{"id":75887,"date":"2018-03-01T17:30:34","date_gmt":"2018-03-01T16:30:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75887"},"modified":"2018-03-01T22:24:23","modified_gmt":"2018-03-01T21:24:23","slug":"nr-13-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/03\/01\/nr-13-2018\/","title":{"rendered":"Nr 13 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Dramatik i &quot;Krabban&quot;&nbsp;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn amat&ouml;rastronom i &Ouml;sterrike, <strong>Detlef Hartman,<\/strong>&nbsp;har sammanst&auml;llt en timelapse-video som visar Krabbnebulosans\/M1:s&nbsp;expansion under &aring;ren:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/vimeo.com\/253674871\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/vimeo.com\/253674871<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; I mitt tycke en enast&aring;ende prestation, menar W-bloggens <strong>Hans Hilderfors.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/115c8d70-03b6-4e24-be65-39c4112f50ad11.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"115c8d70-03b6-4e24-be65-39c4112f50ad1[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75905\" height=\"168\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/115c8d70-03b6-4e24-be65-39c4112f50ad11-300x168.gif\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/115c8d70-03b6-4e24-be65-39c4112f50ad11-300x168.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/115c8d70-03b6-4e24-be65-39c4112f50ad11-1024x576.gif 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/115c8d70-03b6-4e24-be65-39c4112f50ad11-200x112.gif 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tVideon&nbsp;finns &auml;ven h&auml;r med kommentarer fr&aring;n kolleger: <a href=\"https:\/\/www.astrobin.com\/327338\/0\/\">https:\/\/www.astrobin.com\/327338\/0\/<\/a> <commented><\/commented>\n<\/p>\n<p>\n\tL&auml;stips: Klicka upp bilden i storformat &nbsp;p&aring; din sk&auml;rm och animationen k&ouml;r ig&aring;ng.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Utbrott i Orion <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI s&ouml;dra delen av Orion har noterats en&nbsp;ljusnande&nbsp;transient,&nbsp;sannolikt en dv&auml;rgnova, <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=11359\">detta enligt Astronomer&acute;s Telegram.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tDet funderas bland astronomer om stj&auml;rnan kan t&auml;nkas ligga l&auml;ngre bort in i&nbsp;Vintergatan &auml;n Orions molekylmoln.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>M42 med Trapetset<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&#8211; Orionnebulosan M42 &auml;r ett objekt med stort dynamiskt omf&aring;ng, sv&aring;rt att f&aring; med yttre delarna utan att &ouml;verexponera centrum. Ett s&auml;tt att l&ouml;sa detta &auml;r att digitalt kombinera bilder med kort och l&aring;ng exponeringstid, ber&auml;ttar <strong>Hans Hilderfors.&nbsp;<\/strong><commented><\/commented>\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; kv&auml;llen n&auml;r&nbsp;Hans fotade Fiskm&aring;snebulosan (scrolla ner till f&ouml;rra W-bloggen) avslutade&nbsp;han med n&aring;gra snabba exponeringar av M42, en 5 minuters- och en 1 minuts-exponering genom vardera H&alpha;, SII och OIII filter. <commented><\/commented>\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;r vardera filter har 1- och 5-minutersexponeringarna sammanf&ouml;rts digitalt med &ouml;kat dynamiskt omf&aring;ng som resultat. Exponeringarna &auml;r sedan sammanf&ouml;rda till s&aring; kallad HSO-palett, H&alpha; blir r&ouml;d kanal och SII blir gr&ouml;n samt OIII bl&aring;. Resultatet blir s&aring; h&auml;r fint (dubbeltryck upp bilden i stort sk&auml;rmformat):\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Orionnebulosan-M42-version-2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Orionnebulosan M42 version 2\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75889\" height=\"236\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Orionnebulosan-M42-version-2-300x236.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Orionnebulosan-M42-version-2-300x236.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Orionnebulosan-M42-version-2-1024x808.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Orionnebulosan-M42-version-2-200x157.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/02\/Orionnebulosan-M42-version-2.jpg 1974w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<commented><\/commented>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<commented> <em>&nbsp; Foto: Hans Hilderfors<\/em><\/commented>\n<\/p>\n<p>\n\tBildf&auml;ltet ca 1,0&deg; x 0,9&deg;.\n<\/p>\n<p>\n\tTrapetsets fyra t&auml;tt n&auml;raliggande stj&auml;rnor syns tydligt i den ljusa mittdelen av nebulositeten.