{"id":77102,"date":"2018-06-29T18:29:13","date_gmt":"2018-06-29T17:29:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=77102"},"modified":"2018-07-02T08:53:29","modified_gmt":"2018-07-02T07:53:29","slug":"nr-45-2018","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2018\/06\/29\/nr-45-2018\/","title":{"rendered":"Nr 45 2018"},"content":{"rendered":"

\n\tHans Rickman  kommenterar sin "kvalificerade gissning" om `Oumuamua\u200bs natur:<\/u><\/strong>
\n<\/h3>\n

\n\tVar finns kometens koma och gaser?<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI förrgår (27.6) kunde vi berätta att de stora teleskopstudierna av den interstellära intränglingen `Oumuamua konfirmerat att himlakroppen har alla kometens karakteristika (scrolla ner), men som vår egen kometspecialist Hans Rickman <\/strong>nedan påpekar – något saknas likväl:  \n<\/p>\n

\n\t– ESO-astronomerna har alltså upptäckt<\/strong> vad vi kallar en icke-gravitationell effekt i `Oumuamuas banrörelse – en som accelererar kometen ut ur solsystemet.
\n\tDetta är mycket riktigt typiskt för kometer, fast kometerna brukar bromsas
\n\tlika ofta som de accelereras.\n<\/p>\n

\n\t-Halleys komet beter sig<\/strong> som `Oumuamua i det att den accelereras så att omloppstiden växer och kometen “kommer för sent”
\n\tmed fyra dygn per varv. Andra kometer som t.ex. Enckes komet bromsas och
\n\thar alltså kommit för tidigt.\n<\/p>\n

\n\t\"Oumuamua-UFO-spaceship-comet-ice-894087[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tDen avlånga intränglingen som rymdkonstnären tänker sig – och en komet som den "bör" se ut…<\/em>\n<\/p>\n

\n\t– Det där brukar bero på<\/strong> årstidseffekter. Kometkärnan har en del av ytan
\n\tdär isen ligger ytligare. Om denna del belyses mest efter rundningen av solen
\n\t(perihelpassagen), så accelereras kometen; i motsatt fall bromsas den.
\n\tMen jag har svårt att tro att denna förklaring skulle gälla för `Oumuamua, som
\n\thar färdats långt från alla stjärnor i uppemot miljarder år. Den borde inte
\n\tha fått en asymmetrisk struktur, och jag skulle tro att isen ligger på samma djup
\n\truntom den. \n<\/p>\n

\n\t– Då kan det snarare vara <\/strong>så att solvärmen tog tid på sig att nå det djup där isen ligger, så avdunstningen och utfasningen tog fart först
\n\tefter perihelpassagen. Detta kanske man kan kalla för min teori.\n<\/p>\n

\n\t\"thBVTXT1D9\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tHans Rickman, prof emeritus vid institutionen i Uppsala<\/em>\n<\/p>\n

\n\t-Det jag finner anmärkningsvärt är <\/strong>att de inte har upptäckt några spår efter
\n\tde gaser som accelererar kometen och inte heller har sett någon diffus
\n\t“koma”,som kometer brukar uppvisa. \n<\/p>\n

\n\t– Kanske Karen <\/strong>Meech <\/strong><\/span><\/span><\/span>har rätt i att <\/strong>kornen i `Oumuamua är ovanligt stora, och gaserna kanske man inte har sökt efter i tid för
\n\tatt se dem.\n<\/p>\n

\n\t\"Pic<\/a>\n<\/p>\n

\n\tKaren Meech och hennes kolleger står för de senaste upptäckterna<\/em>\n<\/p>\n

\n\t–  Det hade annars varit intressant <\/strong>att se, om det rör sig om vattenånga
\n\tsom i typiska kometer eller kanske kolmonoxid, som kunde vara en annan
\n\tkandidat.\n<\/p>\n

