{"id":76952,"date":"2018-06-13T17:11:35","date_gmt":"2018-06-13T16:11:35","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=76952"},"modified":"2018-06-13T20:44:49","modified_gmt":"2018-06-13T19:44:49","slug":"nr-40-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/06\/13\/nr-40-2018\/","title":{"rendered":"Nr 40 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tDet stormar på Mars<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tArne Lindengard<\/strong> rapporterar om en jättestorm som drar fram på Mars:\n<\/p>\n

\n\tStormen täckte 10 juni en yta motsvarande 41 miljoner kvadratkilomneter (= Nordamerika + Ryssland).\n<\/p>\n

\n\tFör Opportunity är det nu natt dygnet om. Överlever maskinen när den blästras i stormens framfart? Kontakten har brutits och den 15 år gamla rovern har sannolikt gått ner i viloläge.\n<\/p>\n

\n\tPå Opportunitys hemsida<\/a> finns denna pedagogiska – men obs! tänkta –  bildsvit från i går 12.6 hur solen sakta slocknat:\n<\/p>\n

\n\t\"8348_PIA22521-16[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: NASA\/JPL-Caltech\/TAMU\u200b<\/em>\n<\/p>\n

\n\tNASA:s tidigare sajt om fenomenet, som inte saknar paralleller i den historiska utforskningen av vår grannplanet, återfinns här.<\/font><\/a> \n<\/p>\n

\n\tDet har funnits tillfällen då Mars yta varit omöjlig att uppfatta från de stora teleskopen på jorden på grund av sandstormarnas framfart. De har lagt en slöja över planeten.\n<\/p>\n

\n\tKLICKA upp bilden neda så ser du positionen för Opportunity:\n<\/p>\n

\n\t\"21902_PIA22329_labeled-1600[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDenna så kallade "global map" visar hur den tilltagande stormen tedde sig 6 juni.<\/i> Kartan baseras på kameran Mars Color Imager (MARCI) på NASA-sonden Mars Reconnaissance Orbiter spacecraft. Den blå pricken markerar positionen för Opportunity. Bildkälla: <\/em>NASA\/JPL-Caltech\/MSSS<\/em>\n<\/p>\n

\n\tEn presskonferens har utlysts kvällstid svensk tid 13 juni. Så vi återkommer med ett PS.\n<\/p>\n

\n\tPS.<\/strong><\/u>\n<\/p>\n

\n\tCNN har nyligen (= kvällstid 13.6) haft denna rapport.<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDet påpekas att en fjärdedel av Mars yta är attackerad av sandstormarna.\n<\/p>\n

\n\tVecket avslöjar exoplaneten<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tNy ESO-forskning, med hjälp av ALMA-maskineriet, visar på förekomsten av nybildade planeter i de protoplanetära skivorna – <\/span> de gas- och dammfyllda planetfabrikerna som omger unga stjärnor som HD 163296,<\/span> en ung stjärna ungefär 330 ljusår från jorden i stjärnbilden Skytten\/ Sagittarius.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tDenna stjärna är cirka två gånger så massiv som solen men är bara fyra miljoner år gammal, drygt en tusendel av solens ålder.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tSmåskaliga rörelser i gasen  har avslöjat några av de yngsta planeterna i vår galax, tack vare högupplösta bilder från ALMA.<\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\t\"ALMA<\/a>\n<\/p>\n

\n\tALMA har upptäckt övertygande bevis för att tre unga planeter går i bana runt den unga stjärnan HD 163296. Med hjälp av en ny metod har astronomer kunnat identifiera tre skilda störningar i den unga stjärnans gasfyllda skiva. Detta är det starkaste belägget hittills att där kretsar nybildade planeter, som också betraktas som de första planeterna som upptäckts med ALMA.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tI bilden visas mätningarna från ALMA vid en enskild våglängd. Ett tydligt "veck" i materialet avslöjar otvetydigt att här finns en av planeterna. Bildkälla: <\/em>ESO, ALMA (ESO\/NAOJ\/NRAO); Pinte et al.<\/em>\n<\/p>\n

\n\tIstället för att fokusera på stoftet inuti skivan, som tydluigt avbildats i tidigareb observationert med ALMA<\/span>, har astronomer istället studerat utbredningen av kolmonoxidgas i skivan. CO-molekyler avger mycket distinkt ljus i millimetervåglängder som ALMA kan observera i detalj. Subtila förändringar i våglängden från detta ljus beror på dopplereffekten<\/span> som avslöjar rörelser av gas i skivan.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tCO-emissionens växlande våglängder indikerar att gasen interagerar med ett massivt objekt.<\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span><\/span>\n<\/p>\n

\n\tHela ESO-rapporten här.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det stormar på Mars Arne Lindengard rapporterar om en jättestorm som drar fram på Mars: Stormen täckte 10 juni en yta motsvarande 41 miljoner kvadratkilomneter (= Nordamerika + Ryssland). För Opportunity är det nu natt dygnet om. Överlever maskinen när den blästras i stormens framfart? Kontakten har brutits och den 15 år gamla rovern har sannolikt… L\u00e4s mer »Nr 40 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76952"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=76952"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76952\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76975,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/76952\/revisions\/76975"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=76952"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=76952"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=76952"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}