Det \u00e4r ett intressant dokument, som i sin tur citerar en originalartikel av Axel Corlin fr\u00e5n 1919:<\/p>\n
Klockan var cirka tio p\u00e5 kv\u00e4llen, och kandidat Corlins mor\u00a0 bad honom st\u00e4nga igen en balkongd\u00f6rr. Som den sn\u00e4lle son han var, gjorde han\u00a0 detta. och tittade samtidigt f\u00f6r s\u00e4kerhets skull p\u00e5 himlen. Han s\u00e5g d\u00e5 en\u00a0 ljusstark stj\u00e4rna. Vi l\u00e5ta s\u00e5 Axel Corlin sj\u00e4lv ber\u00e4tta om de f\u00f6rsta\u00a0 intrycken och citera fr\u00e5n hans uppsats i Arkiv f\u00f6r Matematik, Astronomi och\u00a0 Fysik<\/em>, Bd 14 Nr 15, Uppsala 1919, f\u00f6ljande:<\/p>\n Nova Aquilae 3 var redan d\u00e5 af\u00a0 1:a storleken, och torde sv\u00e5rligen kunnat undg\u00e5 att blifva observerad af D\u00e5 den nya stj\u00e4rnan likv\u00e4l f\u00f6rblef of\u00f6r\u00e4ndrad p\u00e5 samma plats,\u00a0 kunde n\u00e5gra tvifvel om sakens natur i l\u00e4ngden icke h\u00e5lla sig, och\u00a0 f\u00f6rfattaren besl\u00f6t att, ehuru midt i natten, ringa till G\u00f6teborgs\u00a0 Navigationsskola f\u00f6r att beg\u00e4ra att f\u00f6r l\u00e5na en astronomisk kikare, som\u00a0 d\u00e4rst\u00e4des skulle befinna sig, till att n\u00e4rmare best\u00e4mma l\u00e4get af stj\u00e4rnan.\u00a0 Detta till\u00e4ts tack vare tillm\u00f6tesg\u00e5ende fr\u00e5n skolans vaktm\u00e4stare, och\u00a0 f\u00f6rfattaren skyndade dit.<\/span><\/p>\n Corlin ville g\u00e4rna f\u00f6rvissa sig om att det faktiskt var fr\u00e5ga om en f\u00f6rut ej\u00a0 k\u00e4nd stj\u00e4rna. Han rusade d\u00e4rf\u00f6r till Navigationsskolan, svettig, ivrig,\u00a0 uppr\u00f6rd. Han fick liv i vaktm\u00e4staren och kom s\u00e5 sm\u00e5ningom in i skolan Det visade sig att den lilla kikaren inte var i ordning,\u00a0 ty den hade ej anv\u00e4nts p\u00e5 l\u00e4nge, men efter ett intensivt arbete fick han\u00a0 dock instrumentet i st\u00e5nd och kunde \u00f6vertyga sig om att det verkligen r\u00f6rde\u00a0 sig om en “ny” stj\u00e4rna. Emellertid ville han ha ytterligare bekr\u00e4ftelse och\u00a0 ringde d\u00e4rf\u00f6r till Uppsala Observatorium, d\u00e4r f\u00f6rfattaren, som d\u00e5\u00a0 tj\u00e4nstgjorde som amanuens, blev v\u00e4ckt vid fyratiden p\u00e5 morgonen.<\/p>\n I och f\u00f6r\u00a0 sig hade jag fullt f\u00f6rtroende f\u00f6r Axel Corlins stj\u00e4rnkunskap, men jag hade\u00a0 alldeles nyss sl\u00e4ppts ut fr\u00e5n Akademiska Sjukhuset d\u00e4r jag blivit opererad\u00a0 f\u00f6r en appendicit och k\u00e4nde mig inte s\u00e4rskild pigg. Jag tackar nu Gud att\u00a0 jag \u00f6vervann min motvilja att stiga upp s\u00e5 tidigt denna morgon och att jag\u00a0 f\u00f6rm\u00e5dde kravla mig ut till en av instrumenten och f\u00e5 bekr\u00e4fta att Nova\u00a0 Aquilae inte bara var ett nytt objekt, utan att det med all s\u00e4kerhet m\u00e5ste\u00a0 r\u00f6ra sig om en faktisk “ny” (ej f\u00f6rut sedd) stj\u00e4rna.