{"id":76366,"date":"2018-04-16T11:13:34","date_gmt":"2018-04-16T10:13:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=76366"},"modified":"2018-04-16T20:32:51","modified_gmt":"2018-04-16T19:32:51","slug":"nr-27-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/04\/16\/nr-27-2018\/","title":{"rendered":"Nr 27 2018"},"content":{"rendered":"<h2>\n\t<strong>Proxima Centauri flammade upp<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tN&aring;nting dramatiskt h&auml;nde p&aring; Proxima Centauri 2016.<a href=\"https:\/\/astrobites.org\/2018\/04\/12\/superflare-proxima-centauri\/\"> En s&aring; kallad superflare lyste upp <\/a>och kan under gynnsammaste m&ouml;jliga f&ouml;rh&aring;llanden ha setts kort tid f&ouml;r blotta &ouml;gat,&nbsp;stj&auml;rnan parkerade&nbsp;i maximum&nbsp;runt visuella magnituden 6,8. I normala fall landar, om det nu finns s&aring;dana f&ouml;r en flarestj&auml;rna som &nbsp;Proxima, solens n&auml;rmaste grannstj&auml;rna, p&aring; visuella magnituden 11.3.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/ProxCenFig11.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"ProxCenFig1[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76411\" height=\"234\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/ProxCenFig11-300x234.png\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/ProxCenFig11-300x234.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/ProxCenFig11-200x156.png 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/ProxCenFig11.png 693w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Klicka upp ljuskurvan! Bildk&auml;lla: astrobites<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tProxima Centauri ligger&nbsp; 4.246 ljus&aring;r (1.302 parsec) bort, stj&auml;rnan klassas som en r&ouml;d dv&auml;rg av spektraltyp M6, har 12 procent av solens masssa och 1,2 ggr Jupiters diameter. Och har en planet, som, om det skulle finnas organiskt liv i n&aring;gon form, knappast t&aring;l en superflare som denna.\n<\/p>\n<p>\n\tM&auml;tningarna skedde med det otroliga teleskopet kallat Evryscope i Chile, en formidabel sammans&auml;ttning av ett 20-tal teleskop som m&ouml;jligg&ouml;r t&auml;ckning av hela himlavalvet p&aring; bara n&aring;gra minuter.\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/evryscope_banner-940x400.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"evryscope_banner-940x400\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76412\" height=\"127\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/evryscope_banner-940x400-300x127.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/evryscope_banner-940x400-300x127.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/evryscope_banner-940x400-200x85.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/evryscope_banner-940x400.jpg 940w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tTeleskopets hemsida <a href=\"http:\/\/evryscope.astro.unc.edu\/\">finns h&auml;r.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Supernova-snabbisar<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tVad ligger bakom ljusa och snabba explosioner i&nbsp;&quot;Deep sky&quot;-delar av&nbsp;universum? Fenomenet har studerats p&aring; senare tid, bl a utmanar 72 fall av dessa transienter,<u> sannolikt<\/u> supernova-snabbisar, bakom vilka ocks&aring; <u>sannolikt<\/u> lurar &#8211; m&ouml;rk energi!\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/astronomersf1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"astronomersf[1]\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76402\" height=\"198\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/astronomersf1-300x198.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/astronomersf1-300x198.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/astronomersf1-200x132.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/astronomersf1.jpg 726w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<i>En &nbsp;av &quot;transienterna&quot; &#8211; fr&aring;n &aring;tta dagar f&ouml;r ljusmax till 18 dagar efter ljusmax. Avst&aring;nd ca 4 miljarder ljus&aring;r. Bildk&auml;lla:&nbsp;M. Pursiainen \/ University of Southampton and DES collaboration<\/i>\n<\/p>\n<p>\n\tMer info h&auml;r:\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/phys.org\/news\/2018-04-astronomers-bright-fast-explosions.html#jCp\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/phys.org\/news\/2018-04-astronomers-bright-fast-explosions.html#jCp<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\tF&ouml;rhoppningsvis har v&aring;r stockholmske supernovaprofessor <strong>Jesper Sollerman <\/strong>mer att ber&auml;tta om fenomenet n&auml;r han g&auml;star ASTB 26 april. Plats: Lundmarksalen, Astronomihuset, Lund. Mer om f&ouml;rel&auml;sningen p&aring; ASTB:s hemsida.