{"id":76456,"date":"2018-04-25T14:18:05","date_gmt":"2018-04-25T13:18:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=76456"},"modified":"2018-04-25T14:19:39","modified_gmt":"2018-04-25T13:19:39","slug":"nr-29-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/04\/25\/nr-29-2018\/","title":{"rendered":"Nr 29 2018"},"content":{"rendered":"<h3>\n\t<strong><u>Senaste nytt fr&aring;n ESA 25.4.2018:<\/u><\/strong><br \/>\n<\/h3>\n<h2>\n\t<strong>Gaia DR2-katalogen &auml;r h&auml;r!<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p>\n\tI dag sl&auml;pptes den med sp&auml;nning emotsedda Gaia 2-katalogen (Gaia Data Release 2, DR2), och hur vi &auml;n g&ouml;r n&auml;r vi v&auml;ljer ut material g&ouml;r vi f&ouml;rmodligen fel.&nbsp; Fr&aring;n Gaia-forskaren <strong>David Hobbs <\/strong>i Lund kom f&ouml;ljande l&auml;s- och tittips f&ouml;r oss&nbsp;i den astronomiska communityn &#8211; materialet &auml;r helt &ouml;verv&auml;ldigande:\n<\/p>\n<p>\n\t1) You can find DR2 in-dept stories here:\n<\/p>\n<p>\n\t<a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"https:\/\/www.cosmos.esa.int\/web\/gaia\/iow_20180425\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/www.cosmos.esa.int\/web\/gaia\/iow_20180425<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t2) A media kit for Gaia DR2 here:\n<\/p>\n<p>\n\t<a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"http:\/\/sci.esa.int\/gaia\/60174-media-kit-for-gaia-data-release-2\/\"><font color=\"#0066cc\">http:\/\/sci.esa.int\/gaia\/60174-media-kit-for-gaia-data-release-2\/<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t3) A summary of the release data here:\n<\/p>\n<p>\n\t<a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"https:\/\/www.cosmos.esa.int\/web\/gaia\/dr2\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/www.cosmos.esa.int\/web\/gaia\/dr2<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t4) Software and videos of the Gaia Sky here:\n<\/p>\n<p>\n\t<a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"https:\/\/zah.uni-heidelberg.de\/institutes\/ari\/gaia\/outreach\/gaiasky\/\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/zah.uni-heidelberg.de\/institutes\/ari\/gaia\/outreach\/gaiasky\/<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t5) Details on the kinematics of globular clusters and dwarf galaxies around the Milky Way here:\n<\/p>\n<p>\n\tOLD: <a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"https:\/\/www.astro.rug.nl\/~breddels\/dggc\/\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/www.astro.rug.nl\/~breddels\/dggc\/<\/font><\/a><br \/>\n\tNEW: <a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"http:\/\/www.astro.rug.nl\/~ahelmi\/dr2-dggc.html\"><font color=\"#0066cc\">http:\/\/www.astro.rug.nl\/~ahelmi\/dr2-dggc.html<\/font><\/a>\n<\/p>\n<p>\n\t6) Last but not least, a useful scientists guide to using the Gaia data. This is a collection of 15 YouTube videos<br \/>\n\tgiving information on the Gaia data from experts and on how to use it properly (i.e. avoiding common problems).<br \/>\n\tIt also nicely demonstrates the scope of what is being released.\n<\/p>\n<p>\n\t<a class=\"moz-txt-link-freetext\" href=\"https:\/\/www.cosmos.esa.int\/web\/gaia\/guide-to-scientists\"><font color=\"#0066cc\">https:\/\/www.cosmos.esa.int\/web\/gaia\/guide-to-scientists<\/font><\/a><br \/>\n\tL&auml;mplig illustration? Denna dagsf&auml;rska Youtube-film som till&aring;ter oss &aring;ka runt i det nya av Gaia skapade Vintergatslandskapet. God tur, &ouml;nskas!