{"id":75345,"date":"2018-01-09T20:16:22","date_gmt":"2018-01-09T19:16:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75345"},"modified":"2018-01-09T20:55:26","modified_gmt":"2018-01-09T19:55:26","slug":"nr-3-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/01\/09\/nr-3-2018\/","title":{"rendered":"Nr 3 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tVeteraner gräver i Cassiopeia (stjärnbilden):<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tPacman och Rho Cas studerade på olika vis…<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI ett nytt astrofoto från ”Mount Hindby”, det vill säga ASTB:aren Hans Hilderfors <\/strong>privatobsis mitt i Malmö, studerade han NGC 281 a.k.a. Pacman Nebulosan härom kvällen.\n<\/p>\n

\n\t\"NGC<\/a>\n<\/p>\n

\n\tFoto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n

\n\tFakta om fotot:\n<\/p>\n

\n\t<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t* Sammanlagd exponering 4 timmar fördelat på 2 timmar vardera för Hα- och OIII-filter. Bildfält beskuret till ca 1,8° x 1,4°. \n<\/p>\n

\n\t– Pacman är en stjärnbildande emissionsnebulosa i Cassiopeia, avstånd ca 9500 ljusår och med synbar storlek ca 20´ x 30´. Den upptäcktes 1883 av Edward E  Barnard<\/strong>, berättar Hans.\n<\/p>\n

\n\t* Bildbehandling försöker Hans hålla på ett minimum, i huvudsak med hjälp av CCDStack 2.<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t* Teleskop:  Astro-Physics 130 EDFGT, f\/4,5.<\/commented>\n<\/p>\n

\n\t* Kamera: FLI ML 16200.<\/commented>\n<\/p>\n

\n\tNu är vi ju amatörastronomer, Hans och jag, och vi arbetar med olika optiska förutsättningar. Det enda instrument jag för tillfället brukar är en sliten fältkikare 12×50, som mest används för att visuellt mäta ljusa variabler. Och samma kväll som Hans släppte loss sitt maskineri i Cassiopeia, spanade jag inte sålångt därifrån in variabeln Rho Cas, som av många experter betraktas som en potentiell supernova. Smäller Rho Cas kan ingen missa den, då bör den bli lika ljusstark som fullmånen.\n<\/p>\n

\n\t7 januari hade stjärnan, som är en gul superjätte ("hypergiant" på engelska), enligt mina ögon magnituden 4,5. \n<\/p>\n

\n\tStjärnan är lätt observerad och det finns gott om jämförelsestjärnor att syfta in mot.\n<\/p>\n

\n\t\"rhocass_m\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Sky & Telescope\/<\/em>\n<\/p>\n

\n\tKrabban från Malmö<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNä, Hans (Hilderfors) <\/strong>kunde i förrgår inte låta bli att även försöka fota M1, Krabbnebulosan i stjärnbilden Oxen.\n<\/p>\n

\n\t– Detta välkända objekt är egentligen i minsta laget för min utrustning med kort brännvidd (590 mm). Men jag gjorde i alla fall ett försök med kort exponering 2 timmar, 1 timma med vardera Hα-  respektive OIII-filter.\n<\/p>\n

\n\t\"Krabban<\/a>
\n<\/h3>\n

\n\tFoto: Hans Hilderfors<\/em>\n<\/p>\n

\n\tVad säger hon?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSanningens ögonblick för alla som är populärvetare, inte minst när det gäller barn, känner igen sig… Stackars kompisen Charlotte S Helin, <\/strong> som enligt fb-sajten Science Safaris fotografer <\/a> körde fast i pedagogiken (fast jag undrar ändå):\n<\/p>\n

\n\t\"Science<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Veteraner gräver i Cassiopeia (stjärnbilden): Pacman och Rho Cas studerade på olika vis… I ett nytt astrofoto från ”Mount Hindby”, det vill säga ASTB:aren Hans Hilderfors privatobsis mitt i Malmö, studerade han NGC 281 a.k.a. Pacman Nebulosan härom kvällen. Foto: Hans Hilderfors Fakta om fotot: * Sammanlagd exponering 4 timmar fördelat på 2 timmar vardera för Hα- och… L\u00e4s mer »Nr 3 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75345"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75345"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75345\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75361,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75345\/revisions\/75361"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75345"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75345"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75345"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}