{"id":75594,"date":"2018-02-07T13:59:31","date_gmt":"2018-02-07T12:59:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75594"},"modified":"2018-02-08T13:11:00","modified_gmt":"2018-02-08T12:11:00","slug":"nr-8-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/02\/07\/nr-8-2018\/","title":{"rendered":"Nr 8 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tSpännande och dramatiskt nytt från Norrbottens museum:<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tI vår väntar stor Lundmark-utställning – får vi ner den till Lund?<\/b>
\n<\/h2>\n

\n\tEn synnerligen trevlig nyhet från Karin Tjernström<\/strong>, knuten till Norrbottens museum i Luleå:\n<\/p>\n

\n\tMuseets nya utställning Födelse<\/em> kommer att lyfta fram Knut Lundmark <\/strong>dels som pionjär i skapandet av en ny syn på kosmos, dels den privata sidan via hans och Birgittas <\/strong>kärleksbrev. \n<\/p>\n

\n\t\"3632218_2048_1152[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTvå stilstudier av makarna…<\/em>\n<\/p>\n

\n\t– Vi har stjärnhimmeln som utställningens övergripande formelement, och det finns ett rymdspår som vi tar upp på olika sätt – via Knut Lundmark, via berättelser om den samiska stjärnhimlen, och rymdverksamheten i Norrbotten. Som Vidsel och Esrange.\"3632228_2048_1152[1]\"\n<\/p>\n

\n\t… Lundmark. Bildkälla: Norrbottens museum<\/em>\n<\/p>\n

\n\tUtställningen kommer att öppna stegvis under våren och även bli tillgänglig på nätet.\n<\/p>\n

\n\tW-bloggens förhoppning: Tänk om vi kunde få delar utställningen ner till oss här i Malmö\/Lund-området!?! Karin tänder på samma idé och bollar idén vidare till projektledaren.\n<\/p>\n

\n\t– Tanken är att utställningen ska kunna växa allteftersom och innehåll läggas till, vilket vore ännu en poäng med att skicka den till Lund. Programaktiviteter där kunde ha som syfte att tillföra utställningen mer stoff, kanske vad gäller Lundmarks populärvetenskapliga gäerning eller hans professorsskap?\n<\/p>\n

\n\t– Det som jag valt att fokusera på initialt är uppväxttiden, följt av nedslag i Knuts och Birgittas kärlekshistoria i brevform 1914 samt 1921-22, vid den första sejouren "over there" vid Lickobservatoriet, och till sist har jag lagt till en serie brev från hans föreläsningsturné i Norrbotten 1955, som kändes som ett slags "återkomst" till hemmaregionen, med fina återblickar och funderingar.\n<\/p>\n

\n\t– Dessutom kommer hans radioinslag från samma år, "Hur långt är det till himlen?", att vara med i hel eller förkortad form. Det är arbete som pågår och jag och min kollega är just i startgroparna med att sätta igång med själva textproduktionen.\n<\/p>\n

\n\t– Knut skrev i ett av breven till Birgitta att "hädanefter skall jag leva för två ting: för dig och för vetenskapwen", och det citatet blev grundbulten i de två berättelserna om Knut Lundmark.\n<\/p>\n

\n\t– Sedan har vi en tredje, via en tragisk släkthistoria. Hans moster födde i ensamhet ett oäkta barn, som hon tog livet av. Hon var fattig änka med ett barn att  försörja redan. Detta barn föddes samma år som Knut, en pojke det med.\n<\/p>\n

\n\t– Tänk så olika öden dessa två fick, det känns som två olika tidsåldrar.\n<\/p>\n

\n\tSigtuna-träff med fokus på Peter Nilson<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tAnders Nyholm <\/strong>tipsar om att Sigtuna-stiftelsen 8 mars ägnar hela lördagen åt astronomen, galaxkatalogsammanställaren och den unike författaren Peter Nilson. <\/strong>Temat är "en magisk realist".\n<\/p>\n

\n\tAll info här om dagen och dess upplägg här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tVattenrika TRAPPIST-planeter<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDe sju planeterna som kretsar kring den närliggande extremt svala dvärgstjärnan TRAPPIST-1 består mestadels av sten. Det visar en ny studie, som också tyder på att vissa av planeterna kan innehålla mer vatten än jorden. Nya, precisa mätningar av planeternas densiteter pekar på att vatten kan stå för uppemot fem procent av deras massa, vilket är 250 gånger jordens vattenhalt.\n<\/p>\n

\n\t\"water-droplet-icon[1]\"\n<\/p>\n

\n\tSystemets varmare inre planeter tros ha ångande täta atmosfärer, medan de yttre planeternas ytor är troligtvis istäckta. Den fjärde planeten från värdstjärnan är den som mest liknar jorden, om man ser till dess storlek, täthet och hur mycket strålning den får från stjärnan. Av de sju planeterna är den också den stenigaste planet och flytande vatten skulle kunna finnas på dess yta.\n<\/p>\n

\n\tPressmeddelandet med bilder och filmer finns på:
\n\thttps:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1805\/<\/a>\n<\/p>\n

\n\tISS flög över månen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNär det för ett antal dagar sen var massmediahajp över fenomenet  "superblå-fullmåne-totalmånförmörkelse" dokumenterades en ISS-flykt över månen<\/font><\/a>, som såg ut så här (tipsar Hans Hilderfors <\/strong>igen):\n<\/p>\n

\n\t