\n\tTack till Hans som gett sig tid att kommentera de senaste uppgifterna. Samtidigt rekommenderas denna TED-föreläsning av Karen Meech<\/a> från oktober i fjor.\n<\/p>\n

\n\tIUAA omskrivet i Telescopium<\/em><\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tI senaste numret av SAAF-organet Telescopium<\/em> bidrar yours truly med en artikel om IUAA, International Union of Amateur Astronomers, som ju faktiskt hade stark förankring i – Malmö!?!\n<\/p>\n

\n\t\"tel218\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\tGodkänt för Tiia!<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tSå utomordentligt trevligt! Vår bloggvän i Helsinki, prof em Kalevi Mattila<\/strong>, erinrar om att han varit i Luleå som fackultetsopponent till Tiia Grenmans<\/strong> doktorsavhandling med titeln "Globules and globulettes".<\/em> Hon fick klart godkänt, och även Tiias handledare Gösta Gahm<\/strong> markerar sitt gillande över utgången. Grattis till Tiia (och Gösta)!!!\n<\/p>\n

\n\t\"tiia[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\u200b<\/a>Tiia Grenman. Bildkälla:LTU<\/em>\n<\/p>\n

\n\tKalevi har mailat mig hela Tiias avhandling och påpekar att Tiia slår fast att Knut Lundmark<\/strong> som den förste (= 1921) påpekade att Krabbnebulosans ursprung hade att göra med den ljusstarka "gäststjärna", som iaktogs 1054 e Kr borta i Asien.\n<\/p>\n

\n\tEn del av avhandlingen handlar om förekomsten av globuler och "cloudlets" i just Krabban, vilket på nytt påvisar den eviga kretsgången i stjärnvärlden, från stjärndödslar till stjärnfödslar. Dessutom visar det sig att Krabban förekommer i ett relativt stoft- och gastomt område i Vintergatan, vilket betyder en del vad gäller nebulosadelarnas expansioner. De möter inte lika mycket "motstånd" som andra supernovarester i tätare regioner.\n<\/p>\n

\n\tSamtidigt med avhandlingsarbetet besökte Kalevi förstås Luleås museum och Karin Tjernström<\/strong> för att jaga nya infallsvinklar på Knut Lundmark. Vi återkommer till detta.\n<\/p>\n

\n\tPlanetbildning börjar redan innan stjärnor är fullvuxna<\/strong>
\n<\/h2>\n
\n
\n

\n\t\t\t\u200bEtt europeiskt forskarlag har upptäckt hur stoftkorn börjar klumpa ihop sig och växa sig större nära en ung stjärna. Detta är det första steget för att planeter ska kunna bildas.<\/span>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t– Våra observationer visar att den här processen startar redan medan stjärnan själv håller på att bildas, säger Per Bjerkeli <\/strong>på Chalmers, som tillsammans med forskare från Nederländerna och Danmark nu publicerar sina resultat i ansedda tidskriften Nature Astronomy.<\/em><\/span>\n\t\t<\/p>\n

\n\t\t\t \n\t\t<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n

\n

\n\t\t* Under de senaste åren<\/strong> har astronomer funnit ett stort antal planetsystem runt andra stjärnor, och allt tyder på att i stort sett alla stjärnor omger sig med en eller flera planeter. En stor fråga är därför när och hur planeter bildas. Resultaten från den här nya studien lanserar teorin att planetbildning startar mycket tidigt.  \n\t<\/p>\n

\n\t\t\"Stofttillvaxt_observation_lowrez[1]\"<\/a>\n\t<\/div>\n

\n\t\tDen här bilden från teleskopet Alma visar skivan av gas, stoft och damm som omger d<\/span>en unga stjärnan<\/span> TMC1A och där framtida planeter kan bildas. L<\/span>jus från dammpartiklar (i rött) oc<\/span>h två olika typer av <\/span>kolmonoxid (grönt och blått) berättar om hur långt planetbildningen har kommit. <\/span>Frånvaron av kolmonoxid i den <\/span>inre delen tyder på att dammpartiklarna <\/span>i den<\/span> <\/span>unga protoplanetära skivan <\/span>har ökat i storlek, från mindre än en tusendels millimeter till en m<\/span>illimeters storlek<\/span>. (I bakgrunden visas himlen runt stjärnan som den ser ut i synligt ljus.) Bild: Jørgensen\/Harsono\/ESASky\/ESAC<\/span><\/em>\n\t<\/p>\n

