{"id":76017,"date":"2018-03-10T14:55:38","date_gmt":"2018-03-10T13:55:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=76017"},"modified":"2018-03-11T00:47:37","modified_gmt":"2018-03-10T23:47:37","slug":"nr-16-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/03\/10\/nr-16-2018\/","title":{"rendered":"Nr 16 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tJupiters kanelbullar utmanar Juno:s "SMHI:are"<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVad säger Kaeth Gardestedt<\/strong>, gammal kompis som "uppfann" den numera almanacknoterade Kanelbullens dag 4 oktober? Hon gillar förstås såna här astronomiska bilder: Jupiters egna "kanelbullar" kom i dagen tack vare Junos NASA-sond, som visar enorma vindrörelser i gasjättens atmosfär.\n<\/p>\n

\n\tVi ser massiva cykloner dra fram vid planetens nord- och sydpoler, cyklonen i mitten har aldrig tidigare skådats. Och Juno har bara avverkat en tredjedel av projektets planerade tid.\n<\/p>\n

\n\t\"pia22335-16[2]\"<\/a>\u200b\n<\/p>\n

\n\tKompositbild från Junos "<\/i>Jovian Infrared Auroral Mapper (JIRAM<\/em>)". Den stora cyklonen vid Jupiters norra pol omges av åtta mindre cykloner. Bildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/SwRI\/ASI\/INAF\/JIRAM<\/i>\n<\/p>\n

\n\tI pressrelisen från Juno-forskarna <\/a>noteras att Jupiters "meteorologi" är ett synnerligen överraskande och  komplext system:  Det är mer massivt och tränger djupare in i planeten än vad vi tidigare trott. Vi skådar faktiskt ett vädersystem som täcker 3000 kilometers djup och som innehåller ungefär en procent av Jupiters massa (= 3 jordmassor).\n<\/p>\n

\n\tJupiters (o)väder är ett eldorado för NASA:s planetära "SMHI:are". Grattis till dom!\n<\/p>\n

\n\tSchrödingers katt i Newsweek<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tLars Olefeldt <\/strong>har hittat en härligt obegriplig artikel om bl a Schrödingers kattparadox i Newsweek.<\/em><\/a>\n<\/p>\n

\n\tNär Lars pluggade på Handels ingick inte Schrödingers ekvation i läroplanen.\n<\/p>\n

\n\tAsymmetriska supernovor<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet är allt viktigare för astronomer att betrakta himlakroppar, t ex brisanta supernovor, ur olika vinklar. I själv verket göms här förklaringarna till några av universums häftigaste smällar.\n<\/p>\n

\n\tEn intressant simulering diskuteras här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKäftsmäll i galaxvärlden<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tArp 256 är den tråkiga katalogbeteckningen för ett härligt slagsmål i galaxvärlden: Galaxerna angriper varandra med full gravitationell kraft.\n<\/p>\n

\n\tMålet är ett sammangående om ett antal miljoner år.\n<\/p>\n

\n\t\"Crash<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: ESA\/NASA\/HST\u200b<\/em>\n<\/p>\n

\n\tDet är Hubble-teleskopet, ardennerhästen, som fångat trafikolyckan <\/a>350 miljoner ljusår bort i Cetus\/Valfiskens stjärnbild.\n<\/p>\n

\n\tPoängen med dessa olyckor, som var mer frekventa i universums yngre år än de är "idag",  är att de orsakar stjärnbildningar en masse, vårt universums egen version av reinkarnationsläran.\n<\/p>\n

\n\tBepiColombo på väg till startrampen <\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tESA och den japanska motsvarigheten JAXA har ett gemensamt avancerat sondprojekt med målet Merkurius, kallat BepiColmbo efter den legendariske Paduaprofessorn Giuseppe (Bepi) Colombo<\/strong> (1920-1984).\n<\/p>\n

\n\tNu är grejerna på väg till raketbasen<\/a> i Kourou, Franska Guyana,  för lyft senare i höst.\n<\/p>\n

\n\tEviga frågor, eviga… svar?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tVisst har vi trängt ut från grottorna, men är vi klokare för det?\n<\/p>\n

\n\t\"AstroCartoons3.276194247_std\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: https:\/\/davidappell.blogspot.se\/2013\/03\/universe-older-less-frightening-than-it.html\u200b<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jupiters kanelbullar utmanar Juno:s "SMHI:are" Vad säger Kaeth Gardestedt, gammal kompis som "uppfann" den numera almanacknoterade Kanelbullens dag 4 oktober? Hon gillar förstås såna här astronomiska bilder: Jupiters egna "kanelbullar" kom i dagen tack vare Junos NASA-sond, som visar enorma vindrörelser i gasjättens atmosfär. Vi ser massiva cykloner dra fram vid planetens nord- och sydpoler, cyklonen i mitten har… L\u00e4s mer »Nr 16 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76017"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=76017"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76017\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76045,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76017\/revisions\/76045"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=76017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=76017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=76017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}