{"id":75789,"date":"2018-02-21T18:36:58","date_gmt":"2018-02-21T17:36:58","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75789"},"modified":"2018-02-24T00:04:16","modified_gmt":"2018-02-23T23:04:16","slug":"nr-11-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/02\/21\/nr-11-2018\/","title":{"rendered":"Nr 11 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<b>Praktfull bild av Orion<\/b><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tStort tack till <strong>G&ouml;ran Strand<\/strong>, v&aring;r astrofotograf i &Ouml;stersund\/Fr&ouml;s&ouml;n, som dokumenterat Orion s&aring; flott:\n<\/p>\n<p>\n\t<img decoding=\"async\" alt=\"28058704_10155924972010560_4022590815112066482_n[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75791\" height=\"222\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/28058704_10155924972010560_4022590815112066482_n1-300x222.jpg\" width=\"300\" \/>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Foto: G&ouml;ran Strand<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\t\u200bOrion har alltid varit min favoritstj&auml;rnbild. Ett av sk&auml;len: H&auml;r finns i stort sett allt utom l&auml;tt synliga galaxer och galaxhopar, detta eftersom de stora gas- och stoftmolnen i Vintergatan t&auml;cker bortomliggande universum.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Barnards b&aring;ge &auml;r<\/strong> p&aring;fallande, en flott relikt fr&aring;n en supernovaexplosion. Vi kan n&auml;stan f&ouml;rst&aring; att denna SN-rest avst&aring;ndm&auml;ssigt ligger framf&ouml;r t ex M42.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Bland enskilda stj&auml;rnor<\/strong> tycker jag den r&ouml;da variabeln&nbsp;W Ori &auml;r sp&auml;nnande &#8211; jag&nbsp;brukar h&aring;lla koll p&aring; den med min f&auml;ltkikare, det &auml;r inte helt l&auml;tt att fastst&auml;lla magnituder p&aring; tiondelar n&auml;r stj&auml;rnorna &auml;r s&aring; r&ouml;da som denna. Variabelm&auml;staren &nbsp;<strong>Hans Bengtsson<\/strong> tipsar om att&nbsp;man inte ska stirra f&ouml;r l&auml;nge p&aring; denna typ av stj&auml;rnor, ta en snabbtitt r&auml;cker. G&auml;rna indirekt seende.\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Orions b&auml;lte med <\/strong>de tre stj&auml;rnorna ger en Orionf&ouml;revisare m&ouml;jlighet att diskutera stj&auml;rnors avst&aring;nd i Vintergatan. Stj&auml;rnorna ligger p&aring; h&ouml;gst olika avst&aring;nd men &auml;r &auml;nd&aring; n&auml;stan lika ljusstyrka, vilket ger anledning p&aring;peka deras olika astrofysikaliska egenheter (massor, storlekar,&nbsp;absoluta magnituder&nbsp;m m).\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>* Orionnebulosan M42<\/strong>, molekylmolnet runt Lambda-stj&auml;rnorna,&nbsp;Rigel, Betelgeuse t&aring;l ocks&aring; en betraktelse vardera&nbsp;&#8211; liksom den p&aring; G&ouml;rans bild s&aring; framtr&auml;dande Rosettnebulosan i Monoceros\/Enh&ouml;rningen t v om Betelgeuse.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Ny bok med Lundmark vs Hubble <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tV&aring;r chefsbibliotekarie p&aring; astronomiska institutionen i Lund <strong>Eva Jurlander<\/strong> tipsar om en ny bok, i vilken uppg&ouml;relsen mellan v&aring;r <strong>Knut Lundmark<\/strong> och &quot;deras&quot; (= j&auml;nkarnas) <strong>Edwin Hubble<\/strong> diskuteras. Fr&aring;gan r&ouml;rde galaxklassifikationen, vilken Hubble med sin &quot;st&auml;mgaffel&quot; fullkomligt galet h&auml;vdade att Lundmark hade stulit fr&aring;n honom.\n<\/p>\n<p>\n\tTro inte att&nbsp; Hubble bad om urs&auml;kt.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/97811084170131.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"9781108417013[1]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-75840\" height=\"259\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/97811084170131.jpg\" width=\"180\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/97811084170131.jpg 180w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/97811084170131-138x200.jpg 138w\" sizes=\"(max-width: 180px) 100vw, 180px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tBoken heter <em><font color=\"#0066cc\">Unveiling Galaxies: The Role of Images in Astronomical Discovery<\/font><\/em>&nbsp;och &auml;r f&ouml;rfattad av <strong><a class=\"more-by-this-author\" href=\"https:\/\/www.cambridge.org\/core\/search?filters%5BauthorTerms%5D=Jean-Ren\u00e9 Roy&amp;eventCode=SE-AU\"><span class=\"author-name\"><font color=\"#0066cc\">Jean-Ren&eacute; Roy<\/font><\/span><\/a>.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<strong>\u200b<\/strong>Boken &auml;r p&aring; g&aring;ng till W-bloggens redaktion.