnaderna där fått känningar.\n<\/p>\n

\n\tNär Knut Lundmark <\/strong>skrev om sina astronomiska äventyr på Mount Wilson  på 20-talet skrev han han mest om pumor som smög längs stigarna på nätterna och skallerormar som gömt sig i lakanen i observatoriets övernattningsrum i det så kallade Klostret (The Monastery). Skogsbränder nämndes aldrrig.\n<\/p>\n

\n\t\"2017_10_27-21.54.32.076-CDT\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tCeres vita krater i närbild<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn "simulerad perspektivbild" på Occator-kratern på Ceres – kan det vara något? <\/font>\n<\/p>\n

\n\tVi har inte på länge skrivit om Ceres och dess utforskning genom den framgångsrika Dawn-sonden, men jag tycker bilden nedan är så anmärkningsvärd att den får duga som bloggens egen VAB ("Veckans astronomiska bild").<\/font>\n<\/p>\n

\n\tCeres utforskas hela tiden och vi tror ju att vitan i kratern har med någon sorts saltavlagringar att göra, med ursprung i en underjordisk sjö. <\/font>\n<\/p>\n

\n\tVitorna i kraterbottnarna på småplaneten har sannolikt olika sorters ursprung.<\/font>\n<\/p>\n

\n\t\"PIA21913_modest\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/UCLA\/MPS\/DLR\/IDA\/PSI <\/em>\n<\/p>\n

\n\tFakta om Ceres och bilden finns på NASA:s sajt om Dawn,<\/a> naturligtvis.<\/font>\n<\/p>\n

\n\tDawn-projektet avslutas nästa år. Sonden läggs då i en evig bana runt småplaneten, NASA vill inte riskera att planetmiljön utsätts för  jordisk nedsmutsning genom t ex en krasch på ytan. <\/font>\n<\/p>\n

\n\tMoment 22 i Göteborg<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tFörhoppningsvis är det bara i Göteborg som tongivande politiker ser intresset för astronomi och människans plats i rymden som ett "särintresse".<\/a>\n<\/p>\n

\n\tStriden om Slottsskogsobservatoriets framtid är långt ifrån avgjord. Vi hoppas förstås på ett vettigt kommunalt beslut, men osvuret är bäst. Med i bilden är även regionen.\n<\/p>\n

\n\tKatja Lindblom<\/strong>, observatoriets föreståndare,  bloggar i ärendet<\/a> och berättar om en situation som för oss på W-bloggen påminner om  rena Moment 22-läget.\n<\/p>\n

\n\t\"0005313521_100-1\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tRikt år för Tycho Brahes yngsta<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPeter Hemborg <\/strong>med support av Olle Frykstam <\/strong>och Jon Saalbach <\/strong>rapporterar att det varit ett sällsynt lyckat och aktivt år för alla våra barn- och ungdomsgrupper. Bildsvit på Tycho Brahe-obsis hemsida.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tArthur C Clarke 100 år<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI samband meds 100-årsminnet av Arthur C Clarkes <\/strong>födelse skrev sf-kännaren John-Henri Holmberg<\/strong> denna understreckare i Svenska Dagbladet<\/em><\/a>. Suveränt! (Tack till Carl-Olof Börjeson <\/strong>för lästipset.)\n<\/p>\n

\n\tFråga: När ska skandalomsusade Svenska Akademien belöna sf-litteraturen? De Aderton missade Ray Bradbury<\/strong> men fick i alla fall med på ett hörn Doris Lessing<\/strong> och, förstås, utan att de visste vad de gjorde, Harry Martinson.<\/strong> Hade de förstått att deras egen medlem läste Jules Verne Magasinet<\/em> hade de aldrig tilldelat honom sitt finaste pris.\n<\/p>\n

\n\tDanskt Tycho Brahe-projekt<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tOm det danska projektet att via inscanning  digitalisera några av Tycho Brahes <\/strong>böcker och observationsjournaler (utgivna långt efter hans bortgång) – ett projekt med bas på Syddansk Universitet – berättas här:\n<\/p>\n

\n\thttps:\/\/www.dr.dk.\/nyheder\/regionale\/fyn\/astronom-faar-lov-kigge-tycho-brahe-over-skulderen#!\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tAnsvarig för satsningen, som förväntas ligga färdig i februari 2018, är forskaren och Brahe-ättlingen Majken Brahe Ellegard Christensen. <\/strong>\n<\/p>\n

\n\tSajten ovan innehåller även en kort  filmsnutt.\n<\/p>\n

\n\t\"img_0256\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: cindie madsen\/DR DK<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\tRemarkabelt jubileum2018<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t– Till sommaren är det 100 år sedan Axel Corlin<\/strong> upptäckte sin nova. Detta från Göteboerg 8 juni 1918, avrapporterar Christian Vestergaard.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tVi lovar återkomma. Axel Corlin blev ju med tiden lundaastronom och en av den kosmiska strålningens utforskarpionjärer.\n<\/p>\n

\n\tGigantiskt kometnedslag på Neptunus – för runt 1000 år sen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tUpptäckten av och studier av CS-molekylen i Neptunus atmosfär med hjälp av ALMA-maskineriet pekar på, tillsammans med mätningar av förekomsten av CO och HCN, att i gasjätten  small in en stor komet för ~<\/span>1000 år sedan. Rapport här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTomten på spaning<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSnart är det jul, och "han" har fullt sjå med att orientera sig på himlavalvet för att hitta rätt väg. Tack till pinterest-sajten<\/a> för bidraget:\n<\/p>\n

\n\t\"441b8a54359c4d5b314f08f3686f3e45--astronomy\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bränderna vid Mount Wilson 2017 var ett dramatiskt år för en ikon inom astronomin: Mount Wilsonobservatoriet i Californien med Hookerteleskopet och det stora soltornet. Fortfarande brinner det i knutarna i delstaten men observatoriet var direkt hotat för två månader sen. Vanlig syn i oktober 2017. Bildkälla: LA Times\/ Astronomer både i USA och Australien har… L\u00e4s mer »Nr 127 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75080"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75080"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75080\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75124,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75080\/revisions\/75124"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75080"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75080"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75080"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}