\nNu har det kommit uppf\u00f6ljande bilder, tagna s\u00e5 sent som i m\u00e5nadsskiftet maj-juni i somras<\/a>, och s\u00e4kert h\u00e5lls koll p\u00e5 sm\u00e4llen den dag som \u00e4r.<\/p>\n
\n \n Hur gammal \u00e4r sm\u00e4llen? Helt nylig, var\u00a0 en rimlig tolkning tidigare. Men icke! Fenomenets chefsutforskare vid UCLA David Jewitt ber\u00e4ttar att det som ser ut som granatsplitter<\/a> efter en asteroidkrock f\u00f6r bara en kort tid sen, i alla fall har en historia som g\u00e5r tillbaka till februari-mars 2009, allts\u00e5 f\u00f6rra \u00e5ret. Asteroidsplittret expanderar ut\u00e5t betydligt saktare \u00e4n v\u00e4ntat, n\u00e4mligen.<\/p>\n Krockar mellan asteroider f\u00f6ruts\u00e4tts ske ofta men s\u00e4llan eller aldrig i s\u00e5 kallad realtid. Kanske sker en krock en g\u00e5ng om \u00e5ret, en st\u00f6rre trafikolycka en g\u00e5ng med 1000 \u00e5rs mellanrum. Den ljusa pricken, som Hubble-teleskopet f\u00f6ljt med sin Wide Field Camera 3, \u00e4r 20 m tv\u00e4rs\u00f6ver, partiklarna i svansen r\u00f6r sig i spannet 1 mm till 2,5 cm. Och asteroidforskarna TROR JUST NU att en st\u00f6rre asteroid tr\u00e4ffades av en mindre p\u00e5 3-5 meter i en hastighet p\u00e5 18 000 km\/h – det \u00e4r den energiska hastigheten som ligger bakom det fina “pulvret” i bilden. Energin som utl\u00f6stes motsvarar, tror Jewitt, en mindre atombombs.<\/p>\n De kolliderande asteroiderna tros i sin tur vara resultat\u00a0 av tidigare krockar f\u00f6r 10-tals miljoner \u00e5r sen.<\/p>\n Trafikolyckor i asteroidb\u00e4ltet M\u00c5STE helt enkelt h\u00e4nda, och astronomen\u00a0 Jewitt ber\u00e4ttar att vi l\u00e4r f\u00e5 se\u00a0 flera head-ons n\u00e4r det planerade\u00a0 Large Synoptic Survey Telescope (LSST)\u00a0 kommer p\u00e5 plats – ett teleskop med uppgift att b\u00e5de syna Deep Sky-objekt som supernovor men ocks\u00e5 NEO:s, jordn\u00e4ra asteroider.<\/p>\n F\u00f6rst n\u00e4sta \u00e5r l\u00e4r vi f\u00e5 se nya bilder fr\u00e5n asteroidkraschen ovan. Avst\u00e5ndet \u00f6kar i takt med att jorden snor runt solen. Hubble har dessutom ett intensivt observationsprogram, och astronomerna mer eller mindre sl\u00e5ss om observationstiden som finns kvar. Fantastiska Hubble kommer inte att jobba f\u00f6r evigt ju, IR-efterf\u00f6ljaren James Webb-teleskopet v\u00e4ntar i princip bara p\u00e5 att komma upp om n\u00e5gra \u00e5r. (Vad h\u00e4nder sen med HST? Kan inte vi amat\u00f6rer f\u00e5 ta \u00f6ver?)<\/p>\n Astronmiska institutionens tisdags\/torsdagsseminarier borde locka en och annan av oss glada pension\u00e4rsamat\u00f6rer att lyssna in. Kolla p\u00e5 Lund Observatorys hemsida!<\/a> Kanske n\u00e5tt som passar just dig?<\/p>\n Tv\u00e5 seminarier som jag ritat in i min almanacka:<\/p>\n \u221a <\/strong>2 november 2010. Helena Uthas, School of Physics and Astronomy, University of Southampton, UK. Tema:\u00a0 Observational Studies of Cataclysmic Variables Evolution<\/span>. Detta \u00e4r v\u00e4ldigt bekymmersamt f\u00f6r oss som pratar astronomi med omv\u00e4rlden; halva dan g\u00e5r \u00e5t att\u00a0 dementera sensationsstorisarna, den andra halvan \u00e5t att prata om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna\u00a0 f\u00f6r liv i universum.<\/p>\n Ok, astronomer vill sj\u00e4lvklart synas i mediabruset och impa p\u00e5 sina uppdragsgivare. Samtidigt jagar journalistkolleger sensationer – det har jag gjort i hela mitt liv. Men: N\u00e5nstans i den ekvationen m\u00e5ste det ocks\u00e5\u00a0 handla om SUBSTANS, allts\u00e5 krassa, bevisbara\u00a0 fakta (Karl Popper – where are you???),<\/p>\n Det \u00e4r kul med frifr\u00e4sare och forskare som st\u00f6r den akademiska lunken, men just n\u00e4r det\u00a0 g\u00e4ller exoplaneter \u00e4r risken stor att det blir en massmedial backlash n\u00e4r om mediaverkligheten omedvetna forskare tar ut sv\u00e4ngarna lite f\u00f6r bra. 2-po\u00e4ngskurser i mediatr\u00e4ning borde ing\u00e5 i den f\u00f6rsta f\u00f6rberedande astrokursen p\u00e5 universitet och h\u00f6gskolor!