\n<\/p>\n<h3>\n\t<iframe allow=\"autoplay; encrypted-media\" allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/8cXURHmtf3I\" width=\"560\"><\/iframe><br \/>\n\t&nbsp;<br \/>\n<\/h3>\n<h3>\n\t<strong><u>Senaste nytt fr&aring;n ESO 25.4.2018:<\/u><\/strong><br \/>\n<\/h3>\n<h2 class=\"text_intro pr_first\">\n\t<strong>Galaxer seriekrockade&nbsp;i massor&nbsp;redan i&nbsp;&nbsp;universums b&ouml;rjan<\/strong><br \/>\n<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\tGenom att sk&aring;da djupt in i rymden &ndash; tillbaka till en tid d&aring; universum bara var en tiondel av sin nuvarande &aring;lder &ndash; har teleskopen ALMA och APEX bevittnat f&ouml;rstadierna till gigantiska kosmiska seriekrockar mellan galaxer. Astronomer har tidigare trott att dessa kollisioner mellan unga starburstgalaxer intr&auml;ffade tre miljarder &aring;r efter big bang. De nya observationerna visar att de skedde n&auml;r universum bara var h&auml;lften s&aring; gammalt. Dessa ur&aring;ldriga system av galaxer antas bygga galaxhopar, de st&ouml;rsta strukturerna i det k&auml;nda universum.\n<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812b1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Images of a galaxy protocluster from SPT, APEX and ALMA\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76460\" height=\"106\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812b1-300x106.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812b1-300x106.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812b1-1024x364.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812b1-200x71.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812b1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Detta montage &#8211; KLICKA UPP BILDEN! -visar tre olika bilder av den avl&auml;gsna galaxhopen SPT2349-56 best&aring;ende av v&auml;xelverkande och sammansm&auml;ltande galaxer. Till v&auml;nster &auml;r en vidvinkelbild fr&aring;n&nbsp;<a href=\"https:\/\/pole.uchicago.edu\/\"><font color=\"#0066cc\">South Pole Telescope<\/font><\/a> som bara visar en ljus fl&auml;ck. Bilden i mitten &auml;r fr&aring;n&nbsp;<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/apex\/\"><font color=\"#0066cc\">Atacama Pathfinder Experiment<\/font><\/a> (APEX) och avsl&ouml;jar mer detaljer. Den h&ouml;gra bilden <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/alma\/\"><font color=\"#0066cc\">Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array<\/font><\/a> (ALMA) och avsl&ouml;jar att objektet i sj&auml;lva verket &auml;r en grupp best&aring;ende av 14 sammansm&auml;ltande galaxer som h&aring;ller p&aring; att bilda en galaxhop.<\/em>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>\u200bBildk&auml;lla:&nbsp;<\/em><em>ESO\/ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO)\/Miller et al.<\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span>Med hj&auml;lp av <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/alma\/\"><font color=\"#0066cc\">Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array<\/font><\/a><span> (ALMA) och <\/span><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/apex\/\"><font color=\"#0066cc\">Atacama Pathfinder Experiment<\/font><\/a><span> (APEX) har tv&aring; internationella forskarlag uppt&auml;ckt uppseendev&auml;ckande t&auml;ta koncentrationer av galaxer som &auml;r i f&auml;rd med att sl&aring;s samman. Galaxerna v&auml;ntas bilda k&auml;rnorna till vad som kommer att bli kolossala galaxhopar. De tv&aring; forskarlagen leds av astronomerna <strong>Tim Miller,<\/strong> vid Dalhousie University i Kanada och Yale University i USA, och <strong>Iv&aacute;n Oteo <\/strong>vid Edinburghs universitet, Storbritannien.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><strong>Genom att sk&aring;da genom 90 procent <\/strong>av det observerbara universum har Millers forskarlag observerat en galaxhop som h&aring;ller p&aring; att f&ouml;das &ndash; en protohop &ndash; med beteckning SPT2349-56. Ljuset fr&aring;n detta objekt b&ouml;rjade sin f&auml;rd till oss n&auml;r universum var ungef&auml;r en tiondel av dess nuvarande &aring;lder.