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller en nova\u00a0 av detta slag sker uppflammandet i allm\u00e4nhet synnerligen raskt, och det kan Allm\u00e4nt beundrades ocks\u00e5 den unge studentens\u00a0 lyckliga uppt\u00e4ckt. Men det fanns \u00e4ven n\u00e5gra som tyckte att det skulle varit\u00a0 b\u00e4ttre, om de sj\u00e4lva gjorde uppt\u00e4ckten och inte herr Corlin. Visserligen\u00a0 hade dessa m\u00e4nniskor inte alls n\u00e5got egentlig kunskap i astronomi och inte\u00a0 hade de heller s\u00f6kt efter stj\u00e4rnan, men de tyckte i alla fall att det borde\u00a0 ha blivit de som f\u00f6runnats uppt\u00e4ckten, och i varje fall inte att Corlin Varannan s\u00f6ndag skriver bloggredakt\u00f6ren numera “mellansk\u00e5nska” kr\u00f6nikor i Sk\u00e5nska Dagbladet, och i dag kom han in p\u00e5 Frida Palm\u00e9r och hennes grav i Blentarp, som ju riskerar att l\u00e4ggas igen om ett antal \u00e5r. Inga gravr\u00e4ttsinnehavare finns kvar.<\/p>\n S\u00f6ndagskr\u00f6nikan har du h\u00e4r.<\/a><\/p>\n F\u00f6rhoppningsvis ska det lyckas att f\u00e5 upp och ut de inst\u00e4ngda chilenska gruvarbetarna, och det ska ocks\u00e5 bli intressant att se vad NASA kunde hj\u00e4lpa till med. Likheterna mellan att r\u00e4dda inst\u00e4ngda gruvarbetare eller i rymden havererade astronauter,\u00a0 finns d\u00e4r. Och NASA har specialistkompetens t ex inom det medicinska och psykologiska f\u00e4lten, n\u00e4r det g\u00e4ller\u00a0 hygienens betydelse f\u00f6r m\u00e4nniskor som tr\u00e4ngs i sm\u00e5 utrymmen och naturligtvis vad gruyarbetarna f\u00e5tt ner i form av n\u00e4ringsriktig mat. Det \u00e4r inte bara att hissa\u00a0 ner oxfil\u00e9, Bearnaises\u00e5s och pommes – ett f\u00f6r stort kaloriintag p\u00e5 en g\u00e5ng sedan man svultit kan kn\u00e4cka \u00e4mnesoms\u00e4ttningen och bli direkt livshotande.<\/p>\n NASA har ocks\u00e5 fotograferat gruvomr\u00e5det med hj\u00e4lp av Earth Observatory-satelliten, vilket hj\u00e4lpt till i f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r borrningen 700-800 meter ner.<\/p>\n \n \n Dr\u00f6mma kan man ju, t ex att planetariet i Lund – nu en del av LTH:s Science center, Vattenhallen – skulle h\u00e5lla \u00f6ppet dygnet om, men s\u00e5 \u00e4r det inte. Gl\u00f6m dok inte bort kommande h\u00f6stlov,\u00a0 med planetarievisningar inritade kl 14 och 15 den 1, 3, 4, 5 november.<\/p>\n Planetariet kan inte m\u00e4ta sig med giganten i K\u00f6penhamn, men gl\u00f6m inte: Small is beautiful!<\/p>\n Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, SAS, har ju gjort en helt f\u00f6rn\u00e4mlig storbildsutst\u00e4llning, som nu finns i G\u00f6teborg, ber\u00e4ttar Christian Vestergaard – n\u00e4rmare best\u00e4mt p\u00e5 Naturhistoriska Museet.<\/p>\n – Utst\u00e4llningen Utblick – Tillbakablick <\/em>st\u00e4lldes upp i tisdags.<\/p>\n Christian \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r amat\u00f6rerna i G\u00f6teborg och sitter dessutom i styrelsen f\u00f6r SAS. N\u00e4r han inte sj\u00e4lv observerar eller oegennyttigt hj\u00e4lper till att h\u00e5lla liv i\u00a0 denna W-blogg.<\/p>\n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Axel Corlin och novauppt\u00e4ckten 1918 D\u00e5 och d\u00e5 kommer jag att \u00e5terge lite l\u00e4ngre dokument h\u00e4r p\u00e5 W-bloggen, ur egen fatabur och andras. I f\u00f6rrf\u00f6rra bloggen kunde jag ju citera fr\u00e5n Hemmets Journal 1935, ett nummer\u00a0 i vilket Knut Lundmark skrev om Axel Corlins novauppt\u00e4ckt 1918. Christian Vestergaard noterar att samme Lundmark i sitt lilla… L\u00e4s mer »Nr 174 