{"id":75152,"date":"2017-12-25T14:07:33","date_gmt":"2017-12-25T13:07:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75152"},"modified":"2017-12-25T23:08:08","modified_gmt":"2017-12-25T22:08:08","slug":"nr-129-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2017\/12\/25\/nr-129-2017\/","title":{"rendered":"Nr 129 2017"},"content":{"rendered":"

\n\tDjur och natur<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDå och då springer W-bloggen på bilder på vilda djur som känner sig hemma vid världens stora observatorier, och den här gråräven vilar sig framför giganten i Chile, Gemini South-kupolen (innehållande spegel på 8,1 m). Fotot finns på Gemini-teleskopens hemsida.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"a2113-gemini5-g\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Sébastien Gauthier\/Association of Universities for Research in Astronomy<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet händer titt som tätt att djur slår sig ner vid observatorierna för att vila eller rentav stjäla något att äta av picknickande astronomer. Ibland är djur så närgångna att de satt små tassavtryck på astronomernas speglar. Några berömda duvor byggde ett bo i en radioantenn, vilket höll på att sabotera den stora upptäckten  av den kosmiska mikrovågsbakgrunden.\n<\/p>\n

\n\tMin egen julklapp<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag har gett mig själv en fin cd i julklapp: Hakon Börresens<\/strong> Orchestral Works innehållande musiken till baletten "At Uranienborg – Tycho Brahe´s Dream" från 1924.\n<\/p>\n

\n\t\"61vVWn-2v9L._SR600,315_PIWhiteStrip,BottomLeft,0,35_SCLZZZZZZZ_\" <\/a>\n<\/p>\n

\n\tÅlborg-symfonikerna spelar, dirigerade av Owain Arwel Hughes.<\/strong>\n<\/p>\n

\n\tKanske det blir några spårs uppspelning på ett stormöte i vår.\n<\/p>\n

\n\tParadox belystes av Anders Nyholm<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tPå självaste julafton kunde vi se en SVT-intervju i Rapport med Anders Nyholm<\/strong><\/a>,<\/strong> Anders som hade kloka synpunktrer på ljusnedsmutsningen i våra städer.\n<\/p>\n

\n\tAnders poäng är värd att ta fasta på: Vi har aldrig tidigare i mänsklighetens historia kännt till  så mycket om universum som vi gör idag –  och aldrig tidigare har så få människor på klotet kunnat se en riktigt klar stjärnhimmel.\n<\/p>\n

\n\tEn paradox!\n<\/p>\n

\n\tÄnnu mer om rymdljus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tW-bloggens egen medicinkännare Carl-Olof Börjeson<\/strong> tipsar om en artikel i Läkartidnignen, <\/em><\/a>som diskuterar årets nobelpris i fysiologi som fokuserade på utforskningen av vår dygnsrytm.. Även rymdfärdsproblematiken diskuteras.\n<\/p>\n

\n\tCitat:<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t"De speciella förhållanden som dagens astronauter upplever, med möjlighet till ständigt ljus ute i rymden och möjlighet att välja arbetstidernas och sömnperiodernas längd och våglängd på belysningen , utgör ett viktigt fält för att studera anpassningen av den biologiska klockan, något som den svenske astronauten Christer Fuglesang berättat om . Redan nu har simulerade rymdfärder till planeten Mars gett nya intressanta resultat om basala kroppsrytmer hos männi­ska, till exempel beträffande salt­intaget."\n<\/p>\n

\n\tFörnämligt verk om Fysicum i Lund<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tJag är stolt över mina brorsbarnbarn. Andreas Johansson<\/strong> t ex jobbar numera som tekniker på  Fysicum, vid avdelningen för fasta tillståndets fysik,  granngårds med astronomerna på Sölvegatan..\n<\/p>\n

\n\tAndreas gav mig i julklapp boken Fysik i Lund – i tid och rum<\/em>, med fysikprofilen Bengt Forkman <\/strong>och Kristina Holmin Verdozzi<\/strong> som redaktörer, och i den figuerar både gamla vänner som Indrek Martinsson <\/strong>(tyvärr bortgången) och Torbjörn Sjöstrand<\/strong>, vars föräldrar jag umgicks med under MARS-åren. Torbjörn var då ung amatörastronomin. I dag är han professor i teoretisk fysik och pionjär inom Monte Carlo-matematiken.\n<\/p>\n

\n\t\"fysik-i-lund-i-tid-och-rum\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tJag ska återkomma till boken, för här ingår naturligtvis också astronomi och astrofysik. Legenden Bengt Edlén<\/strong>, t ex.\n<\/p>\n

\n\tVi har tidigare varit inne på boken när prof em Dainis Dravins <\/strong>belyst det spektralt inriktade Donavit-observatoriet i Lund nära gamla klassiska Fysicum, lärdomsstans helt okända obsis (fram till nu).\n<\/p>\n

\n\tStjärngranulation observerad<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMed hjälp av ESO:s Very Large Telescope har astronomer för första gången kunnat direkt observera granulationsmönster hos en stjärna utanför solsystemet.\n<\/p>\n

\n\tI en spännande och ovanlig ny bild från instrumentet PIONIER avslöjas de konvektiva cellerna som utgör ytan hos den åldrande röda jättestjärnan π1 Gruis. Stjärnans diameter är mer än 700 gånger solens, och varje cell i mönstret är cirka 120 miljoner kilometer tvärsöver, mer än en fjärdedel av stjärnans diameter. Forskningsresultaten har publicerats i tidskriften Nature.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tPressmeddelandet med utförlig text, bilder och filmer finns här.<\/a>
\n\t \n<\/p>\n

\n\tÅrets fjärde nr av Populär Astronomi<\/em><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tMycket sydsvenskt är det i årets fjärde och sista nummer av Populär Astronomi <\/em>(Robert Cumming<\/strong> redaktör). T ex: Anders Johansen<\/strong>, lundaastronomen,  intervjuas apropå den interstellära intränglingen ´Oumuamua, och Daniel Michalik, <\/strong>också lundalärd, berättar om sitt år på Sydpolen. Bland annat stort och smått från den sydsvenska horisonten.\n<\/p>\n

\n\t\"omslag2017_4_300\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Djur och natur Då och då springer W-bloggen på bilder på vilda djur som känner sig hemma vid världens stora observatorier, och den här gråräven vilar sig framför giganten i Chile, Gemini South-kupolen (innehållande spegel på 8,1 m). Fotot finns på Gemini-teleskopens hemsida. Bildkälla: Sébastien Gauthier\/Association of Universities for Research in Astronomy Det händer titt… L\u00e4s mer »Nr 129 2017<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75152"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75152"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75152\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75186,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75152\/revisions\/75186"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75152"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75152"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75152"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}