{"id":76053,"date":"2018-03-16T20:01:37","date_gmt":"2018-03-16T19:01:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=76053"},"modified":"2018-03-18T20:26:53","modified_gmt":"2018-03-18T19:26:53","slug":"nr-18-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/03\/16\/nr-18-2018\/","title":{"rendered":"Nr 18 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Dione i n&auml;rbild<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tFortfarande dyker det upp nygamla bilder fr&aring;n Cassini-sonden, <a href=\"https:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA17197\">som detta foto fr&aring;n 2012 p&aring; Saturnus-m&aring;nen Dione<\/a> (storlek ungef&auml;r 1100 km tv&auml;rs&ouml;ver). KLICKA upp bilden i stort formt!\n<\/p>\n<dl>\n<dt>\n\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/PIA17197_modest1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"PIA17197_modest[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76083\" height=\"201\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/PIA17197_modest1-300x201.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/PIA17197_modest1-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/PIA17197_modest1-200x134.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/PIA17197_modest1.jpg 899w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n\t<\/dt>\n<dd style=\"text-align: center;\">\n\t\t<em>Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech\/Space Science Institute<\/em>\n\t<\/dd>\n<\/dl>\n<p>\n\tForskarna tror att en tredjedel av m&aring;nens inre best&aring;r av silikater och att tv&aring; tredjedelar av frusets vatten. Yttemperaturen ligger p&aring; -180 gr C.\n<\/p>\n<p>\n\tVi tycker p&aring; W-bloggen att den stora kratern p&aring;minner mycket om Tycho p&aring; v&aring;r egen m&aring;ne, med sitt kraftiga str&aring;lsystem.\n<\/p>\n<p>\n\tDione uppt&auml;cktes 1684 av <strong>Giovanni Cassini.<\/strong>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>H&auml;pp! En bok som pl&auml;derar f&ouml;r upplysning!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t<strong>\u200b<\/strong>Tack till <strong>Carl-Olof B&ouml;rjeson<\/strong>, som s&aring;g en intervju med <strong>Bill Gates<\/strong> i vilken denne varmt pl&auml;derade f&ouml;r l&auml;sning av boken <em>Enlightenment now. The case for Reason, Science, Humanism and Progess<\/em> av <strong>Steven Pinker<\/strong> (Viking).\n<\/p>\n<p>\n\t&#8211; Fenomenalt rappt och bra skriven. Inga fake news. Referenslistan &auml;r p&aring; 30 sidor finstilt!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/th8.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"th[8]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76092\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/th8-195x300.jpg\" width=\"195\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/th8-195x300.jpg 195w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/th8-130x200.jpg 130w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/th8.jpg 325w\" sizes=\"(max-width: 195px) 100vw, 195px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tP&aring; sid 17 citeras <strong>C P Snow:<\/strong>\n<\/p>\n<p class=\"western\" style=\"line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-size:10px;\"><span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\">&rdquo; <font style=\"font-size: 14pt\"><span lang=\"en-GB\">A good many times I have been present at gatherings of people who, by the standards of the traditional culture, are thought highly educated and who have with considerable gusto been expressing their incredulity at the illiteracy of scientists.<\/span><\/font><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p class=\"western\" style=\"line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-size:10px;\"><span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\"><font style=\"font-size: 14pt\"><span lang=\"en-GB\">Once or twice I have been provoked and have asked the company how many of them could describe the Second Law of Thermodynamics. The response was cold: it was also negative.<\/span><\/font><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p class=\"western\" style=\"line-height: 100%; margin-bottom: 0cm;\">\n\t<span style=\"font-size:10px;\"><span style=\"font-family:arial,helvetica,sans-serif;\"><font style=\"font-size: 14pt\"><span lang=\"en-GB\">Yet I was asking something which is about the scientific equivalent of: <i>Have you read a work of Shakespeare?&rdquo;<\/i><\/span><\/font><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p class=\"western\" lang=\"en-GB\" style=\"margin-bottom: 0cm; line-height: 100%\">\n\tBoken ligger bevisligen INTE p&aring; <strong>Donald Trumps<\/strong> nattduksbord.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Fr&aring;getecken f&ouml;r Yerkes-observatoriets framtid<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tYerkes-observatoriet utanf&ouml;r Chicago med dess ikoniska 40-tums refraktor, &quot;v&auml;rldens st&ouml;rsta&quot;, har inte f&aring;tt d&ouml;dsst&ouml;ten men <a href=\"https:\/\/news.uchicago.edu\/article\/2018\/03\/07\/uchicago-activities-yerkes-observatory-end-2018\">Chicago University vill &auml;ndra uppl&auml;gget f&ouml;r de fantastiskt vackra &nbsp;k&aring;karna och teleskopen. <\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tN&aring;gra av 1900-talets fr&auml;msta astronomer har arbetat h&auml;r inklusive nobelpristagaren <strong>Subrahmanyan Chandrasekhar.<\/strong>\n<\/p>\n<p>\n\tEn sorts deadline &auml;r satt till 1 oktober denna h&ouml;st.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>F&ouml;r&auml;ndringar p&aring; Ceres yta&nbsp;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tDawn-sondern har dokumenterat f&ouml;r&auml;ndringar p&aring; dv&auml;rgplanmeten Ceres yta, <a href=\"https:\/\/www.jpl.nasa.gov\/news\/news.php?release=2018-052\">rapporterar h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Kometer &quot;befolkade&quot; Mars?