<\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><strong>De enskilda galaxerna i denna t&auml;tpackade<\/strong> kosmiska ansamling &auml;r s&aring; kallade <\/span><a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Starburstgalax\"><font color=\"#0066cc\">starburstgalaxer<\/font><\/a><span>. <\/span><span>H&auml;r bildas nya stj&auml;rnor i en takt och en omfattning som saknar motstycke <\/span><span>i det unga universum. I v&aring;r galax Vintergatan, f&ouml;ds cirka en ny stj&auml;rna per &aring;r; i SPT2349-56 f&ouml;ds tusentals stj&auml;rnor varje &aring;r.<\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><strong>Oteos team hade redan tidigare<\/strong> uppt&auml;ckt en liknande megafusion av galaxer, eller som astronomerna kallade det en &ldquo;dusty red core&rdquo; (dammig r&ouml;d k&auml;rna). Dessa tio dammiga stj&auml;rnfabriker till galaxer uppt&auml;ckte de ocks&aring; genom att kombinera observationer fr&aring;n ALMA och APEX. <\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812a2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"Artist\u2019s impression of ancient galaxy megamerger\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76461\" height=\"198\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812a2-300x198.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812a2-300x198.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812a2-1024x678.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812a2-200x132.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/eso1812a2.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\" style=\"text-align: center;\">\n\t<em><span>I den h&auml;r illustrationen (KLICKA UPP DEN!) av ESO:s rymdkonstn&auml;r Martin Kornmesser visas en grupp av galaxer i det unga universum som v&auml;xelverkar med varandra och sm&auml;lter samman. S&aring;dana h&auml;ndelser, som har uppt&auml;ckts med teleskopen ALMA och APEX, pekar ut platserna d&auml;r galaxhopar f&ouml;ds. Galaxhopar &auml;r de st&ouml;rsta och tyngsta strukturerna i dagens universum. Astronomer har tidigare v&auml;ntat sig att s&aring;dana gigantiska galaxkrockar skedde omkring tre miljarder &aring;r efter big bang. Nu &ouml;verraskas forskarna av att det h&auml;nde n&auml;r universum var h&auml;lften s&aring; gammalt.<\/span><\/em>\n<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">\n\t<em>Bildk&auml;lla: <\/em><em>ESO\/M. Kornmesser<\/em>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><strong>S&aring;dana objekt hade forskarna<\/strong> inte v&auml;ntat sig, f&ouml;rklarar Iv&aacute;n Oteo.<\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><strong>&ndash; Dammiga starburstgalaxer v&auml;ntar<\/strong> man sig vara relativt kortlivade, eftersom de f&ouml;rbrukar gas i en extrem takt. Oavsett var eller i vilket h&ouml;rn av universum tillh&ouml;r dessa galaxer normalt sett en minoritet. S&aring; att hitta m&aring;nga dammiga starburstgalaxer som lyser p&aring; samma g&aring;ng &auml;r v&auml;ldigt f&ouml;rbryllande och n&aring;got som vi fortfarande beh&ouml;ver f&ouml;rst&aring;.<\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><span><strong>Dessa nyf&ouml;dda galaxhopar uppt&auml;cktes <\/strong>f&ouml;rst som bleka och suddiga ljusfl&auml;ckar i observationer gjorda med <\/span><a href=\"https:\/\/pole.uchicago.edu\/\"><font color=\"#0066cc\">South Pole Telescope<\/font><\/a><span> och <\/span><a href=\"http:\/\/sci.esa.int\/herschel\/\"><font color=\"#0066cc\">rymdteleskopet Herschel<\/font><\/a><span>. Efterf&ouml;ljande observationer med ALMA och APEX visar att de har ovanliga strukturer och bekr&auml;ftar att deras ljus h&auml;rstammar fr&aring;n mycket l&auml;ngre tillbaka i tiden &auml;n forskarna hade v&auml;ntat sig &ndash; bara 1,5 miljarder &aring;r efter big bang.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><span><span><strong>Till slut har de nya h&ouml;guppl&ouml;sta <\/strong>observationerna med ALMA avsl&ouml;jat att dessa ljussvaga fl&auml;ckar inte &auml;r enskilda objekt. Ist&auml;llet best&aring;r de av fjorton respektive tio olika massiva galaxer, i b&aring;da fall inom en radie j&auml;mf&ouml;rbar med avst&aring;ndet mellan Vintergatan och dess n&auml;rmaste grannar, de Magellanska molnen.