{"id":75524,"date":"2018-01-29T16:18:50","date_gmt":"2018-01-29T15:18:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75524"},"modified":"2018-01-30T22:32:19","modified_gmt":"2018-01-30T21:32:19","slug":"nr-6-2018-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/01\/29\/nr-6-2018-3\/","title":{"rendered":"Nr 6 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Ceres snart i opposition<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t31 januari st&aring;r den st&ouml;rsta klassiska asteroiden av dem alla&nbsp; Ceres, som intensivt utforskas av NASA-sonden Dawn, i opposition och b&ouml;r l&auml;tt kunna ses i en vanlig f&auml;ltkikare. Opposition (= solen-jorden-Ceres i rak linje) betyder i realiteten att himlakroppen &auml;r n&aring;gon tiondels magnitud ljusare &auml;n vanligt, s&aring; det &auml;r ingen stor aff&auml;r.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA220\"><font color=\"#0066cc\">En f&ouml;r en tid sedan publicerad NASA-animation <\/font><\/a>visar hur m&auml;tningar av&nbsp; sm&aring;planetens gravitation p&aring;visar himlakroppens inre struktur. R&ouml;tt markerar &quot;mer&quot; gravitation &auml;n den f&ouml;rsta planetmodellen, bl&aring;tt &quot;mindre&quot; dito.\n<\/p>\n<p>\n\t<iframe allow=\"autoplay; encrypted-media\" allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/CulEAH2HAdY\" width=\"560\"><\/iframe>\n<\/p>\n<p>\n\tCeres ligger f n&nbsp; i stj&auml;rnbilden Cancer\/Kr&auml;ftan.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Svarta h&aring;l kastar skugga <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDetta &auml;r inget vi vanliga d&ouml;dliga i den astronomiska communityn funderar &ouml;ver, men det &auml;r ju sj&auml;lvklart (?) att svarta h&aring;l kastar skugga &ouml;ver de bakomliggande ljusare gas- och stoftmolnen.\n<\/p>\n<p>\n\t&Auml;mnet utmanar astronomer, och <a href=\"https:\/\/astrobites.org\/2018\/01\/24\/hunting-for-new-physics-in-a-black-holes-shadow\/\">h&auml;r finns en relativt tillg&auml;nglig rapport.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<b>ALVA bjuder p&aring; exo-f&ouml;redrag <\/b><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOnsdag kv&auml;ll 31 januari pratar exoplanetk&auml;nnaren&nbsp;<strong> Michiels Lambrechts <\/strong>om sitt favorit&auml;mne f&ouml;r de studerande unga astronomerna i f&ouml;reningen ALVA p&aring; institutionen i Lund, i Lundmarkssalen. Start kl 19.00 &ndash; och vi &auml;r v&auml;lkomna!\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Asteroid lyser upp<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVad &auml;r det som h&auml;nder n&auml;r en asteroid pl&ouml;tsligt &ouml;kar i ljusstyrka? Denna observation <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=11089\">har noterats i Astronomer&acute;s Telegram:<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/MASTERXQ21.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"MASTERXQ2[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75547\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/MASTERXQ21-300x300.gif\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/MASTERXQ21-300x300.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/MASTERXQ21-150x150.gif 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/MASTERXQ21-200x200.gif 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tVad beror en ljus&ouml;kning p&aring;? Att det kanske inte &auml;r en asteroid utan en komet? En krock d&auml;r ute? N&aring;tt annat?\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>ExTrA &auml;r n&aring;got alldeles extra <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/?lang\">Senaste ESO-newset: <\/a>Teleskopen vid ExTrA kommer att s&ouml;ka efter och studera planeter i jordens storlek som kretsar kring n&auml;rliggande r&ouml;da dv&auml;rgstj&auml;rnor.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/eso1803a3-e1517238306144.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"The ExTrA telescopes at La Silla\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75550\" height=\"140\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/eso1803a3-300x140.jpg\" width=\"300\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: ESO<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tNu har den nya anl&auml;ggningen, franskdominerad, vid ESO:s La Silla-observatorium framg&aring;ngsrikt genomf&ouml;rt sina f&ouml;rsta observationer. Tack vare ExTrA:s nydanande design kan det uppn&aring; b&auml;ttre k&auml;nslighet &auml;n tidigare liknande projekt. Astronomer f&aring;r nu ett kraftfullt nytt verktyg i s&ouml;kandet efter potentiellt beboeliga v&auml;rldar.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Google-projektet &nbsp;kommer inte till skott<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet blev som vi misst&auml;nkte, <a href=\"https:\/\/lunar.xprize.org\/news\/blog\/important-update-google-lunar-xprize\">ingen kunde matcha Googles 20-miljonerdollart&auml;vling Google Lunar X Prize<\/a> &ndash; att placera en privat genomf&ouml;rd m&aring;nlandning innan sista mars i &aring;r. Ett av dessa m&aring;nga PR-utspel, som vi s&aring; l&auml;tt g&aring;r p&aring;.\n<\/p>\n<p>\n\tN&aring;gon som kommer ih&aring;g en r&ouml;d liten stuga p&aring; m&aring;nen? Mars-projektet med enkel resa? Roliga id&eacute;er, ja, men seri&ouml;sa? Nja&auml;.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Falcon Heavy lyfter&hellip; <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&hellip; 6 februari, tipsar <strong>Tomas Diez<\/strong>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Antikmagasinet siktar upp&aring;t <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tTack till <strong>H&aring;kan Barreg&aring;rd<\/strong>, som tipsar om <a href=\"http:\/\/ttps:\/\/www.svtplay.se\/video\/16626146\/antikmagasinet\/antikmagasinet-sasong-11-astroantikviteter\">Antikmagasinets astrohistoriska satsning.<\/a>&nbsp;Ligger p&aring; SVT Play.\n<\/p>\n<p>\n\tFr&aring;n och med detta program &auml;r astroantikvitet ett svenskt nyord.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/antikmagasinet1.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"antikmagasinet[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75555\" height=\"168\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/antikmagasinet1-300x168.png\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/antikmagasinet1-300x168.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/antikmagasinet1-200x112.png 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/01\/antikmagasinet1.png 460w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Antikmagasinet leds av Li Pamp<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ceres snart i opposition 31 januari st&aring;r den st&ouml;rsta klassiska asteroiden av dem alla&nbsp; Ceres, som intensivt utforskas av NASA-sonden Dawn, i opposition och b&ouml;r l&auml;tt kunna ses i en vanlig f&auml;ltkikare. Opposition (= solen-jorden-Ceres i rak linje) betyder i realiteten att himlakroppen &auml;r n&aring;gon tiondels magnitud ljusare &auml;n vanligt, s&aring; det &auml;r ingen stor&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/01\/29\/nr-6-2018-3\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 6 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75524"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75524"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75524\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75560,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75524\/revisions\/75560"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75524"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75524"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75524"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}