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Peter Ros&eacute;n fotograferade Sirius B<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tOm astrofotografen <strong>Peter Ros&eacute;ns<\/strong> m&ouml;da att komma &aring;t Sirius svaga f&ouml;ljeslagare, den vita dv&auml;rgen Sirius B (ungef&auml;r vid &nbsp;kl 10), <a href=\"http:\/\/astronet.se\/view_image.php?id=5342&amp;gallery=5\">ber&auml;ttas h&auml;r.&nbsp;<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/stack_001-035.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"stack_001-035\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76368\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/stack_001-035-300x225.gif\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/stack_001-035-300x225.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/stack_001-035-200x150.gif 200w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Klicka upp bilden f&ouml;r att se hela animationen. Foto: Peter Ros&eacute;n<\/em>\n<\/p>\n<p>\n\tAnm&auml;rkningsv&auml;rt &auml;r att Peters animation skedde n&auml;r Sirius-paret bara stod 8 grader &ouml;ver horisonten.\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Efter LIGO och VIRGO&#8230;<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\t&#8230; kommer n&auml;sta gigantiska generation av instrument <a href=\"http:\/\/astronet.se\/view_image.php?id=5342&amp;gallery=5\">f&ouml;r att uppt&auml;cka gravitationsv&aring;gor.<\/a>\n<\/p>\n<h2>\n\t<strong>Fake news inom astronomin?<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tFalska nyheter &auml;r inget fr&auml;mmande ens inom v&aring;r vetenskap, men h&auml;r finns i alla fall&nbsp;kontrollstationer. Om en astronom, vilket nyligen skedde, misstog Mars f&ouml;r en ljus supernova, s&aring; dementeras det n&auml;stan omedelbart.\n<\/p>\n<p>\n\tJakten p&aring; &quot;planet X&quot; har uppenbarligen inbjudit till en del m&auml;rkliga spekulationer, och vi vet ju ocks&aring; att diverse konspirationsteorier frodas &nbsp;i ytterkanterna av v&aring;r community.\n<\/p>\n<p>\n\tPositivt &auml;r att &auml;mnet <a href=\"http:\/\/science.sciencemag.org\/content\/359\/6380\/1146\">fake news numera&nbsp;tas p&aring; st&ouml;rsta allvar.<\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/fake-news-artist-e1520769119200.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"fake-news-artist-e1520769119200\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76420\" height=\"194\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/fake-news-artist-e1520769119200-300x194.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/fake-news-artist-e1520769119200-300x194.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/fake-news-artist-e1520769119200-200x129.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/fake-news-artist-e1520769119200.jpg 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Illustration via <a href=\"http:\/\/science.sciencemag.org\/content\/359\/6380\/1094.full\" rel=\"noopener\" target=\"_blank\"><font color=\"#0066cc\">Science<\/font><\/a><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Proxima Centauri flammade upp N&aring;nting dramatiskt h&auml;nde p&aring; Proxima Centauri 2016. En s&aring; kallad superflare lyste upp och kan under gynnsammaste m&ouml;jliga f&ouml;rh&aring;llanden ha setts kort tid f&ouml;r blotta &ouml;gat,&nbsp;stj&auml;rnan parkerade&nbsp;i maximum&nbsp;runt visuella magnituden 6,8. I normala fall landar, om det nu finns s&aring;dana f&ouml;r en flarestj&auml;rna som &nbsp;Proxima, solens n&auml;rmaste grannstj&auml;rna, p&aring; visuella magnituden&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/04\/16\/nr-27-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 27 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76366"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=76366"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76366\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76426,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76366\/revisions\/76426"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=76366"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=76366"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=76366"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}