{"id":75980,"date":"2018-03-07T12:00:05","date_gmt":"2018-03-07T11:00:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=75980"},"modified":"2018-03-07T17:17:09","modified_gmt":"2018-03-07T16:17:09","slug":"nr-15-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/03\/07\/nr-15-2018\/","title":{"rendered":"Nr 15 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tÄnnu mer från Orion:<\/span><\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tKall gas är alla stjärnors moder<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI den här bloggen gillar vi speciellt stjärnbilden Orion, som väl de flesta vet, varför dagens ESO-nyhet är speciellt välkommen: Den spektakulära och ovanliga bilden nedan  visar delar av den välkända <\/span>Orionnebulosan<\/font><\/a>, ett område i rymden cirka 1350 ljusår från jorden där många nya stjärnor bildas samtidigt. Här har en mosaik av bilder i millimetervåglängder kombinerats med en mer bekanta former i infrarött ljus. Millimeterbilderna från <\/span>ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array)<\/font><\/a> och <\/span>IRAM:s 30-metersteleskop<\/font><\/a> visas i rött, medan i blått visas en bild från instrumentet <\/span>HAWK-I<\/font><\/a> på ESO:s <\/span>Very Large Telescope<\/font><\/a>.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\u200b* Tittips: KLICKA på bilden<\/strong> så får du upp den i stort format på din skärm.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t
\n\t\"ALMA<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Bildkälla: ESO\/H. Drass\/ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO)\/A. Hacar<\/em>\n<\/p>\n

\n\t* Gruppen av starkt lysande<\/strong> blåvita stjärnor uppe till vänster i bilden är Trapetset\/Trapeziumhopen, en klunga av heta, unga stjärnor som bara är några få miljoner år gamla.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t* De sköra, fiberliknande<\/strong> strukturerna som syns i denna stora bild är långa filament av kall gas som endast är synliga för teleskop som arbetar i millimetervåglängder. De är osynliga i både optiska och infraröda våglängder, vilket gör ALMA till ett av de få teleskop som finns tillgängliga för astronomer som vill studera dem. <\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Ur dessa gasmoln<\/strong> kan nya stjärnor bildas när molnen gradvis kollapsar under sin egen tyngd och till slut bildar en <\/span>protostjärna<\/font><\/a>, förstadiet till en stjärna.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Forskarna som samlade<\/strong> in mätningarna tillsammans utgör denna bild ville lära sig mer om filamentens struktur och sammansättning. De använde ALMA för att söka efter spår av diazenyliumgas<\/font><\/a> (den kvävebärande jonen N2<\/font><\/sub>H+<\/font><\/sup>) som utgör en del av strukturen. Genom denna studie kunde forskarlaget kartlägga ett nät som består av hela 55 filament.\n<\/p>\n

\n\t* Som jordens närmaste <\/strong>stjärnfabrik har Orionnebulosan studerats noggrant av astronomer för att försöka få en bättre förståelse för hur <\/span>stjärnor<\/font><\/a> bildas och utvecklas under de första miljoner åren. ESO:s teleskop har observerat detta intressanta ställe många gånger. Mer om tidigare upptäckter i Orionnebulosan finns <\/span>här<\/font><\/a>, <\/span>här<\/font><\/a> och <\/span>här<\/font><\/a>.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t* Denna bild kombinerar<\/strong> totalt 296 enskilda mätningar från teleskopen ALMA och IRAM, vilket gör det till en av de största högupplösta mosaikerna av ett stjärnbildningsområde som hittills skapats i millimetervåglängder.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\u200bPS. <\/span>ESO:s pressmess återfinns här.<\/a><\/span>\n<\/p>\n

\n\tAstronomicum flyttar?<\/span><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200bAstronomiska institutionen i Lund kommer att rumstera om internt, men inte bara det: Det diskuteras i vilken mån institutionen ska flytta till Science Village Scandinavia, Brunnshög, och kanske kommer Vattenhallen med planetariet även att hänga på i den flyttkarusellen.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\u200bIrriterande för astronomerna på Sölvegatan är naturligtvis planerna på ett även på nätterna starkt upplyst Forum Medicum granngårds. (Vi har varit inne på det bygget förr och den danske arkitekten bakom, en person som bevisligen inte begriper vad ljusföroreningar betyder för stjärnobservationer.)<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"cobe_lund_image_260[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200bFår astronomerna plats här nånstans? ESS, MAX IV och Science Village Scandinavia, en framtidsbild.<\/em><\/span> Illustration: COBE Arkitekter<\/span><\/em>\n<\/p>\n

\n\t\u200b2019 = 25-årsjubileum av tidernas kometkrasch<\/strong><\/span>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200bNästa år har det gått 25 jordår sedan kometen Shoemaker-Levy 9 kraschade in i gasjätten Jupiter. Jubileet kommer vi säkert att uppmärksamma.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\u200bHärom dan när jag satt och surfade hemma i mitt nya boende på Fridhem, Malmö, sprang jag på detta foto från Hubble Space Telescope med nedslagsplatserna för två kometfragment: Fragmentet G gav oss den stora blemman 18 juli 1994, det mindre fragmentet D  till vänster skapades dygnet innan.<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"Thumb\"<\/a>
\n\tBildkälla: HST Comet Team and NASA Original release: http:\/\/hubblesite.org\/newscenter\/archive\/releases\/solar-system\/jupiter\/1994\/36\/results\/100\/<\/font><\/a><\/cite>\n<\/p>\n

\n\tKvark-pionjär ur tiden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDen kanadensiske nobelpristagaren Richard Taylor <\/strong>1990 har gått ur tiden<\/a>, 88 år gammal.  Hans experiment bevisade existensen av kvarkar, protonens och neutronens byggstenar.\n<\/p>\n

\n\t\u200bAussies siktar uppåt<\/strong><\/span>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200b<\/strong>Cyberrymden bjuder på den ena karamellen efter den andra, och efter de amerikanska "baklängeslandningarna" kommer dessa alternativ från Australien:<\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"28467722_10210831270927438_7022976102996126395_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Facebook<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\u200bNär Australien fick en egen space agency, firade cartoonisterna triumfer:\n<\/p>\n

\n\t\"onh7hr4x8eoz[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: https:\/\/www.reddit.com\/r\/australia\/<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ännu mer från Orion: Kall gas är alla stjärnors moder I den här bloggen gillar vi speciellt stjärnbilden Orion, som väl de flesta vet, varför dagens ESO-nyhet är speciellt välkommen: Den spektakulära och ovanliga bilden nedan  visar delar av den välkända Orionnebulosan, ett område i rymden cirka 1350 ljusår från jorden där många nya stjärnor bildas samtidigt.… L\u00e4s mer »Nr 15 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75980"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=75980"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75980\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76016,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/75980\/revisions\/76016"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=75980"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=75980"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=75980"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}