{"id":76698,"date":"2018-05-22T10:45:25","date_gmt":"2018-05-22T09:45:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=76698"},"modified":"2018-05-22T21:03:00","modified_gmt":"2018-05-22T20:03:00","slug":"nr-34-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/05\/22\/nr-34-2018\/","title":{"rendered":"Nr 34 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tOkänt för de flesta av oss, men…<\/strong><\/u>
\n<\/h3>\n

\n\tEn astronom har fått en Oscar!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tDet händer att astronomer lockas till Hollywwod t ex som experter när rymdfilmer ska göras. Till och med vår egen Knut Lundmark <\/strong>var i Hollywood och besökte den svenske filmlegenden, regissören och skådespelaren Victor Sjöström.<\/strong> Lundmark försökte även får demonregissören Cecil B DeMille<\/b> att göra en långfilm baserad på Lundmarks Tycho Brahe<\/strong>-manus. DeMille avböjde men lät meddela att han själv hade ett amatörteleskop uppe i Hollywood Hills där han bodde.\n<\/p>\n

\n\tAllra märkligast: Det finns faktiskt en astronom som fått en Oscars-statyett!!! Året var 1953, och teleskopmakaren Henri Chrétien<\/strong>, vars optiska tricks (hyperboloidiska speglar) ligger bakom dagens stora teleskop på Hawaii och i Sydamerika,  fick vid galan en delad statyett för sitt jobb bakom CinemaScope-tekniken. Då såg han så här glad ut tillsammans med den tidens superstjärna Olivia de Havilland:<\/strong>\n<\/p>\n

\n\t\"1461760541carte-membre-2016\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tChrétien med kollegan G W Ritchey <\/strong>omtalas bl a i Jean-René Roys <\/strong>bok Unveiling Galaxies: The Role of Images in Astronomical Discovery<\/em>  (Cambridge UP, 2017), en alldeles förträfflig bok. Inte minst för att författaren tar ställning för Knut Lundmark<\/strong> mot Edwin P Hubble<\/strong> i deras strid om galaxklassificeringen. Hubble anklagade Lundmark för att ha plagierat honom, vilket bevisligen var felaktigt.\n<\/p>\n

\n\tVulkanutbrottet på Hawaii<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tHur påverkas observatorierna på Hawaiis vulkantoppar av det aktuella utbrottet, som bara verkar tillta? Redan för ett par veckor sedan stod detta på Keck-observatoriets hemsida.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBläckfisken en alien?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tKommer bläckfisken ursprungligen från yttre rymden? En vetenskaplig artikel,<\/font><\/a> som Lars Olefeldt<\/strong> fått nys om, utesluter inte att ägg, som legat invävda i kometers organiska ytmaterial, en gång landat i världsoceanerna, och sen har processen gått som den gjort.\n<\/p>\n

\n\t\"images\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tUtomjording?<\/em>\n<\/p>\n

\n\tArgumenten är bl a  de "icke-evolutionära" inslagen i bläckfisken, den plötsliga närvaron av ett djur med stor hjärna, kameraliknande ögon, kamouflagetekniken m m. Nån felande länk har forskarna – hittills – inte hittat, vad jag förstår.\n<\/p>\n

\n\tKina siktar mot månens baksida<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt av de svåraste teknikprojekten inom rymdfarten har Kina som avsändare: Att sända en landare till månens baksida och relä:a över information till jorden därifrån.\n<\/p>\n

\n\tReläsatelliten, som ska sköta kommunikationerna, sändes upp 21 maj och senare i år skickas landaren Chang'e-4 upp.\n<\/p>\n

\n\tReläsatelliten läggs i en fast L2-position 455 000 km från jorden.\n<\/p>\n

\n\tChang'e-4 förväntas landa i Aitken-bassängen, som utlovas erbjuda ett eldorado för de kinesiska månforskarna.i åtminstone tre år.\n<\/p>\n

\n\t\"chang-e-4[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tÄven Sverige är med i projektet om vilket kan läsas här.<\/font><\/a>\n<\/p>\n

\n\tSupernovor stod för massutdöendet?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tEtt antal gånger har livet på jorden hotats att helt utraderas och nu samlas bevisen för att två supernovasmällar <\/font><\/a>i solens närhet kan ha orsakat massutrotningen på vår hemplanet.\n<\/p>\n

\n\tNytt planetarium i Norge<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNorrmännens stolthet,  solobservatoriet Harestua några mil norr om Oslo, har fått en alldeles förträfflig populärvetenskaplig utökning: Ett toppmodernt planetarium i tre våningar (två under jord).\n<\/p>\n

\n\tInfo – och bilderna nedan – återfinns här.<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"snohetta-planetarium-visitor-center-solobservatoriet-norway-designboom-02[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"d00c39850e91bc1b96a5b58d4e9168e7_1024w\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tArkitekterna bakom bygget är knutna till arkitektfirman Snøhetta.\n<\/p>\n

\n\tPlanetariebyggen är tidens melodi. Nyligen invigde ESO nere i högkvarteret Garching, Tyskland, ett nytt folkligt centrum ("ESO Supernova"), och i Malmö, på vår hemmaplan, är ju planerna att bygga in en så kallad domteater i gamla Tekniska museets lokaler där vi brukar hålla till på våra stormöten. Här ska bl a astronomi  och rymdprojekt visualiseras å det härligaste!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Okänt för de flesta av oss, men… En astronom har fått en Oscar! Det händer att astronomer lockas till Hollywwod t ex som experter när rymdfilmer ska göras. Till och med vår egen Knut Lundmark var i Hollywood och besökte den svenske filmlegenden, regissören och skådespelaren Victor Sjöström. Lundmark försökte även får demonregissören Cecil B DeMille… L\u00e4s mer »Nr 34 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76698"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=76698"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76745,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76698\/revisions\/76745"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=76698"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=76698"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=76698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}