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tEn ny studie, byggd p&aring; datasimuleringar, visar att en stor del av det eventuellt f&ouml;rekommande organiska materialet p&aring; Mars kan komma fr&aring;n kometer och asteroider. <a href=\"http:\/\/www.astronomie.nl\/#!\/index\/_detail\/gli\/asteroids-and-comets-shower-mars-organics\/\">Nyheten&nbsp; &aring;terfinns bl a h&auml;r.<\/a>&nbsp;\n<\/p>\n<p>\n\tHuvudf&ouml;rfattaren heter <strong>Kateryna Frantseva<\/strong> och jobbar i Holland.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896fmv21.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896f~mv2[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76056\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896fmv21-300x300.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896fmv21-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896fmv21-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896fmv21-200x200.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896fmv21.jpg 611w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/4ab709_2935576fbc1f46958de44ca3d578896fmv21.jpg\">\u200b<\/a><em>Bildk&auml;lla med info om forskaren: https:\/\/frantsevakateryna.wixsite.com\/frantseva<\/em>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Brasilien&nbsp; f&aring;r r&ouml;tt kort av ESO<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tESO, som bl a driver de stora sameuropeiska observatorierna\/teleskopen i Chile, <a href=\"http:\/\/www.sciencemag.org\/news\/2018\/03\/ousted-eso-brazilian-astronomy-will-be-strangled-says-president-brazilian-astronomical\">har sl&auml;ngt ut Brasilien <\/a>som samarbetspartner. Sk&auml;let: Obefintlig betalning, trots l&ouml;ften, till organisationen.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Kafferastens betydelse <\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tJag vet inte om v&auml;nnerna&nbsp;i Astronomihuset&nbsp;i Lund h&aring;ller med om grafen nedan, men den s&auml;tter fart p&aring; diskussionen om n&auml;r vetenskapliga uppt&auml;ckter g&ouml;rs. N&auml;r p&aring; dagen kommer den stora &quot;Aha&quot;-upplevelsen p&aring; ett observatorium?\n<\/p>\n<p>\n\tGrafen handlar i och f&ouml;r sig om beslutsprocessernas dygnsf&ouml;rh&aring;llande men kan l&auml;tt &ouml;verf&ouml;ras till situationen p&aring; ett lab eller ett obsis.\n<\/p>\n<p>\n\tKafferasten spelar stor roll, det &auml;r jag &ouml;vertygad om. KLICKA upp grafen s&aring; f&ouml;rst&aring;r du.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Decision-making-at-work1.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"Decision-making-at-work[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76071\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Decision-making-at-work1-300x150.png\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Decision-making-at-work1-300x150.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Decision-making-at-work1-1024x512.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/Decision-making-at-work1-200x100.png 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t\u200b<a href=\"http:\/\/errantscience.com\/blog\/2017\/02\/08\/the-importance-of-the-coffee-break\/\"><font color=\"#0066cc\">K&auml;lla: http:\/\/errantscience.com\/blog\/2017\/02\/08\/the-importance-of-the-coffee-break\/<\/font><\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>V&aring;rtecken ute hos Tycho p&aring; Ven<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tP&aring; <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/TychoBrahemuseet\">Tycho Brahe-museets facebook-sajt <\/a>finns detta lilla v&aring;rtecken presenterat:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/29101682_1624767410934268_6045852409756909568_n1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"29101682_1624767410934268_6045852409756909568_n[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76096\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/29101682_1624767410934268_6045852409756909568_n1-240x300.jpg\" width=\"240\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/29101682_1624767410934268_6045852409756909568_n1-240x300.jpg 240w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/29101682_1624767410934268_6045852409756909568_n1-160x200.jpg 160w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/03\/29101682_1624767410934268_6045852409756909568_n1.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 240px) 100vw, 240px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tN&aring;got &auml;r p&aring; g&aring;ng!\u200b\n<\/p>\n<p>\n\t&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dione i n&auml;rbild Fortfarande dyker det upp nygamla bilder fr&aring;n Cassini-sonden, som detta foto fr&aring;n 2012 p&aring; Saturnus-m&aring;nen Dione (storlek ungef&auml;r 1100 km tv&auml;rs&ouml;ver). KLICKA upp bilden i stort formt! Bildk&auml;lla: NASA\/JPL-Caltech\/Space Science Institute Forskarna tror att en tredjedel av m&aring;nens inre best&aring;r av silikater och att tv&aring; tredjedelar av frusets vatten. Yttemperaturen ligger p&aring;&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/03\/16\/nr-18-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 18 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76053"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=76053"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76053\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76098,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76053\/revisions\/76098"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=76053"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=76053"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=76053"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}