{"id":75927,"date":"2018-03-03T17:41:15","date_gmt":"2018-03-03T16:41:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75927"},"modified":"2018-03-03T17:41:15","modified_gmt":"2018-03-03T16:41:15","slug":"nr-14-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/03\/03\/nr-14-2018\/","title":{"rendered":"Nr 14 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tGaias andra datarelis på gång<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSpänningen stiger, för 25 april blir den offentlig: <\/font>Gaia-sondens gigantiska katalog kallad Gaia DR2 (DR = Data Release)<\/a> – med mer än en miljard uppmätta parallaxer, egenrörelser och fotometriska data för Vintergatans stjärnor (inklusive några hundratusen variabler).\n<\/p>\n

\n\tÄven data för 13 000 asteroider ingår i katalogen.\n<\/p>\n

\n\t\"2569988954[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tTyskt frimärke hedrar Gaia<\/em>\n<\/p>\n

\n\tHittills har 64 doktorsavhandlingar lagts fram med Gaia som utgångspunkt. Den första kom år 2000 i – Lund, författare Carl Fredrik Quist<\/strong> (temat dubbel- och multipelstjärnor) med Gaia-skaparen prof Lennart Lindegren <\/strong>som handledare.\n<\/p>\n

\n\tDvärgkrockarnas betydelse<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSamspelet (krockar)  mellan dvärggalaxer och stora spiraler och vad det betyder för dvärgarnas överskottslager av gasmoln, för stjärnbildningar, för skapandet av spiralarmar m m,  är ett stort forskningsämne, och ofta använder sig astronomerna av sofistikerade simuleringar. Den mörka materien spökar förstås också i sammanhanget numera.\n<\/p>\n

\n\tEtt belysande exempel är denna rapport om Sgr-dvärgen.<\/font><\/a> ("TheSagittarius dwarf galaxy: Where did all the gas go?"). Samma författarpar har i år också diskuterat det berömda Smith-molnet<\/font><\/a>, som är på väg att smälla in i Vintergatan i hög hastighet.\n<\/p>\n

\n\tRymdskrot avslöjar exoliv<\/b>
\n<\/h2>\n

\n\tEn annorlunda rapport <\/font><\/a>diskuterar i vilken mån rymdskrot kring en himlakropp i exovärlden kan avslöja en främmande civilisation där ute. Tekniken och noggrannheten finns att avslöja vad som redan kallas CEB som i Clarke exobelt.\n<\/p>\n

\n\tVinkeln är onekligen förbluffande. The Guardian Weekly <\/em>varnade nyligen för en myckenhet rymdskrot i svansen på alla privata aktörer, som vill exploatera rymden.\n<\/p>\n

\n\tPhobos och Saturnus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEn rad spektakulära fotostudier från Mars Express<\/a>, ESA:s flaggskepp i utforskningen av vår röda grannplanet, har publicerats. Inklusive denna av Marsmånen Phobos med Saturnus i bakgrunden.\n<\/p>\n

\n\tKlicka upp bilden i storformat, är ett klokt tittips.\n<\/p>\n

\n\t\"Deimos_and_Saturn_article_mob[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESA\/DLR\/FU Berlin, CC BY-SA 3.0 IGO <\/font><\/a><\/em>\n<\/p>\n

\n\tJudarna i rymden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200b<\/strong>Detta är tydligen en utställning som filmaren, den överraskande nog antisemitiskt influerade Ruben Östlund<\/strong> (se Sydsvenskan<\/em> i dag 3.3) inte ska titta på: YIVO-utställningen i New York på temat "Jews in space: Members of the tribe in orbit" <\/a>.\n<\/p>\n

\n\tYIVO Institute for Jewish Research ligger på södra Manhattan, nära Union Square, och har i sin utställning fokuserat på rabbiner som hyst åsikter om astronomi, judisk science fiction (Isaac Asimov<\/strong> t ex), populärkultur, pulpmagasin,  judiska astronauter m m. Få vet att det var den judiske uppfinnaren , författaren förläggaren m mHugo Gernsbeck <\/strong>som kom på uttrycket science fiction.\n<\/p>\n

\n\tOch, jodå, Mel Brooks<\/strong> finns också med. I en  av hans filmparodier (Det våras för världshistorien, del 1<\/em>) förekommer bland annat detta rymdskepp:\n<\/p>\n

\n\t\"Star[1]\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gaias andra datarelis på gång Spänningen stiger, för 25 april blir den offentlig: Gaia-sondens gigantiska katalog kallad Gaia DR2 (DR = Data Release) – med mer än en miljard uppmätta parallaxer, egenrörelser och fotometriska data för Vintergatans stjärnor (inklusive några hundratusen variabler). Även data för 13 000 asteroider ingår i katalogen. Tyskt frimärke hedrar Gaia Hittills… L\u00e4s mer »Nr 14 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75927"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75927"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75927\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":75961,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75927\/revisions\/75961"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75927"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75927"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75927"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}