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7588"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7588"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7588\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7620,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7588\/revisions\/7620"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7588"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7588"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7588"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/images-2.jpeg\")
<\/a>En av dem som skulle f\u00e5 mera utbyte av en i ungdomen f\u00f6rv\u00e4rvad god\u00a0 stj\u00e4rnkunskap var numera lektorn Axel Corlin. Sedan han hade legat i Uppsala\u00a0 ett l\u00e4s\u00e5r vistades han hemma i G\u00f6teborg. Det var den 8 juni 1918. De ljusa\u00a0 n\u00e4tterna hade allts\u00e5 b\u00f6rjat. De var f\u00f6ljaktligen inte m\u00e5nga stj\u00e4rnor, som syntes p\u00e5 himlen.<\/p>\n<\/a>
\nn\u00e5gon, som \u00e4r n\u00e5got hemma p\u00e5 stj\u00e4rnhimlen och under denna kv\u00e4ll betraktande\u00a0 densamma. En tempor\u00e4r stj\u00e4rna af 1:a storleken \u00e4r emellertid ett s\u00e5 ytterst\u00a0 s\u00e4llan intr\u00e4ffande fenomen, att man till en b\u00f6rjan \u00e4r f\u00f6ga b\u00f6jd f\u00f6r att\u00a0 antaga f\u00f6rekomsten af en s\u00e5dan, helst som vi relativt nyligen haft en st\u00f6rre
\ntempor\u00e4r stj\u00e4rna – Nova Persei 2, 1910. F\u00f6rfattarens f\u00f6rsta tanke vid \u00e5synen\u00a0 af den nya stj\u00e4rnan var, att han gjort sig skyldig till en \u00f6fverskattning af\u00a0 n\u00e5gon k\u00e4nd men f\u00f6r tillf\u00e4llet gl\u00f6md stj\u00e4rnas ljusstyrka. En j\u00e4mf\u00f6relse med\u00a0 Altair och n\u00e5gra andra stj\u00e4rnor skingrade dock alla tvifvel i detta\u00a0 afseende, i det upprepade skattningar g\u00e5fvo till resultat, att Nova Aquilae 3 vid tillf\u00e4llet var ungef\u00e4r 0.2 storleksklass ljussvagare \u00e4n Altair, af\u00a0 allts\u00e5 + 1,0 magnitudo i\u00a0 ljusstyrka (Harvardskalan). <\/span><\/p>\n<\/a>
\nastronomiska kupol.<\/p>\n<\/a>
\nbli m\u00e5nga som uppt\u00e4cka en s\u00e5 ljusstark stj\u00e4rna. Men Corlin var i\u00a0 alla fall\u00a0 en av de f\u00f6rsta. Dessutom var det en bragd att p\u00e5 v\u00e5r nordiska, ljusa\u00a0 stj\u00e4rnhimmel kunna uppt\u00e4cka ett nytt objekt s\u00e5 l\u00e5ngt fram p\u00e5 sommaren. Vid\u00a0 detta tillf\u00e4lle fanns det inte alls n\u00e5gra stj\u00e4rnor att j\u00e4mf\u00f6ra med, vilket givetvis f\u00f6rsv\u00e5rade uppt\u00e4ckten.<\/p>\n
\nskulle f\u00e5 g\u00f6ra den. S\u00e4rskild p\u00e5stridig var en herre i G\u00f6teborg som \u00e4ven\u00a0 f\u00f6retedde ett slags konstruerat “alibi”. Det var visserligen inte l\u00e4tt att\u00a0 smula s\u00f6nder detta, men det lyckades \u00e4nd\u00e5.<\/a><\/p>\nFrida Palm\u00e9r i Sk\u00e5nskan i dag<\/h2>\n
Einstein definierar relativitet<\/h2>\n
<\/a>– H\u00e5ll handen \u00f6ver en gl\u00f6dhet kamin en minut, och det k\u00e4nns\u00a0 som en timme. V\u00e4nslas med en vacker flicka en timme och det k\u00e4nns som en minut. DET \u00c4R\u00a0 relativitet, mina v\u00e4nner!<\/p>\nNASA och gruvarbetarna<\/h2>\n
<\/a>Planetariet \u00f6ppet under h\u00f6stlovet<\/h2>\n
Storbildsutst\u00e4llningen nu i G\u00f6teborg<\/h2>\n
<\/a>