\n\t\t* I sitt arbete använde sig forskarna<\/strong> av Alma-teleskopet i Chile, 66 sammankopplade radioteleskop utspridda <\/span>över ett 16 km stort område på en högplatå i Atacama-öknen. När Alma riktades in mot TMC1A, en ung stjärna i stjärnbilden Oxen kunde forskarna se en tydlig gräns i stoftet nära stjärnan. De noterade också ett stort “hål” i strålningen från kolmonoxidgas, som är en av de vanligast förekommande gaserna där stjärnor och planeter bildas. Med hjälp av datormodeller har forskarna förklarat hålet med att stoftkornen i de inre delarna av skivan har vuxit i storlek från mikrometer till millimeter. Och det är en lika överraskande som spännande upptäckt. <\/span>\n\t<\/p>\n

\n\t\t\u200b* Hela pressmesset från Chalmers återfinns här.<\/a><\/span>\n\t<\/p>\n<\/div>\n

\n\tESA dokumenterar stora molekyler på Enceladus<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\tTack till Lars Olefeldt<\/strong>, bloggens egen "Paramount" ("Ser allt, hör allt"), som rapporterar om ESA:s fynd av stora organiska molekyle<\/font><\/a>r i geysrarna på Enceladus, Saturnusmånen.\n<\/p>\n

\n\tFyndet anses sensationellt, om ESA-folket själva får bestämma.\n<\/p>\n

\n\t\"converted<\/a>\n<\/p>\n

\n\tBildkälla: Cassini\/ESA<\/em>\n<\/p>\n

\n\t\u200bStefan utmanar gravitationen<\/strong>
\n<\/h2>\n

\n\t\u200b<\/strong>Min brorson Stefan Horn<\/strong> trodde inte själv sina ögon: När han kastade sig i vattenpolen i Spanien, där storfamiljen härjat senaste tiden, och trodde att han skulle plumsa i, for han i stället uppåt – besegrade gravitationen, kort och gott.  För en stund.\n<\/p>\n

\n\tMörk materia och mörk energi kan ha spelat in i upplevelsen.\n<\/p>\n

\n\t\"36371665_1715295051858035_7725483419072724992_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"KijXoKGRT[1]\"<\/a>\"36375077_1715295005191373_7782932794249838592_n[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"KijXoKGRT[1]\"<\/a>\n<\/p>\n

\n\t\"36359633_1715294845191389_6250505780345176064_n[1]\"\n<\/p>\n

\n\t\u200bBildkälla: Sofie Ohlsson<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hans Rickman  kommenterar sin "kvalificerade gissning" om `Oumuamua\u200bs natur: Var finns kometens koma och gaser? I förrgår (27.6) kunde vi berätta att de stora teleskopstudierna av den interstellära intränglingen `Oumuamua konfirmerat att himlakroppen har alla kometens karakteristika (scrolla ner), men som vår egen kometspecialist Hans Rickman nedan påpekar – något saknas likväl:   – ESO-astronomerna har alltså upptäckt vad vi kallar en icke-gravitationell effekt i `Oumuamuas banrörelse – en som accelererar kometen ut ur solsystemet. Detta är mycket riktigt typiskt för kometer, fast kometerna brukar bromsas lika ofta som de accelereras. -Halleys komet beter sig som `Oumuamua i det att den accelereras så att omloppstiden växer och kometen “kommer för sent”… L\u00e4s mer »Nr 45 2018<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t