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/0eac960bce2ff81d5ab27a1998afba367a4f678a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"0eac960bce2ff81d5ab27a1998afba367a4f678a\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-76474\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/0eac960bce2ff81d5ab27a1998afba367a4f678a-230x300.jpg\" width=\"230\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/0eac960bce2ff81d5ab27a1998afba367a4f678a-230x300.jpg 230w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/0eac960bce2ff81d5ab27a1998afba367a4f678a-785x1024.jpg 785w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/0eac960bce2ff81d5ab27a1998afba367a4f678a-153x200.jpg 153w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/0eac960bce2ff81d5ab27a1998afba367a4f678a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 230px) 100vw, 230px\" \/><\/a>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><span><span><span><strong>I b&aring;da fall &auml;r antalet enskilda galaxer<\/strong> troligen &auml;nnu st&ouml;rre, menar <strong>Carlos De Breuck<\/strong>, astronom vid ESO.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><span><span><span><strong>&ndash; Dessa uppt&auml;ckter med ALMA<\/strong> &auml;r bara toppen av isberget. Ytterligare observationer med APEX visar att det verkliga antalet stj&auml;rnbildande galaxer sannolikt &auml;r tre g&aring;nger h&ouml;gre. Fortl&ouml;pande observationer med instrumentet MUSE vid ESO:s VLT identifierar ocks&aring; ytterligare fler galaxer, kommenterar han.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><span><span><span><span><strong>Enligt dagens teoretiska <\/strong>och datormodeller borde protohopar i den h&auml;r storleken ha tagit mycket l&auml;ngre att utvecklas. Med de h&ouml;guppl&ouml;sta och k&auml;nsliga m&auml;tningar fr&aring;n ALMA som input till avancerade ber&auml;kningar kan forskarna nu studera hur galaxhopar bildades s&aring; tidigt som 1,5 miljarder &aring;r efter big bang.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p dir=\"ltr\">\n\t<span><span><span><span><span><span><span><span><span><strong>Tim Miller, doktorand vid Yale University,<\/strong> &auml;r f&ouml;rstaf&ouml;rfattare till en av forskningsartiklarna som presenterar resultaten. <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n<p>\n\t<span><span><span><span><span><span><span><span><span><strong>&ndash; Hur denna ansamling av galaxer<\/strong> blev s&aring; stor s&aring; snabbt &auml;r ett mysterium. Den byggdes inte upp gradvis under miljarder &aring;r som astronomer kanske hade v&auml;ntat sig. Den h&auml;r uppt&auml;ckten ger oss en chans att studera hur massiva galaxer <\/span><span>en g&aring;ng <\/span><span>kom samman f&ouml;r att bilda enorma galaxhopar, avslutar han.<\/span><\/span> <\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Senaste nytt fr&aring;n ESA 25.4.2018: Gaia DR2-katalogen &auml;r h&auml;r! I dag sl&auml;pptes den med sp&auml;nning emotsedda Gaia 2-katalogen (Gaia Data Release 2, DR2), och hur vi &auml;n g&ouml;r n&auml;r vi v&auml;ljer ut material g&ouml;r vi f&ouml;rmodligen fel.&nbsp; Fr&aring;n Gaia-forskaren David Hobbs i Lund kom f&ouml;ljande l&auml;s- och tittips f&ouml;r oss&nbsp;i den astronomiska communityn &#8211; materialet&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/04\/25\/nr-29-2018\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 29 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76456"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=76456"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76456\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76488,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76456\/revisions\/76488"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=76456"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=76456"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=76456"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}