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Lundaf&ouml;retag&nbsp;hj&auml;lper lantbrukare med&nbsp;ny satellitteknik<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tLundaf&ouml;retaget Vultus &auml;r ett ungt f&ouml;retag som ligger i framkanten vad g&auml;ller&nbsp;&nbsp;satellitbevakning av jordbruk och m&auml;tningar av on&ouml;diga &ouml;verg&ouml;dningar. Bl a har f&ouml;retaget tagit fram ett unikt kv&auml;veindex.\n<\/p>\n<p>\n\tUtg&aring;ngspunkten f&ouml;r de spektrala m&auml;tningarna ovanifr&aring;n &auml;r att varje gr&ouml;da har ett signifikativt spektrum, och den v&auml;gen f&aring;r lantbrukarna hj&auml;lp p&aring; v&auml;gen att b&aring;de spara pengar och hj&auml;lpa milj&ouml;n en bit p&aring; v&auml;gen.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.vultus.se\/l\/vultus-is-launching-a-global-satellite-analysis-to-reduce-fertilizer-usage-by-40\/\">En pressrelis finns h&auml;r <\/a>om kommande satellitsatsningar tillsammans med ryssar, indier m fl.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Hubble-teleskopet synar vattenrik&nbsp;exoatmosf&auml;r<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.spacetelescope.org\/news\/heic1804\/?lang\">En dagsf&auml;rsk rapport fr&aring;n ESA\/NASA\/HST <\/a>avsl&ouml;jar att exoplaneten WASP-39b inneh&aring;ller &aring;tminstore tre ggr st&ouml;rre vattenm&auml;ngder &auml;n som finns i Saturnus atmosf&auml;r, vilket anses bevisa att planeten bildats l&aring;ngt ut i ett isrikt omrt&aring;de kering sin stj&auml;rna.\n<\/p>\n<p>\n\tSpektrumet, baserat p&aring; rymdteleskop och jordbaserade instrument, anses vara det mest sofistikerade vi kan uppn&aring; i dag med dagens teknik och optik.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/heic1804b1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Comprehensive Spectrum of WASP-39b\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75923\" height=\"211\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/heic1804b1-300x211.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/heic1804b1-300x211.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/heic1804b1-1024x721.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/heic1804b1-200x140.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/heic1804b1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<div class=\"credit\">\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Bildk&auml;lla: NASA, ESA, G. Bacon and A. Feild (STScI), and H. Wakeford (STScI\/Univ. of Exeter)<\/em>\n\t<\/p>\n<\/div>\n<h2>\n\t<strong>Sekunderna f&ouml;re Big Bang<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<img decoding=\"async\" alt=\"27332605_10210633918593753_6088840493850728577_n[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-75916\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/27332605_10210633918593753_6088840493850728577_n11-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/27332605_10210633918593753_6088840493850728577_n11-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/27332605_10210633918593753_6088840493850728577_n11-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/27332605_10210633918593753_6088840493850728577_n11-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/27332605_10210633918593753_6088840493850728577_n11.jpg 480w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>\n<\/p>\n<p>\n\tTeckningen snurrar runt i cyberrymden, bl a p&aring; <a href=\"http:\/\/www.naturphilosophie.co.uk\/physics-13-tev-cranking-lhc\/\">den alltid informativa och underh&aring;llande naturphilosophie.co-sajten<\/a> fr&aring;n &#8211; Glasgow, Skottland.\n<\/p>\n<p>\n\t<img decoding=\"async\" border=\"0\" height=\"1\" id=\"endpage\" name=\"endpage\" src=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ext\/resources\/images\/default\/s.gif\" style=\"clear:both;float:left;\" width=\"1\" \/><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dramatik i &quot;Krabban&quot;&nbsp; En amat&ouml;rastronom i &Ouml;sterrike, Detlef Hartman,&nbsp;har sammanst&auml;llt en timelapse-video som visar Krabbnebulosans\/M1:s&nbsp;expansion under &aring;ren: https:\/\/vimeo.com\/253674871 &#8211; I mitt tycke en enast&aring;ende prestation, menar W-bloggens Hans Hilderfors. Videon&nbsp;finns &auml;ven h&auml;r med kommentarer fr&aring;n kolleger: https:\/\/www.astrobin.com\/327338\/0\/ L&auml;stips: Klicka upp bilden i storformat &nbsp;p&aring; din sk&auml;rm och animationen k&ouml;r ig&aring;ng. Utbrott i Orion I s&ouml;dra&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/03\/01\/nr-13-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 13 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75887"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75887"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75887\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75924,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75887\/revisions\/75924"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75887"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75887"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75887"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}