<\/p>\n N\u00e4, det visste jag inte, men nu vet jag\u00a0 f\u00f6r jag l\u00e4st p\u00e5 och insett hur det ligger till. Jag vet inte om de b\u00e4gge var i omedelbar direkt kontakt med\u00a0 varandra via brev, sannolikt var det s\u00e5 (NVE Nordenmark har inget att s\u00e4ga om den saken i sina b\u00f6cker om svensk astronomihistoria). Herschel var ju nyfiken p\u00e5 om det var en komet i en starkt elliptisk bana eller en ny planet i en\u00a0 cirkul\u00e4r planetbana han teleskopiskt uppt\u00e4ckt. Kometteorin l\u00e5g n\u00e4rmast till hands.<\/p>\n Prosperin var kometbane-utr\u00e4knaren nr 1 i Europa vid denna tid\u00a0 och sammanst\u00e4llde alla relevanta observationer av “den nya r\u00f6rliga stjernan”\u00a0 i ett par uppsatser, som numera finns \u00e5tergivna p\u00e5 n\u00e4tet i Kungl Vetenskapsakadmiens Handlingar<\/a>. \u00c4ven andra fackastronomer jobbade p\u00e5 att kn\u00e4cka himlakroppens banelement.<\/p>\n Prosperins\u00a0 slutsatser? Att n\u00e5n kometparabel handlade uppt\u00e4ckten inte om, snarare en cirkelbana. Alla studier av banelementen pekade p\u00e5 detta.<\/p>\n Prosperin f\u00f6reslog f\u00f6r \u00f6vrigt att planeten skulle uppkallas efter Neptunus, detta med tanke p\u00e5 engelsm\u00e4nnens herrav\u00e4lde \u00f6ver haven, det faktum att \u00f6rikets inv\u00e5nare var de som\u00a0 “m\u00e4st frequentera Neptuni rike”.<\/p>\n UPPGIFT f\u00f6r W-bloggens n\u00e4rmast s\u00f6rjande: <\/span><\/strong><\/p>\n Var finns eventuellt\u00a0 bevarad brevutv\u00e4xling mellan Mr Herschel, Bath, England,\u00a0 och Prof Prosperin, Upsala? Hj\u00e4lp till att l\u00f6sa den pusselbiten, tack.<\/p>\n \n \n \n \n \n \n \n \n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nya bilder fr\u00e5n asteroidkrocken W-bloggl\u00e4sarna\u00a0 kommer f\u00f6rst\u00e5s ih\u00e5g den fantastiska asteroidkrocken i vintras,\u00a0 sm\u00e4llen vars eftersk\u00f6rd dokumenterades av Hubble-teleskopet? Det \u00e4r klart att\u00a0 du g\u00f6r. Om du gl\u00f6mt det. Den kometlika asteroiden kallas P\/2010 A2 Fakta: Vi f\u00f6ljde utvecklingen i diverse bloggar (nr 67 t ex)\u00a0 och jagade info om vad som “h\u00e4nde sen”. F\u00f6rg\u00e4ves.… L\u00e4s mer »Nr 178 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7699"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7699"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7699\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":7736,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7699\/revisions\/7736"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7699"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7699"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7699"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/hs-2010-34-a-web_print1.jpg\")
<\/a><\/p>\nSeminarierna i Lund<\/h2>\n
\n\u221a<\/strong> 2 december 2010. Henrik Lundstedt, Swedish Institute of Space Physics, Lund, Sweden.
\nTema: Solar storms and cycles: Explored with SDO and topology.<\/span><\/p>\n???? kring Gliese 581g<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/exoplanets-150x150.jpg\")
<\/a>Fr\u00e5getecknen k\u00e4nns korrekta, f\u00f6r: Detta \u00e4r precis vad vi anat\/fruktat, men det finns\u00a0 ingen som helst konsesus i forskarsamh\u00e4llet kring den “beboeliga” planeten Giesle 581 g . Kolla PopAst! <\/a>Finns planeten ens i verkligheten?<\/p>\nErik Prosperin fastst\u00e4llde Uranus bana<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/10\/uranus-150x150.jpg\")
<\/a>ASTB-ordf\u00f6randen Peter Linde undrar om jag k\u00e4nde till att Uppsala-astronomen Erik Prospeprin (1739-1803) hj\u00e4lpte William Herschel fastst\u00e4lla\u00a0 Uranus bannatur 1782?<\/p>\n