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Vintergatan i F&amp;F:s ljus<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>Anna Davour<\/strong>, v&auml;lk&auml;nd fr&aring;n <em>Popul&auml;r Astronomi<\/em>, skriver ju ocks&aring; i <em>Forskning&nbsp;&amp; Framsteg<\/em>, <a href=\"https:\/\/fof.se\/tidning\/2018\/2\/artikel\/den-nya-vintergatan#.Wogp42rik8k.email\"><font color=\"#0066cc\">senast om utforskningen av &nbsp;&#8211; Vintergatan!<\/font><\/a>&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\tTack till <strong>Carl-Olof B&ouml;rjeson <\/strong>f&ouml;r tipset.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>ADON 2018: R&ouml;d planet, bl&aring; planet<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet &aring;terkommande numera &aring;rliga projektet med <u>Astronomins dag och natt <\/u>&aring;terkommer&nbsp;l&ouml;rdagen&nbsp;29 september 2018.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"http:\/\/www.astronomiska.se\/2018\/02\/20\/astronomins-dag-och-natt-2018-firas-den-29-september-med-tema-rod-planet-bla-planet\/\"><font color=\"#0066cc\">Temat denna g&aring;ng &auml;r &quot;R&ouml;d planet, bl&aring; planet&quot;<\/font><strong><font color=\"#0066cc\">&nbsp;<\/font><\/strong><\/a>&#8211; fokus &auml;r&nbsp;p&aring; jorden och p&aring; Mars. Planeten&nbsp;Mars&nbsp;lyser ocks&aring; klart p&aring; himlen i sommar och i&nbsp;h&ouml;st.\n<\/p>\n<p>\n\tVi &aring;terkommer f&ouml;rst&aring;s.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Vindens framfart p&aring; Mars<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>\u200b<\/strong>N&auml;r NASA-forskarna synade och j&auml;mf&ouml;rde vad som h&auml;nt mellan 2008 och 2017 p&aring; landningsplatsen f&ouml;r Marslandaren Phoenix Lander, uppt&auml;cktes ett gott bevis p&aring; vind och erosion p&aring; den &quot;r&ouml;da planeten&quot;. De j&auml;mf&ouml;rande bilderna fotades av HiRISE-kameran ombord p&aring; omkretsaren Mars Reconnaissance Orbiter. Landningsplatsen ligger p&aring; 68:e nordliga breddgraden och bilderna har ingef&auml;r 300 meters bredd.\n<\/p>\n<p>\n\tVi kan till och med se hur fallsk&auml;rmen vid bildens underkant skiftat plats.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA22223\">Mer info h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/PIA222232.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA22223[2]\" class=\"aligncenter size-full wp-image-75831\" height=\"256\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/PIA222232.gif\" width=\"259\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<i>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech\/Univ. of Arizona<\/i>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Hemligt raketbygge mitt i London<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDet &auml;r <strong>Lars Olefeldt<\/strong> som hittat &nbsp;bildbeviset p&aring; det hemliga raketbygget mitt i London, och han undrar om raketen ska placera en klassisk dubbeld&auml;ckare eller en gammal London-cab i omloppsbana runt solen?\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/gRm1HVTO5uAXlNp45MhQmNV-KKyCTDvWXLi-kj-NPE4.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"gRm1HVTO5uAXlNp45MhQmNV-KKyCTDvWXLi-kj-NPE4\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75796\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/gRm1HVTO5uAXlNp45MhQmNV-KKyCTDvWXLi-kj-NPE4-225x300.jpg\" width=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/gRm1HVTO5uAXlNp45MhQmNV-KKyCTDvWXLi-kj-NPE4-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/gRm1HVTO5uAXlNp45MhQmNV-KKyCTDvWXLi-kj-NPE4-150x200.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/gRm1HVTO5uAXlNp45MhQmNV-KKyCTDvWXLi-kj-NPE4.jpg 576w\" sizes=\"(max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Praktfull bild av Orion Stort tack till G&ouml;ran Strand, v&aring;r astrofotograf i &Ouml;stersund\/Fr&ouml;s&ouml;n, som dokumenterat Orion s&aring; flott: Foto: G&ouml;ran Strand \u200bOrion har alltid varit min favoritstj&auml;rnbild. Ett av sk&auml;len: H&auml;r finns i stort sett allt utom l&auml;tt synliga galaxer och galaxhopar, detta eftersom de stora gas- och stoftmolnen i Vintergatan t&auml;cker bortomliggande universum. *&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/02\/21\/nr-11-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 11 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75789"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75789"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75789\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75844,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75789\/revisions\/75844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75789"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75789"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75789"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}